Som politiker vill man synas och kunna kommunicera med människor. Världen har utvecklats på ett sätt som har gjort att människor tittar ofta i sina telefoner, därför måste politiker förstå hur de ska kommunicera med mottagarna via en mer digital länk istället. Denna uppsats behandlar ämnet politisk kommunikation på sociala medier, där fokuseringen ligger på den sociala plattformen Instagram. Syftet är att undersöka hur svenska politiker baserar sin kommunikation på Instagram som skapar en attraktion av innehållet till mottagarna. Uppsatsen analyserar hur tre svenska politiker bygger upp en strategi som ska leder till attraktion till innehållet. Uppsatsen fokuserar på tematisering, attraktion och strategi av Instagram-inläggen. De tre svenska partiledarna är Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson. Slutsatsen och slutdiskussion visar hur man arbetar med dessa tre element så de samverkar och bildar verktyg som gör att attraktion till innehåll bildas.

I takt med den digitala utvecklingen har förutsättningarna för politisk kommunikation förändrats. Vidare möjliggör den kraftigt ökade internetanvändningen för nya digitala verktyg. Genom ett experiment ämnar denna uppsats undersöka vilken roll verktyget microtargeting kan fylla för att stärka svenska förstagångsväljares engagemang och delaktighet i den samhälleiga- och politiska diskussionen. Studiens formulerade forskningsfrågor ämnar belysa uppsatsen huvudsyfte. (1) Vilket samband kan urskiljas mellan effekten på upplevt engagemang och inramning av budskap med hjälp av verktyget microtargeting, då svenska förstagångsväljare exponeras för politiska annonser? (2) Vilken roll kan microtargeting fylla som ett verktyg för politisk kommunikation i den svenska demokratiska offentligheten? Med mål att replikera processen av microtargeting har information om studiens testpersoner, vilka samtliga är svenska förstagångsväljare, samlats in med hjälp av ett socialpsykologiskt personlighetstest. Därefter har manipulerade annonser skapats för att bekräfta deras individuella värderingar och motiv. Testpersonerna har vidare vid en exponering fått värdera till vilken grad de manipulerade respektive icke manipulerade annonserna anses väcka deras engagemang.  Uppsatsen ingår i forskningsfältet politisk kommunikation och utgår från ett teoretiskt ramverk innefattande Entmans (1993) teori om framing samt Habermas (1998) teori om offentligheten. Som analysmetod används en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats, för att undersöka hur resultatet kan relateras till det teoretiska ramverket. Det sammanställda resultatet visar att de manipulerade annonserna genererade ett högre upplevt engagemang hos testpersonerna i jämförelse med de originalannonser de exponerats för i studien. Således kunde ett samband mellan inramningen och det väckta politiska engagemanget i studiens experimentgrupp urskiljas. Analysen bidrar till argumentet att användningen av microtargeting kan tänkas minska digitala kunskapsklyftor och öka unga medborgares engagemang och därmed deras deltagande i den offentliga diskussionen. På så vis kan verktyget microtargeting anses vara en anpassning till den digitala offentligheten och vidare potentiellt gynna framtidens politiska kommunikation i en digital, demokratisk kontext i Sverige.

This thesis concerns political communication during the coronavirus pandemic and aims to examine how Donald Trump and Emmanuel Macron articulate power and national identity in two speeches. The research questions posed were 1) Which were the communicated discourses in Donald Trump’s and Emmanuel Macron’s speeches to their respective nations? 2) What are the similarities and/or differences between how Donald Trump and Emmanuel Macron communicated power and which part does national identity play in their speeches? The theoretical framework used involved Foucault’s theories concerning discourse as well as his notions on power, discipline, knowledge, truth, and governmentality, which were also used as an analytical framework. Moreover, the research questions were answered using a qualitative content analysis on the textual aspects of the speeches and a semiotic analysis on the visual aspects of the speeches. The results concluded that both Trump and Macron frequently used nationalistic discourses in order to unite and coordinate their respective nations, as well as economic and political discourses. Macron also used a militaristic discourse in his speech, while Trump isolated and elevated the United States from the rest of the world. Furthermore, power was manifested through political decisions and appealed to individual responsibility and discipline. Additionally, Macron highlighted state power with rules and punishment. Finally, this study can shed light on populist political communication during the coronavirus pandemic.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen. Frågeställningarna är: Hur framställer Riks drivmedelsprishöjningen som skedde under mars 2022? Den andra frågan är, hur agerar Sverigedemokraterna i sin politiska kommunikation i fråga om drivmedelsprishöjningen? Riks är ett Youtube-kanal som lanserades år 2020 och är finansierad av Sverigedemokraterna. Sociala medier erbjuder nya möjligheter för spridande av politiska budskap. Det är därför relevant att undersöka hur Sverigedemokraterna agerar i sociala medier för att kommunicera deras budskap gällande de höga drivmedelspriserna. I uppsatsen används teori om gestaltning eftersom den behandlar hur problem framställs i medier. En till teori som används i arbetet är teori om populistisk politisk kommunikation i sociala medier. Metod i uppsatsen är WPR ansats som behandlar hur problem representeras i medier. Materialet för analysen är Riks videos.  Slutsatsen i uppsatsen är att kanalen gestaltar problemet på ett polariserande sätt där klyftan mellan folket och eliten betonas. l Riks framställer framför allt problemet med drivmedelspriserna med regeringen som syndabocken. På Riks beskrivs det svenska ”folket” som goda och naiva. Denna framställning är baserad på den populistiska premissen om att samhället består av två grupper nämligen det goda folket och den ohederliga eliten. Den politiska kommunikationen på Riks är typiskt för populistisk kommunikation.  Slutsatsen är alltså att Sverigedemokraterna agerar populistisk i hur den väljer att kommunicera de politiska budskapen gällande drivmedels prishöjningen. Sverigedemokraterna på Youtube kanalen Riks använder sig alltså av icke formellt och vulgärt språk för att etablera en relation med publiken, framställa sig som representanten till folket och väljer de polariserande lösningar som betonar klyftan mellan folk och eliten. Detta är typiska drag för populistisk kommunikation och gynnas i sociala medier.

