• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • 27
  • 15
  • 6
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 86
  • 22
  • 21
  • 19
  • 12
  • 11
  • 11
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Valtrötthet på den svenska fondmarknaden?  : En experimentell studie av svenska bankkunders fondval / Choice overload; an experimental study of Swedish bank customers' fund investment decisions.

Bank, Joakim, Jansson, Eric January 2008 (has links)
<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>
82

Valtrötthet på den svenska fondmarknaden?  : En experimentell studie av svenska bankkunders fondval / Choice overload; an experimental study of Swedish bank customers' fund investment decisions.

Bank, Joakim, Jansson, Eric January 2008 (has links)
Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.
83

Nature-based solutions for cities transitioning towards sustainability: A participatory evaluation through a social and environmental lens

Wongtitirote, Thanyaporn (Pear), Leibovitsh, Aviv, Assaf, Zouheir (Zack) January 2022 (has links)
Global urbanization trends have made people move to cities where they tend to have less access to nature. Urban nature is important for human well-being and biodiversity, therefore urban planners are increasingly integrating Nature-based Solutions (NbS) projects in urban environments.  This research investigated how to support citizen engagement for NbS while evaluating the urban environment, focusing on young people as they are often excluded from decision-making and planning processes.  The research design included a literature review and interviews with city planners, to develop a Participatory Photo Mapping (PPM) tool to enhance resident participation and stimulate discussion around social and environmental aspects for effective urban NbS.  The prototype tool consists of a multi-layer map combined with NbS projects, locations, and photos reported by participants (from two Swedish cities, Malmö and Karlskrona), and two environmental indicators: land cover and biodiversity occurrence. Participants identified locations they perceived as improving or hindering the quality of life and the natural environment.  Participants valued ‘nature’ as the key multi-beneficial factor for the socio-ecological systems. The prototype supports strategic sustainable development by allowing holistic mapping and evaluation of the city to increase communication between the residents and municipalities and to strengthen residents’ engagement in shaping their cities.
84

Entwicklung eines miniaturisierten Ionenfilters und Detektors für die potentielle Anwendung in Ionenmobilitätsspektrometern

Graf, Alexander 22 May 2015 (has links) (PDF)
Die Ionenmobilitätsspektrometrie ermöglicht eine selektive Detektion von niedrigkonzentrierten Gasen in Luft. Darauf beruhende Analysegeräte können verhältnismäßig einfach umgesetzt werden und in vielfältigen mobilen Einsatzszenarien wie der Umweltanalytik Anwendung finden. Die vorliegende Dissertation gibt einen Überblick über die Grundlagen der Ionenmobilitätsspektrometrie und setzt die funktionellen Teilkomponenten Ionenfilter und Ionendetektor mit Mikrosystemtechniken um. Dafür werden Möglichkeiten aus dem Stand der Technik vorgestellt und eine für die Umsetzung optimale Variante identifiziert. Ein Ionenfilter basierend auf der Differenzionenmobilitätsspektrometrie zeigt diesbezüglich ein sehr geeignetes Skalierungsverhalten. Zur Integration in einen Demonstrator-Chip wird ein neuartiges Bauelementkonzept verfolgt, mit technologischen Vorversuchen untersetzt und erfolgreich in einen Gesamtherstellungsablauf überführt. Mit Hilfe von weiterführenden analytischen Untersuchungen werden spezifische Phänomene bei der elektrischen Kontaktierung der verwendeten BSOI-Wafer als Ausgangsmaterial hergeleitet und Empfehlungen zur Vermeidung gegeben. Der Funktionsnachweis der Teilkomponente Ionendetektor wird anhand von hergestellten Demonstrator-Chips und mit Hilfe eines entwickelten Versuchsaufbaus begonnen. Es werden die weiteren Schritte zum Nachweis der Gesamtfunktionalität abgeleitet und festgehalten. Auf Basis des umgesetzten Bauelement- und Technologiekonzepts und der vorliegenden Ergebnisse, wird das entwickelte und realisierte Gesamtkonzept als sehr aussichtsreich hinsichtlich der favorisierten Verwendung als Teilkomponente eines miniaturisierten Ionenmobilitätsspektrometers eingeschätzt.
85

Entwicklung eines miniaturisierten Ionenfilters und Detektors für die potentielle Anwendung in Ionenmobilitätsspektrometern

