Bakgrund: Obesitas och övervikt ökar i samhället och klassas globalt som en folksjukdom som leder till en sämre hälsa och förtidig död. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete blir allt viktigare för att förebygga och främja hälsa vid obesitas och övervikt.Syfte: Sjuksköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete vid obesitas och övervikt hos vuxna.Metod: En litteraturstudie som utgått från en systematisk sökning där 10 artiklar har valts ut. De databaserna som har använts för de systematiska sökningarna är Cinahl, Medline och Psycinfo.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta och motivera patienter till livsstilsförändringar. Sjuksköterskorna har även en viktig roll i att utbilda patienter inom nutrition och fysisk aktivitet för att främja hälsa. Resultatet visade också att sjuksköterskor tyckte att de hade fått för lite utbildning om hälsofrämjande råd angående viktminskning till patienter med obesitas och övervikt.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver mer utbildning om hälsofrämjande råd till patienter med obesitas, mer utbildning behövs för att kunna ge personcentrerade råd till patienterna. Sjuksköterskor kan även motivera och stödja patienter som har behov av att minska sin vikt.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Tre huvudgrupper kännetecknade personcentrerad vård; Att patientens livsvärld beaktas av sjuksköterskan, Att en ömsesidig vårdrelation skapas genom sjuksköterskan förhållningssätt och Att en gynnsam arbetsmiljö och vårdkultur skapas. Resultatet visade att personcentrad vård hade ett värde för patienten eftersom det leder till en maktförflyttning från sjuksköterskan till patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt och attityd till yrkesrollen påverkar förmågan att utöva personcentrerad vård. Ombyggnation av lokaliteter och vårdmiljöer är betydelsefullt, men det mest centrala är att sjuksköterskan reflekterar, vågar utmana traditionellt rutinbeteende, föra patientens talan och att ledningen är positivt inställd till personcentrerad vård. Vidare forskning behövs om sambandet mellan personcentrerad vård och en effektivare vård med kortare vårdtider samt patientens upplevelse av delaktighet och tillfredställelse med vården. / The term patient is a collective term that sets the disease and its treatment in focus. Health care has had difficulties to change traditional ways of thinking in which the patient is classified at the bottom of the hierarchical medical care organization. In order to change traditional thinking a new approach has been designed where the term "patient" is changed to "person". Personcentred care is being brought into elderly and dementia care, but there are intentions also to integrate it in specialist care. The purpose of this study was that from literature describe the characteristics of personcentred care from the nursing perspective. The study was conducted as a literature study and was based on 13 scientific articles. The results showed what signifies personcentred care out of three main groups: patient's life-world observed by the nurse, a mutual care relationship is created by the nurse attitude and a favorable safety and health culture is created. Personcentred care makes a difference for the patient because it leads to a control transfer from the nurse to the patient. The nurses approach and attitude to the professional role affects the ability to practice personcentred care. Re-building of facilities and health care environment is important, but the most important is that the nurse reflects, dare to challenge the traditional routine behavior, speak for the patient and that the management is supportive to the personcentred care. Further research is needed whether personcentered care will lead to more efficient care with shorter hospital stays and if the patient feels more involved and satisfied with the quality of care.

Bakgrund: Fysiska begränsningsåtgärder är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre samtidigt som de negativa konsekvenserna är övervägande. Tidigare studier visar varierande resultat för vad som kan minska användandet. Syfte: Att studera relationer mellan undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder och vårdpersonalens utbildning, erfarenhet, självskattad kunskap om de boende samt personcentrerad vård inom särskilda boenden för äldre. Metod: En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie. I studien analyserades en enkät med frågor om personcentrerad vård, fysiska begränsningsåtgärder, vårdpersonalens kunskap om de boende samt bakgrundsdata. Totalt deltog 1237 deltagare från hela Sverige. Resultat: En hög grad av personcentrerad vård var relaterat till ett ökat undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Även när vårdpersonalen uppskattade att de hade en tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kunde ett samband ses med ökat undvikande. Utbildning och erfarenhet hade inget samband med undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Konklusion: Högre grad av personcentrerad vård samt tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kan ha betydelse för undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder. Därför är studien betydelsefull för yrkesverksamma sjuksköterskor som vill undvika fysiska begränsningsåtgärder, samt styrker den positiva bilden av personcentrerad vård som förhållningssätt. Ytterligare studier krävs för att få vetskap om personcentrerad vård kan minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder.   Nyckelord: fysiska begränsningsåtgärder, särskilt boende för äldre, personcentrerad vård, demenssjukdom, utbildning