The purpose of this thesis is to examine how political communication is mediated on Tiktok during the Swedish electoral movement of 2022. Tiktok is a new social media with a rapid and highly growing popularity, hence there exists interesting untouched subjects to study. The focus in this thesis is regarding the two traditional opposite political parties youth associations, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) and Moderata ungdomsförbundet (MUF). The research question is regarding what and how SSU and MUF communicated on their Tiktok-channels during the 2022 election campaign.  The thesis follows the theoretic framework of medialisation, media logic, personification, convergence. The study used an inductive semiotic analysis regarding aspects of image, text and sound, followed by a deductive content analysis. The material consists of a total of 45 Tiktok videos from both SSU’s and MUF’s Tiktok-channels.  The analyses made it possible to identify what the youth associations communicated and how they did so by three overarching categories; media logic, personification and convergence. The study can conclude that there is a conscious communication aimed towards young users of Tiktok. Hence the significance of this can relate to Tiktok’s growing popularity as a source for information and how organizations in positions of authority choose to use Tiktok as a tool for their communication.

The study aims to increase the understanding of how the rhetorical device enthymeme is used in a Swedish party leader debate on the show Agenda on SVT. The study also chooses a more complex and problematized description of enthymemes where they are seen as more than rhetorical syllogisms, and which suggests they can act as methods for analyzing discursive practices. With that, the method Critical Discourse Analysis was chosen to analyze how enthymemes work and are constructed in the text, how they can create discourses, and how these discourses have a relation to or affect society at large.A scheme for analysis was created and based on Walkers (1994) description of the enthymeme, and includes an analysis on a textual level of argumentative structure (including implicit or explicit premises and conclusions), modality and tonality, lexical choices, interactional control, kairos, aptum, doxa, and stylistic devices. In total, 21 enthymemes were found in the debate, and 10 of them were chosen as particularly interesting for further analysis. The analysis shows that all party leaders use enthymemes in the debate, as well as the importance of the implicit information and knowledge used. The analysis also shows that the description of enthymemes as more complex than a rhetorical syllogism is correct, and that Critical Discourse Analysis can reveal more about the workings of enthymemes as the method analyzes on several levels with great care for context. / Studien avser att öka förståelsen för hur det retoriska verktyget entymem används i en partiledardebatt i SVT:s Agenda. Studien väljer även att utgå från en mer komplex och problematiserad beskrivning av entymem, där man vidgar uppfattningen av entymem som retorisk syllogism och föreslår att istället se det som en metod för att analysera diskursiv praktik. Därmed väljs metoden kritisk diskursanalys för att analysera hur entymem fungerar och konstrueras i text, hur de kan skapa diskurser, och hur dessa diskurser har en relation till eller påverkar samhället i stort.Ett analysschema utformades utefter Walkers (1994) beskrivning av entymem och inkluderar en analys på textnivå av den argumentativa strukturen (inklusive implicita eller explicita premisser och slutsatser), modalitet och tonalitet, ordval, interaktionell kontroll, kairos, aptum, doxa, och stilistiska verktyg. Totalt fanns 21 entymem i debatten, varav 10 valdes ut som särskilt intressanta och analyserades vidare enligt den beskrivna metoden. Analysen visar bland annat att samtliga partiledare använder entymem i debatten, och vikten av den implicita information och kunskap som används. Analysen fann även att bilden av entymem som mer komplext stämmer, och att en kritisk diskursanalys kan avslöja mer om hur entymem fungerar eftersom man undersöker verktyget på flera nivåer och med stor omtanke för kontext.

