Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet.  Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen.  Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. / Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course?  Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness.   Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour.

Syfte och frågeställningar Målet med denna studie var att undersöka hur elever upplever omklädningsrummet och omklädningssituationeni skolan samt vad som påverkar upplevelsen. Syftet med studien var således att problematisera tidigareforskningsresultat kring upplevelsen av omklädningssituationen kopplad till prestation inom ämnet samt attutifrån den förståelse som dessa resultat genererar kunna föreslå åtgärder. Utifrån detta syfte formuleradesforskningsfrågorna “Hur upplever högpresterande respektive lågpresterande elever omklädningssituationen?” samt “Vilka faktorer anser högpresterande respektive lågpresterande elever påverkar situationen?” Teori och metod Studien utfördes i form av en komparativ undersökning med sex respondenter från en gymnasieskola iStockholms innerstad. Dessa var indelade i två elevgrupper utifrån hög/låg närvaro, höga/låga betyg samttidigare idrottsbakgrund. Materialet skapades genom kvalitativa intervjuer av reflexiv och semistruktureradkaraktär, transkriberades sedan med orthographic och analyserades slutligen med inspiration från kvalitativ ochtematisk meningsinnehållsanalys. Det teoretiska ramverket för analysen bottnade i strukturalistisk,poststrukturalistisk och poststrukturalistisk feministisk teoribildning inspirerad av bland annat Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre och Jean Baudrillard. Resultat Gemensamt för eleverna i båda grupperna är att de inte använder skolans duschar och även till viss del undvikerskolans omklädningsrum. Sammanhanget kring både dusch och ombyte upplevs som mer eller mindreobekvämt, onormalt och exponerande. Det sociala sammanhanget, nakenhet i grupp och den egna kroppen iandras ögon ses som centrala faktorer. Även tidsbrist, schemaläggning och behovet att ta med sig en handdukmenas påverka. De två elevgruppernas upplevelser verkar enbart skilja sig i viss mån från varandra. Dehögpresterande eleverna ser skolämnet som något positivt, ser det fysiska rummet som bristfälligt och önskarförändringar i schemat i högre grad. De lågpresterande eleverna verkar i högre grad se handduken som ett problem. Slutsatser Den vanligaste orsaken till att undvika dusch eller ombyte verkar handla om vad som anses normalt, snarare änupplevt obehag på grund av nakenhet. De elever som har större erfarenhet av idrottsverksamhet utanför skolanverkar dock vara mer bekväma med både ombyte och nakenhet i grupp, något som förklaras genom habitus ochsymboliskt kapital. Nakenhet och exponering är dock centrala faktorer för vissa elever. Upplevelsen av att kroppen som både objekt och subjekt inte lever upp till de förväntade kraven skapar tillsammans med en upplevelse av övervakning och dömande blickar ett beläggande av skuld- och skam på sig själv. Ett samband mellan hög frånvaro, låga betyg, en negativ inställning till ämnet och obehag kopplat till omklädningsrummet motsägs delvis av denna studie. Det är snarare upplevelsen av normalitet i sammanhanget som påverkar valet attanvända dusch- och omklädningsrum eller inte, oavsett närvaro, betyg eller inställning. / Aim and research questions The aim of this study was to investigate how students experience their school’s changing room and whatinfluences this experience. The purpose of the study was thus to problematize previous research results regarding the experience of the changing situation linked to performance within the school subject and to beable to propose measures based on the understanding these results generate. Based on this aim, the following research questions were formulated: "How do high-achieving and low-achieving students experience the changing situation?" and "Which factors do high-achieving and low-achieving students think influence thesituation?". Theory and method The study was carried out in the form of a comparative survey with six respondents from an upper secondaryschool in inner city Stockholm. These were divided into two student groups based on high/low attendance,high/low grades and previous sports background. The material was created through qualitative interviews of areflexive and semi-structured nature, then transcribed using orthographic and finally analyzed with inspirationfrom qualitative and thematic content analysis. The theoretical framework for the analysis was rooted instructuralist, poststructuralist and poststructuralist feminist theorizing inspired by, among others, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre and Jean Baudrillard. Results Common to the students in both groups is that they do not use the school's showers and also to some extentavoid the school's changing rooms. The context surrounding both showering and changing is experienced asmore or less uncomfortable, abnormal and exposing. The social context, group nudity and one's own body in theeyes of others are seen as central factors. Lack of time, scheduling and the need to bring a towel are also said tohave an effect. The experiences of the two student groups only seem to differ from each other to a certain extent. The high-achieving students see the school subject as something positive, see the physical space as deficient anddesire changes in the schedule to a greater degree. The low-achieving students seem to see the towel as aproblem to a greater extent. Conclusions The most common reason for avoiding showering or changing appears to be about what is considered normal, rather than perceived discomfort due to nudity. However, the students who have more experience of sportsactivities outside school seem to be more comfortable with both changing and nudity in a group, something thatis explained by habitus and symbolic capital. However, nudity and exposure are central factors for somestudents. The experience that the body as both object and subject does not live up to the expected requirements,together with an experience of surveillance and judgmental looks, creates a coating of guilt and shame ononeself. An association between high absenteeism, low grades, a negative attitude towards the school subjectand discomfort linked to the changing room is partially contradicted by this study. Rather, it is the experience ofnormality in the context that influences the choice to use the shower and changing rooms or not, regardless of attendance, grade or attitude.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.