Uppsatsen studerar porträtt av ondska i poulärkultur, genom att titta på filmerna Star Wars- och Harry Potterfilmerna. Både manus, ljud och bild utgör fokus för uppsatsen.

In this essay, the Harry Potter series will be analyzed in three different sections. I will use African American criticism and Critical Race Theory (CRT) in the discussion of ‘race’ and segregation that occurs between three different groups. This section will explain along what lines the world of Harry Potter is segregated and to what extent. Further, it will contain a case-study of house-elves through the lens of postcolonial criticism, that shows how certain groups are relegated to the status of “subaltern”, what form their oppression take and how they respond to it. I have chosen the elves, who are at the very bottom of the social ladder, because the extent of their oppression has been cut out from movie adaptions, and Rowling herself has liquidated the house-elf plot from the last novels. They provide the clearest example of differentiation between the groups of magical creatures, even though as a group they do not play an important part the series. The main concepts that will be used in this section are the issues of subaltern, mimicry and anticolonialist resistance. Finally, I will look at the novels through a multicultural perspective to see how Rowling has portrayed contemporary multicultural England and how it connects to the racial divisions in the magical world.

No description available.

Thesis advisor: Lisa Cuklanz / For my Communication Honors Program thesis for Boston College, I plan to analyze gender roles and how gender is constructed in recent children’s films produced by Disney. Since the Disney Corporation is so prominent in today’s culture and thus influential to its audience, this topic of study is very important. It impacts many people including its main target audience—children. Existing research proves that children develop their gender schemata early in life. Furthermore, the media they interact with influences children and their concepts of gender. Therefore, the way that Disney portrays gender in its children’s movies is worth analyzing since it can impact the way children develop and view gender and stereotypes. / Thesis (BA) — Boston College, 2013. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Communication Honors Program. / Discipline: College Honors Program. / Discipline: Communication.

I denna uppsats undersöks hur J.K. Rowling gestaltar identitetsskapandet av Harry Potter i Harry Potter-serien som består av sju böcker. Sedan presenteras möjligheterna i litteratursamtal med utgångspunkt i skönlitteraturen Harry Potter-serien med temat identitetsskapande. Diskussionen om möjligheterna i ett litteratursamtal utgår från sex läsarter, som är den handlingsorienterande läsarten, den betydelseorienterade läsarten, den värderingsorienterade läsarten, den subjektsorienterade läsarten, den intentionsorienterade läsarten och den metakognitiva läsarten. Undersökningen av Harry Potter-serien baseras på en kvalitativ metod för narrativanalys då tolkning och analys presenteras i resultatet och analysen. Studien presenterar Harry Potters identitetsskapande utifrån fyra kategorier. Den första kategorin är den osäkra identiteten, den andra kategorin är den förbestämda identiteten, den tredje kategorin är den sökande identiteten och den fjärde identiteten är den etablerade identiteten.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.</p>

<p>Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på Harry</p><p>Potter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, som</p><p>en motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernas</p><p>betydelse inom medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av den</p><p>transmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsen</p><p>presenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna och</p><p>dessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikterna</p><p>gäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför;</p><p>den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och två</p><p>flickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa. I sammandrag tycker de att kritiken är överdriven</p><p>men de har alla en förståelse för att böckerna kan bli kritiserade. De uttrycker alla en oro för att</p><p>barn kan bli negativt påverkade av böckerna, men tycker samtidigt att de själva inte blivit påverkade,</p><p>trots att de själva började läsa böckerna då de var barn. Slutsatsen för arbetet är i korthet att</p><p>kritik gentemot Harry Potter-böckerna inte påverkar hur dessa ungdomar betraktar dem, och de</p><p>anser att kritik mot böckerna snarare ökar intresset för böckerna än motsatsen.</p> / <p>The main purpose of the study is by doing four interviews looking at some young people’s views</p><p>of Harry Potter and the criticism that has been brought up against the phenomenon. In doing so,</p><p>attention is called to the voice of the young people as an antipole to the adults that have been criticizing</p><p>the books. Another purpose is to bring forward the importance of books in media-education,</p><p>because of the fact that today books are not only books and often a part of media phenomena expanding</p><p>over different kinds of media, where books become movies and where books do not sell</p><p>without support from the media. In the composition four of the many critical opinions against the</p><p>Harry Potter-books are presented and these are commented and discussed by four seventeen year</p><p>olds. The four critical opinions are about; the magical aspects of the books; fear that the ones not</p><p>reading the books will be outsiders; the askew family images; and the stereotypical gender roles.</p><p>All four informants, two boys and two girls, react basically in the same way against these criticisms.</p><p>To sum up, they all feel that the criticism is exaggerated but still they all have an understanding</p><p>of why the books might be criticized. They all express worry over the fact that children</p><p>might be affected negatively, even though they themselves were children when they started reading</p><p>the books. The conclusion is, in short, that criticism against the Harry Potter-books does not affect</p><p>how these young people look at them, and they think that criticism against the books rather increases</p><p>the interest for them, than the opposite.</p>

Sammanfattning Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.

Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på Harry Potter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, som en motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernas betydelse inom medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av den transmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsen presenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna och dessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikterna gäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför; den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och två flickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa. I sammandrag tycker de att kritiken är överdriven men de har alla en förståelse för att böckerna kan bli kritiserade. De uttrycker alla en oro för att barn kan bli negativt påverkade av böckerna, men tycker samtidigt att de själva inte blivit påverkade, trots att de själva började läsa böckerna då de var barn. Slutsatsen för arbetet är i korthet att kritik gentemot Harry Potter-böckerna inte påverkar hur dessa ungdomar betraktar dem, och de anser att kritik mot böckerna snarare ökar intresset för böckerna än motsatsen. / The main purpose of the study is by doing four interviews looking at some young people’s views of Harry Potter and the criticism that has been brought up against the phenomenon. In doing so, attention is called to the voice of the young people as an antipole to the adults that have been criticizing the books. Another purpose is to bring forward the importance of books in media-education, because of the fact that today books are not only books and often a part of media phenomena expanding over different kinds of media, where books become movies and where books do not sell without support from the media. In the composition four of the many critical opinions against the Harry Potter-books are presented and these are commented and discussed by four seventeen year olds. The four critical opinions are about; the magical aspects of the books; fear that the ones not reading the books will be outsiders; the askew family images; and the stereotypical gender roles. All four informants, two boys and two girls, react basically in the same way against these criticisms. To sum up, they all feel that the criticism is exaggerated but still they all have an understanding of why the books might be criticized. They all express worry over the fact that children might be affected negatively, even though they themselves were children when they started reading the books. The conclusion is, in short, that criticism against the Harry Potter-books does not affect how these young people look at them, and they think that criticism against the books rather increases the interest for them, than the opposite.

No description available.