No description available.

No description available.

Work name: The swimming literacy of women in term of self rescue Aim of work: To acquire and analyze data about the level of the swimming literacy and self rescue skills of women aged 18 - 72 years, whether they can handle and use them. Method: Literature search, creation of the questionnaire, implementation survey, data analysis and graphical presentation of results. Results: The analysis of the swimming literacy and self rescue skills of women. Key words: literacy, physical literacy, swimming literacy, self rescue, drowning

Title: Physical literacy of high-school students Objectives: The main objective of this thesis is to acquaint the reader with the issue of physical literacy and to suggest possibilities that could be used to improve the pedagogical practice of not only beginning teachers. The thesis is focused on high school students, so the age group of 15 to 19 years, specifically, their motivation for physical activities was examined. Methods: In the thesis it is used a method of questionnaire in order to determine the motivation of high school students for physical activities. Data obtained from questionnaire survey was processed by standard statistical methods in Microsoft Excel. The theoretical part is processed in the form of literary search of available resources on the topic of the thesis. Results: I found that the motivation for physical activity of high school students is higher than I expected. The main motive of high school students for performing physical activity is "appearance". The value of BMI does not affect the choice of the dominant motive for physical activity. I also found that understanding the concept of physical literacy can significantly contribute to improving pedagogical practice. Keywords: physical literacy, motivation, questionnaire, students, high school

A gap in physical literacy-oriented (PL) professional development (PD) for generalist teachers exists and thus their capacity to develop PL and maximize student health is potentially limited. Specifically, a job-embedded professional development (JEPD) approach has been found to be an effective strategy for improving teacher knowledge and confidence. We explored the feasibility of a novel JEPD program (10 weeks) and its impact on teachers’ capacity to deliver PL enriched physical education (PE) and student PL. A pragmatic feasibility trial with mixed methods included quantitative measurement of teacher PL knowledge and confidence (pre) and knowledge, confidence, satisfaction and intention (post), as well as self-reported change, to evaluate impact on teacher capacity and practices. A pre-post comparison of student PL outcomes (motor skills using PLAY Basic) during the JEPD and teacher implementation phase explored the impact on student PL. 15/44 teachers participated in surveys and 11/44 completed interviews (87% female, mean age bracket = 25-44 years). Confidence to deliver PL enhancing PE increased significantly after JEPD (p<.0001). Teachers were highly satisfied with the JEPD (X =4.67/5) and intended to change their practice (X =4.09/5). At 3 months, teachers reported changes including enhanced lesson planning, increased activity variety (often from the JEPD), intentional skill development, student focused discussions, introductory, transition and closing activities and more equipment adaptations. During JEPD, with the exception of throwing (p <.0001), children’s (47% female, mean age = 7.9 (1.7)) change in running, jumping, kicking and balance walk backwards did not differ from usual practice (UP). During teacher implementation motor skill competence regressed; confounding factors such as seasonality could not be ruled out. JEPD appears feasible and effective for changing teacher capacity to deliver PL enhancing PE however, post JEPD teacher implementation and outcomes need further exploration. / Graduate

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen. Eleverna uttrycker exempelvis att de tycker att ämnet är roligt men det saknas vidare reflektion utifrån den egna upplevelsen. Även om det bara är ett fåtal som anser att de inte tar med sig någon som helst kunskap från idrott och hälsa A så har nästintill alla stora problem att resonera kring det egna lärandet. Det framkommer att det är viktigare att vara fysisk aktiv än det är att belysa lärandeprocessen genom exempelvis diskussion. Vår studie påvisar även att flertalet elever inte får den helhetsuppfattning som krävs för att individen skall ha möjligheten att utveckla kroppslig kompetens. Fysisk aktivitet står i centrum och eleverna ges inte möjligheten att koppla samman ämnets olika moment till en sammanhängande helhet. Ämnet delas upp i teori och praktik vilket blir problematiskt då eleverna tycks ha svårigheter att koppla de teoretiska begreppen till de praktiska momenten. Vid de praktiska momenten ligger fokus på aktivitet, inställning och engagemang. Detta innebär att den reflektion som krävs för kroppslig kompetens uteblir eftersom den fysiska aktiviteten blir det centrala i undervisningen. Eleverna koncentrerar sig således på att vara aktiva genom rörelse, engagemang och rätt inställning vilket innebär att undervisningen koncentrerar på ett görande istället för ett reflekterande lärande. Att eleven ska vara fysiskt aktiv värdesätts högt av eleverna vilket resulterar i att den reflektion som är nödvändig för kroppslig kompetens uteblir. / The purpose of this paper is to illuminate how students in an upper secondary school concept learning within the course Physical Education and Health A. The theoretical view that we use is to examine the learning from the viewpoints of physical activity and physical literacy. We have used a qualitative method, as we have interviewed 17 students from an upper secondary school in southern Sweden. The result shows that the students in our survey do not get the opportunity to reflect, discuss and formulate themselves around their own learning processes. For instance, the students express that the subject is “fun”, however, further reflection based on personal experience is lacking. Even though only a few students explicitly state that they do not acquire any knowledge from the course Physical Education and Health A (PEH), almost all students have major problems reflecting upon their own learning verbally. This indicates that the students have not had the opportunity to pause and reflect during their own learning process. We find that it seems students deem it more important to be physically active than it is to highlight the learning process through discussion. On this basis, we believe that students do not get the chance to develop physical literacy because this is breached as physical activity is valued higher. Our study also shows that students lack the complete picture needed to ensure that individuals have the opportunity to develop physical literacy. Physical activity is at the center of attention and the students are unable to link together the essential parts of different elements into a coherent whole. The course is divided into theory and practice, which becomes problematic when students seem to have difficulty linking the theoretical concepts to the practical parts. Regarding the practical parts, the focus is on activity, attitude and commitment. This means that the reflection required for physical literacy fails because the physical activity becomes the focus of teaching. Students concentrate on being active with commitment and the right attitude instead of reflectively learning. In conclusion, it seems that being physically active is highly valued by the students at the cost of the individual’s own personal reflection that is necessary to develop physical literacy.

No description available.

No description available.

Bakgrund Fysisk aktivitet är ett mycket populärt och omtalat begrepp i dagens samhälle. Det finns mängder av positiva effekter av att ha en fysiskt aktiv livsstil. Trots detta så är fortfarande en stor del av befolkningen fysiskt inaktiva, samtidigt som hälso- och träningstrender växer lavinartat. Genom att intervjua fysiskt aktiva personer utifrån andra perspektiv för att förstå varför de är aktiva. Syfte Syftet är att undersöka personer som är fysiskt aktiva om deras uppfattningar av fysisk aktivitet. För att göra detta har jag använt mig av begreppet physical literacy. Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med hjälp av en intervjuguide som baserades på tre dimensioner inom physical literacy. Dessa är motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse. Resultat Resultatet visar att den vanligaste motivationen för respondenternas fysiska aktivitet är personlig utveckling eller att det är roligt. Nästan alla respondenter upplevde att deras fysiska aktivitet påverkat självkänslan på något sätt. De gjorde även olika saker för att trivas i eller förbättra sin fysiska aktivitet. Inom kunskap och förståelse så hade respondenterna en generell uppfattning om den fysiska livsstilen som mycket betydelsefull, de upplever fördelar från detta i andra aspekter i livet. Diskussion Respondenterna uppvisar grunderna för aspekter kring motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse inom physical literacy. Möjlighet till fortsatt forskning inom de resterande dimensionerna alternativt andra målgrupper.

No description available.