No description available.

Bakgrund: Patienters och anhörigas erfarenheter av personcentrerad vård har visats betydande för välmående, tillfrisknande och livskvalitet. Negativa följder av bristande personcentrerad vård för patienter och anhöriga har även synliggjorts. Sjuksköterskor har ett ansvar att utifrån lagar och riktlinjer utföra personcentrerad vård, vilket kan underlättas med hjälp av ett vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman utifrån personcentrerad vård framkom; kommunikationens betydelse, vårdmiljöns betydelse, vårdrelationens betydelse samt hinder och dess betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård utgår från att patienter ses ur ett holistiskt och humanistiskt perspektiv. En etablerad vårdrelation, hemlik vårdmiljö och informativ kommunikation ansågs betydelsefullt. Hinder uppgavs påverka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård.

Bakgrund: Fysiska begränsningsåtgärder är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre samtidigt som de negativa konsekvenserna är övervägande. Tidigare studier visar varierande resultat för vad som kan minska användandet. Syfte: Att studera relationer mellan undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder och vårdpersonalens utbildning, erfarenhet, självskattad kunskap om de boende samt personcentrerad vård inom särskilda boenden för äldre. Metod: En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie. I studien analyserades en enkät med frågor om personcentrerad vård, fysiska begränsningsåtgärder, vårdpersonalens kunskap om de boende samt bakgrundsdata. Totalt deltog 1237 deltagare från hela Sverige. Resultat: En hög grad av personcentrerad vård var relaterat till ett ökat undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Även när vårdpersonalen uppskattade att de hade en tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kunde ett samband ses med ökat undvikande. Utbildning och erfarenhet hade inget samband med undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Konklusion: Högre grad av personcentrerad vård samt tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kan ha betydelse för undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder. Därför är studien betydelsefull för yrkesverksamma sjuksköterskor som vill undvika fysiska begränsningsåtgärder, samt styrker den positiva bilden av personcentrerad vård som förhållningssätt. Ytterligare studier krävs för att få vetskap om personcentrerad vård kan minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder.   Nyckelord: fysiska begränsningsåtgärder, särskilt boende för äldre, personcentrerad vård, demenssjukdom, utbildning

Abstrakt Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning, Öppna jämförelser vid ett särskilt boende i södra Sverige, framkom att de äldre visade missnöje med de sociala aktiviteterna som erbjöds vid boendet. Eftersom missnöje kan leda till minskat välbefinnande var det därför av intresse att undersöka vad som sker med välbefinnandet om en intervention med fokus på individanpassade sociala aktiviteter genomfördes vid boendet.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personers upplevelse av välbefinnande påverkas när indvividanpassad social aktivitet införs på deras särskilda boende.  Metod: Studien har en kvalitativ design där en inledande intervju med öppna frågor som berör välbefinnande och social aktivitet nyttjades. Intervjun användes som underlag för en intervention, där deltagarna fick välja två aktiviteter som de ville utföra under en treveckorsperiod. Dess effekt utvärderades genom en uppföljande intervju med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade att vara självständig, att få vara delaktig och få bestämma över sin vardag hade betydelse för välbefinnandet.  Deltagarna hade svårigheter med att precisera begreppet välbefinnande, men de uttalade samtidigt positiva erfarenheter av de individanpassade sociala aktiviteterna som genomfördes. Deltagarna var mycket nöjda med individanpassade sociala aktiviteter. Resultatet påvisade att deltagarna hade låg tilltro till att omvårdnadspersonal skulle få tid över för att genomföra sociala aktiviteter.  De hade en önskan om att detta skulle bli en del i vardagen. Konklusion: Det är av stor vikt att se till varje individs vilja och intresse för att gynna den äldres välbefinnande. Det är också viktigt att omvårdnadspersonal ändrar sitt förhållningssätt angående social aktivitet och ser de möjligheter som finns och satsar på kvalité istället för kvantitet.   Nyckelord: Omvårdnadspersonal, personcentrerad vård, social aktivitet, vårdhem, välbefinnande, äldre, äldre personer.

No description available.

Abstrakt   Bakgrund Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.     Syfte Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.   Metod En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården. Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.   Slutsats En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.

No description available.

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är en viktig utgångspunkt för vårdandet. I tidigare forskning betonas vikten av en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som grundar sig på en god kommunikation. Att ha ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på patienten har blivit allt mer betydelsefullt  och anses viktigt för att främja en hållbar utveckling inom vården. Syftet med detta arbete var att undersöka hur god kommunikation kan förstås i möten mellan äldre personer och sjuksköterskor inom hemsjukvården. En kvalitativ studie genomfördes med ljudupptagningar från hembesök mellan sjuksköterskor och äldre personer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Elva sjuksköterskor och 37 äldre personer medverkade i studien. Resultatet beskrivs utifrån två delar. I den första delen presenteras resultatet från den deduktiva analysen där hembesök med god kommunikation identifierades utifrån ett teoretiskt ramverk. I den andra delen beskrivs vad som kännetecknar en god kommunikation, vilket presenteras utifrån tre teman, vilka var: Att se den äldre personen, Att bjuda in till samtal samt Att göra den äldre personen delaktig i sin vård. En god kommunikation med äldre personer i hemmet kan förstås genom personliga möten, där de äldre bjuds in till samtal och görs delaktiga i sin vård samt tillåts vara huvudpersoner i dialogen. Sjuksköterskorna är gäster och möter de äldre utifrån deras villkor. Sjuksköterskor behöver kunskap om kommunikationens betydelse i mötet med äldre personer inom hemsjukvården. Att vara personlig i mötet kan underlätta kommunikation och den äldres delaktighet. Det är inte alltid lätt för sjuksköterskor att både vara gäst och ge vård i hemmet. Att i kommunikationen vara personcentrerad och att se den äldre personen ur ett helhetsperspektiv är betydelsefullt för ett positivt möte.