Title: "Public safety – The main freedom question of our time? A discourse analysis of the Swedish Moderate Party’s election manifesto 2022" The present study aims to explore the Moderate Party’s (Moderaterna) construction of public safety (trygghet) during the Swedish election campaign 2022. Mainly, the topic of choice is motivated by an interest in how a political party, whose election results were successful, navigated the mediatized politics and approached policy issues particularly important to the voters. The study's specific focus on trygghet is in view of the fact that the word is closely knit to political domains like “law and order”, which to a high extent dominated the political debate during the Swedish election 2022. The purpose of this study was achieved by examining Moderaternas election manifesto for 2022, as it holds the party’s collected ideological viewpoints and simultaneously serves as a primary outlet for media coverage on the political subjects of concern. Particularly we found it interesting to examine how the meaning of trygghet is established in response to insecurity (otrygghet) as its negative counterpart, and how Moderaternas description of the Swedish political and societal conditions in relation to trygghet contributes to shape peoples’ perceptions of their social environment. After initially identifying the political contexts in which trygghet is constructed as especially necessary in the manifesto, the theoretical and methodological framework allowed us to further examine how Moderaterna shapes the idea of trygghet, occasionally even beyond what may be considered the traditional understanding of the word. This study points out how Moderaterna largely motivates societies need for trygghet by pointing out an alleged increased crime rate in Sweden, as well as how the actors which are constructed as threatening to the public safety is consequently constructed as external from the community that is argued for. We claim that Moderaterna implicitly presents the desired community as constituted by a specific set of values, to a high degree associated with their ‘orderly’ politics. The construction of community in opposition to threaths is somewhat problematized, as we highlight how the reproduction of discourses with polarizing characteristics could potentially have adverse implications on societal level. Throughout the analysis, each theme is approached with a methodological perspective which allows us to see how Moderaternas legitimization of their politics in response to the increased need for trygghet, can be seen as a mode of exerting power.

In line with the growing importance of today’s media the concept of mediatization has grown. Mediatization is described as the dynamic relationship between media and politics, and the process of change that has increased the influence of media. When it comes to research about mediatization in politics, it is still a somewhat undiscovered field. The previous research that has been made has for the most part focused on the news media’s coverage of the election campaigns, but not so much in other political contexts such as TV-broadcasted debates. This study has focused on the Swedish public service channel SVT and the commercial newspaper Aftonbladet, and their final debate before the Swedish election in 2022. Why these TV-broadcasted debates were focused on in this study, is because of their big impact on the election’s outcome. This impact is something that has grown bigger and bigger, and in today’s society, the final debates are the ones that have the biggest impact during the election campaigns. Because of this, the study is important and relevant for closing a research gap. The main purpose of the study was to compare the two debates, researching in which ways the debates differ in mediatization and looking into if there are any differences between public service and commercial media. To accomplish this, a quantitative content analysis was made, where several different variables designed according to previous studie’s indications on mediatization were looked at in the debates. All these indications that were studied, are indications on mediatization and are good tools to examine when researching mediatization. The results of the study showed that there were a difference between the two media’s when it comes to mediatization in their final debate before the election. Mediatization occurred in both, but the commercial media, Aftonbladet, were more embossed by mediatization. Of the four examined indications of mediatization, three were in favor of Aftonbladet. Interesting though is that the indication which is how commercialized the debate was, the commercial media (Aftonbladet) and the public service (SVT), almost had no difference between them. But looking at the greater picture, the commercial media’s debate was more mediatized and the difference was in the end significant.

Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.

The purpose of this study is to examine how political communication of security policy is presented by Swedish parliamentary parties in the context of media development. Political actors have been given increased opportunities to communicate with the public, therefore the aim of this study is also to investigate how their political communication affects the interactions that it creates, such as readers' commentary on social media. This is a case study of Sweden's right and left parliamentary outliers, The Sweden Democrats and The Left Party, as selection attempted a limited generalization to a wider perspective of other parties. The empirical material has been analyzed from Instagram and X to find out if the communication differs between platforms. The study concludes that Swedish security policy is presented differently between the parties on social media. The communication does differ between platforms. The Left Party shifts patterns of which security policy gains the most attention and how the issue is presented. Both parties use their communication in a more personal tone towards other parties and users on X compared to Instagram. The result of the interactions shows that the agreed rate for petitions is high for both parties on Instagram, and lower on X.