Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.

Syfte: Som bakgrund till val av ämne och syfte ligger huvudsakligen ett hos författarna delat intresse för hållbarhet. Syftet utvecklades, då vi gjorde en teoretisk djupdykning kopplad till verksamhetsstyrning. Syftet med studien är att med en induktiv ansats synliggöra betydelsen av hållbarhet i SME’s och öka förståelsen för de utmaningar som föreligger inom verksamhetsstyrning vid mätning av hållbarhetsarbete. Metod: Studien inspireras av grundad teori, där vi utgår från det empiriska materialet som underlag för vår kunskap. Den empiriska datan utgörs av material från en kvalitativ studie med intervjuer av ostrukturerad karaktär, som har genomförts med tio verksamhetsledare i små- och medelstora (SME) företag. Med en induktiv ansats och hermeneutisk metod har den empiriska datan tolkats förutsättningslöst. Examensarbetets bidrag: Vi har utarbetat två modeller för att konceptualisera den normativa bild vi menar att befintlig forskning målar, samt den ur empirin utvunna teorin. Den tydligaste avvikelsen som vi funnit modellerna emellan är att den strävan som befintlig teori riktar mot att utveckla fungerande mätverktyg kopplade till hållbarhet, faller undan då den empiriskt grundade modellen vittnar om att inget behov eller önskan finns till att utveckla ett sådant. Förslag till fortsatt forskning: Vår empiriska modell har identifierat värdeskapande och medarbetaren som det mest väsentliga för att driva hållbarhetsarbetet framåt, därav menar vi att det exempelvis skulle vara av intresse med en djupare undersökning av medarbetarens roll i värdeskapandet och hur rekryteringsprocessen kan tänkas se ut. Hur bemyndigande möjliggörs är också en intressant fråga, då vi bygger vår empiriskt grundade modell runt en bemyndigande styrmodell.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

Att skapa en budget handlar om att ta fram en prognos för framtida ekonomiska resultat både vad det gäller likviditet, resultat- och balansräkningen. Den kan ha olika syften inom ett företag och kan användas för att motivera de underordnade cheferna genom att låta dem vara delaktiga i processen då det skapas mål som leder till en belöning. Deltagande i budgetprocessen definieras som en process där de underordnade cheferna är involverade och har befogenhet att påverka budgeteringen. Tidigare forskning visar både fördelar och nackdelar med att låta de underordnade cheferna delta. Positiva effekter är att de underordnade chefer får en motivation genom att delta i processen och de negativa effekterna är att de underordnade cheferna har möjlighet att förhandla in slack i budgeten för att lättare nå de uppsatta målen. Den tidigare forskningen beskriver också olika faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade eller får en benägenhet att skapa och förhindra att slack uppkommer. Syftet med denna undersökning var att studera på vilket sätt deltagande i budgetprocessen påverkar de underordnade chefernas motivation och benägenhet till budgetslack. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade i sitt arbete samt risken för att de förhandlar in slack. För att besvara forskningsfrågan användes en kvalitativ forskningsmetod där tolv intervjuer genomfördes på det specifika företaget. Det fallföretaget som studien är genomförd på arbetar aktivt med att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen och ses där som en viktig faktor för att processen blir framgångsrik. Resultatet av studien visar att det är av vikt för företag att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen då det är en av de största orsakerna som leder till motivation för dem. Det visar också att deltagandet leder till att företagsledningen får relevant information till budgeten då det är de underordnade cheferna som har den största kunskapen om sin avdelning. Genom studien går det att utläsa fyra faktorer som leder till att de underordnade cheferna får motivation och dessa är kommunikation, strategisk planering, gemenskap och samarbete samt personligheter. Där är kommunikation den viktigaste faktorn som både indirekt och direkt påverkar de andra faktorerna. Slack anses inte förekomma på detta företag och det går inte genom studien se att deltagande skulle leda till att det skapas slack. Studien visar två faktorer som leder till att slack inte uppkommer i detta företaget och det är informationsasymmetri samt gemenskap och samarbete. / Budget is about producing a forecast for future financial performance, both in terms of earnings, liquidity and balance sheet. It can have different purposes within a company and can be used to motivate the subordinate managers by allowing them to participate in the process when creating goals that lead to a reward. Participation in the budget process is defined as a process in which the subordinate managers are involved and have the authority to influence the budget. Previous research shows both the pros and cons of allowing the subordinate managers to attend. Positive effects are that subordinate managers get motivated by participating in the process and the negative effects are that the subordinate managers can negotiate slack in the budget to more easily reach the goals. The previous research also describes various factors that can influence the subordinate managers to be motivated or tend to create and prevent slack from occurring. The purpose of this survey was to study how participation in the budget process affects the subordinate managers' motivation and likelihood of budget slack. Furthermore, the purpose is to investigate which factors may affect the subordinate managers being motivated in their work and the risk of negotiating slack. To answer the research question, a qualitative research method was used by doing twelve interviews at the specific company. The case company in which the study is conducted works actively to allow the subordinate managers to participate in the budget process which is an important factor in the success of the process. The result of the study shows that it is important for companies to let the subordinate managers participate in the budget process as it is one of the biggest reasons that motivates them. It also shows that the participation leads to the highest management getting relevant information to the budget as it is the subordinate managers who have the greatest knowledge of their department. Through the study, four factors can be identified that lead to the motivation of the subordinate managers, such as communication, strategic planning, community and cooperation, as well as personalities. The communication is the most important factor that both indirectly and directly affects the other factors. Slack is not considered to exist in this company and through the study it is not possible to see that participation would lead to the creation of slack. The study shows that it is possible to read two factors that prevent slack not to occur in this company, and it is information asymmetries as well as community and cooperation.