Abstrakt Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning, Öppna jämförelser vid ett särskilt boende i södra Sverige, framkom att de äldre visade missnöje med de sociala aktiviteterna som erbjöds vid boendet. Eftersom missnöje kan leda till minskat välbefinnande var det därför av intresse att undersöka vad som sker med välbefinnandet om en intervention med fokus på individanpassade sociala aktiviteter genomfördes vid boendet.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personers upplevelse av välbefinnande påverkas när indvividanpassad social aktivitet införs på deras särskilda boende.  Metod: Studien har en kvalitativ design där en inledande intervju med öppna frågor som berör välbefinnande och social aktivitet nyttjades. Intervjun användes som underlag för en intervention, där deltagarna fick välja två aktiviteter som de ville utföra under en treveckorsperiod. Dess effekt utvärderades genom en uppföljande intervju med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade att vara självständig, att få vara delaktig och få bestämma över sin vardag hade betydelse för välbefinnandet.  Deltagarna hade svårigheter med att precisera begreppet välbefinnande, men de uttalade samtidigt positiva erfarenheter av de individanpassade sociala aktiviteterna som genomfördes. Deltagarna var mycket nöjda med individanpassade sociala aktiviteter. Resultatet påvisade att deltagarna hade låg tilltro till att omvårdnadspersonal skulle få tid över för att genomföra sociala aktiviteter.  De hade en önskan om att detta skulle bli en del i vardagen. Konklusion: Det är av stor vikt att se till varje individs vilja och intresse för att gynna den äldres välbefinnande. Det är också viktigt att omvårdnadspersonal ändrar sitt förhållningssätt angående social aktivitet och ser de möjligheter som finns och satsar på kvalité istället för kvantitet.   Nyckelord: Omvårdnadspersonal, personcentrerad vård, social aktivitet, vårdhem, välbefinnande, äldre, äldre personer.

No description available.

Abstrakt   Bakgrund Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.     Syfte Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.   Metod En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården. Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.   Slutsats En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd och diagnosen återfinns hos en kvarts miljon människor i Sverige. Behandlingen främjas av en personcentrerad omvårdnad med delaktighet och följsamhet hos den drabbade personen. Detta bygger på att sjuksköterskan ökar sin förståelse för personens unika situation. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever sig fysiskt begränsade av sin sjukdom. En försämring i både fysisk och psykisk hälsa visade sig. Resultatet redovisas i katergorierna; begränsningar i vardagen, förändringar i sinnesstämningen och förändringar i det sociala nätverket. Slutsats: Resultatet visar på en stor variation i upplevelserna hos personer drabbade av hjärtsvikt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en bred kunskap och en omfattande förståelse för sjukdomen, då det främjar en individanpassad vård baserad på rådande förhållanden. Nyckelord: hjärtsvikt, personcentrerad omvårdad, upplevelser / Background: Heart failure is a common disease and the diagnosis is found in a quarter of a million people in Sweden. The treatment promoted by person-centered care with the participation and adherence of the affected person. This is based on that the nurse increase the understanding of the person's unique situation. Aim: To describe people's experiences of living with heart failure Methods: A literature review where thirteen qualitative articles were included. Results: People with heart failure feel physically limited by their disease. A deterioration in both the physical and mental health appeared. The results were divided into following main categories; limitations in everyday life, changes in mood and changes in the social network. Conclusion: It is important that the nurse has a broad knowledge and a comprehensive understanding of heart failure, when it showed a great variation in how people perceive their situation. This promotes an individualized care based on current conditions. Keywords: experiences, heart failure, person-centred care