Bakgrund: Hållbarhet har blivit alltmer central i dagens samhälle och investeringar i hållbara alternativ har ökat. Diskussionen kring målen för dessa investeringar inkluderar bland annat etiska aspekter, där investerare strävar efter att påverka företag att agera mer hållbart. Den pågående omställningen påverkar inte bara investerare utan skapar även en ny efterfrågan företagen måste anpassa sig till. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera Generation X och Generation Z hållbara investeringsbeslut på den svenska fond- och aktiemarknaden samt undersöka vilka motiv och egenskaper som grundar hållbara investeringar. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom en digital enkätundersökning, vilket resulterade i 168 svar som utgjorde grunden för den fortsatta analysen genom regressionsanalyser. Resultat: Studiens resultat visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan hållbart investerande och generationer. De variabler som visade på ett signifikant samband var i stället Personliga värderingar, Risk & Avkastning, Omgivning samt Kunskap. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hur generationstillhörighet kan påverka hållbart investerande. Således har studien bidragit till en förståelse för vem den hållbara generationen är samt vilka motiv och faktorer som kan påverka hållbart investerande. / Background: Sustainability plays a central role in today’s society, with increased investments in sustainable alternatives. The discussion around the goals of these investments includes both ethical and change-related aspects, where investors strive to influence companies to act more sustainably. The ongoing transition not only affects investors but also creates a new demand that companies must adapt to. Purpose: The purpose of the study is to investigate and analyze Generation X and Generation Z's sustainable investment decisions on the Swedish fund and stock market, as well as to examine the motives and characteristics underlying sustainable investments. Methodology: The study has used a quantitative method with a deductive approach. The empirical data was collected through a digital survey, resulting in 168 responses that formed the basis for further analysis through regression analyses. Results: The study's findings revealed that there was no significant relationship between sustainable investing and generations. Instead, the variables that showed a significant relationship were Personal values, Risk & Return, Environment, and Knowledge. Conclusion: The aim of the study was to enhance understanding of how generational belonging can influence sustainable investing. Thus, the study has contributed to an understanding of who the sustainable generation is, as well as the motives and factors that can affect sustainable investing.

Bakgrund: Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbara investeringar ökat. Tidigare studier har genomförts för att identifiera vem den hållbara investeraren är, varför de väljer att investera hållbart och hur de går till väga. Däremot finns det fortfarande behov av vidare forskning på den svenska marknaden varav en kunskapslucka identifierats. Syfte: Syftet är att via en kvantitativ studie undersöka vilka demografiska faktorer som kännetecknar svenska, hållbara investerare. Studien ämnar även att undersöka vilka motiv och tillvägagångssätt som ligger till grund för hållbara investeringsbeslut på den svenska finansmarknaden. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, deduktiv ansats, och en ickeexperimentell tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet samlades in via en digital enkätundersökning via ett bekvämlighetsurval. Undersökningen resulterade i totalt 469 användbara svar som sedan analyserades via regressionsanalyser. Resultat: För de demografiska faktorerna är det endast kön som har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Resultatet visar även att samtliga undersökta motiv och tillvägagångssätt, med undantag för flockbeteende, har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hållbara investeringar från den privata investerarens perspektiv. Således har studien bidragit med en förståelse för vem den svenska, hållbara investeraren är, hur den går till väga och varför den investerar hållbart. / Background: In recent years, Swedish investors have shown an increasing interest in sustainable investments. Previous studies have been conducted to identify who the sustainable investor is, why the investor chooses to invest sustainably and what strategy he or she uses. However, there is a need of further research in the Swedish market, whereof a knowledge gap has been identified.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what demographic factors that characterize Swedish, sustainable investors. The study also intends to examine the motives and strategies used in the sustainable investment decision. Methodology: The study has applied a quantitative method, deductive approach, and a non-experimental cross-sectional design. The empirical material was conducted via a digital survey based on convenience sampling. The survey resulted in a total of 469 useful responses which were then analyzed via regression analyzes. Results:  The result shows that the demographic factor gender is the only independent variable with a 5 percent significant impact on the dependent variable. The result also shows that all examined motives and strategies, with the exception of herding, have a 5 percent significant impact on the dependent variable.  Conclusion: The aim of the study was to increase the understanding of sustainable investments from the perspective of the private investor. Thereby, the study contributes with an understanding of who the Swedish, sustainable investor is, what strategy the investor uses and why the investor invests sustainably.