Graf, Alexander 19 February 2015 (has links)
Die Ionenmobilitätsspektrometrie ermöglicht eine selektive Detektion von niedrigkonzentrierten Gasen in Luft. Darauf beruhende Analysegeräte können verhältnismäßig einfach umgesetzt werden und in vielfältigen mobilen Einsatzszenarien wie der Umweltanalytik Anwendung finden. Die vorliegende Dissertation gibt einen Überblick über die Grundlagen der Ionenmobilitätsspektrometrie und setzt die funktionellen Teilkomponenten Ionenfilter und Ionendetektor mit Mikrosystemtechniken um. Dafür werden Möglichkeiten aus dem Stand der Technik vorgestellt und eine für die Umsetzung optimale Variante identifiziert. Ein Ionenfilter basierend auf der Differenzionenmobilitätsspektrometrie zeigt diesbezüglich ein sehr geeignetes Skalierungsverhalten. Zur Integration in einen Demonstrator-Chip wird ein neuartiges Bauelementkonzept verfolgt, mit technologischen Vorversuchen untersetzt und erfolgreich in einen Gesamtherstellungsablauf überführt. Mit Hilfe von weiterführenden analytischen Untersuchungen werden spezifische Phänomene bei der elektrischen Kontaktierung der verwendeten BSOI-Wafer als Ausgangsmaterial hergeleitet und Empfehlungen zur Vermeidung gegeben. Der Funktionsnachweis der Teilkomponente Ionendetektor wird anhand von hergestellten Demonstrator-Chips und mit Hilfe eines entwickelten Versuchsaufbaus begonnen. Es werden die weiteren Schritte zum Nachweis der Gesamtfunktionalität abgeleitet und festgehalten. Auf Basis des umgesetzten Bauelement- und Technologiekonzepts und der vorliegenden Ergebnisse, wird das entwickelte und realisierte Gesamtkonzept als sehr aussichtsreich hinsichtlich der favorisierten Verwendung als Teilkomponente eines miniaturisierten Ionenmobilitätsspektrometers eingeschätzt.:1 Einleitung 1.1 Motivation und Zielstellung 1.2 Aufbau und Gliederung der Arbeit 2 Grundlagen zur Ionenmobilitätsspektrometrie 2.1 Grundprinzip der Ionenmobilitätsspektrometrie 2.2 Anwendungsfelder und Substanzen 2.3 Grundlagen der Ionenbewegung 2.4 Ionenquellen 2.4.1 Ionisation mittels radioaktiver Strahlungsquellen 2.4.2 Photoionisation 2.4.3 Weitere Ionenquelle 2.4.4 Vergleich von Ionenquellen 2.5 Ionendetektion 2.6 Bewertungskriterien Ionenmobilitätsspektrometer 3 Stand der Technik Ionenfilter 3.1 Überblick und Einteilung Ionenfilter 3.2 Zeitaufgelöste Detektion 3.3 Ortsaufgelöste Detektion 3.4 Differenz der Ionenmobilität 3.4.1 Differenzionenmobilitätsspektrometrie 3.4.2 Transversal Modulation Ionenfilter 3.5 Sonstige Filterrealisierungen 3.5.1 Ionenfilter mit Gegengasströmung 3.5.2 Travelling Wave Filter 3.6 Vergleich Ionenfilter für ein miniaturisiertes Ionenmobilitätsspektrometer 3.7 Konkretisierte Zielstellung der Arbeit 4 Konzeptionelle Vorarbeiten 4.1 Modellbildung und Dimensionierung des Ionenfilters 4.1.1 Allgemeine Lösung der Bewegungsgleichung 4.1.2 Lösung für den Spezialfall mit Rechteckanregung 4.1.3 Randbedingungen bei der Filterauslegung 4.1.4 Elektrische Simulation des Ionenfilters mit diskreten Elementen 4.1.5 Auslegung eines miniaturisierten Ionenfilters 4.2 Modellbildung und Auslegung des Ionendetektors 4.3 Ableitung eines relevanten Parameterraums 5 Voruntersuchungen und Empfehlungen zur technologischen Umsetzung 5.1 Herleitung des Bauelementkonzepts 5.1.1 Konzept 1 – Planar-Aufbau 5.1.2 Konzept 2 – Sandwich-Struktur 5.1.3 Konzept 3 – Erweiterte Tiefenstruktur 5.1.4 Ableitung des umzusetzenden Bauelementkonzepts 5.2 Konzept zur Herstellung der Ionenkanäle 5.2.1 Nasschemische Siliziumstrukturierung mit TMAH 5.2.2 Trockenchemische Siliziumstrukturierung mit DRIE 5.2.3 Durchführung und Ergebnisse des Vorversuchs 5.2.4 Schlussfolgerung und Ausblick für die Herstellung der Elektrodenkanäle 5.3 Konzept zur Realisierung der Elektrodenkontakte 5.3.1 Möglichkeiten zur Kontaktierung der Elektrodenstrukturen 5.3.2 Verfahren und Materialien für das Erzeugen von Isolationen 5.3.3 Verfahren und Materialien für das Abscheiden von Metallen 5.3.4 Besonderheiten beim Metall-Halbleiter-Kontakt 5.3.5 Ableiten eines Technologieablaufs und Durchführung eines Versuchs zur Herstellung der Rückseitenkontakte 5.3.6 Elektrische Charakterisierung der Rückseitenkontakte 5.3.7 Ausblick zur weiteren Bewertung der Rückseitenkontakte 5.4 Überblick über relevante Waferbondverfahren 5.5 Konzept für die Aufbau- und Verbindungstechnik 5.6 Integration der Vorversuche in ein erweitertes Bauelementkonzept 6 Bauelementauslegung für ein Ionenmobilitätsspektrometer 6.1 Voruntersuchungen für die Bauelementdimensionierung 6.1.1 Simulation des elektrischen Verhaltens mit einem erweiterten Ersatzschaltbild 6.1.2 Dimensionierung des Einströmbereichs und des Vorfilters 6.2 Zusammenfassung der Voruntersuchungen und Ableitung von Designvarianten 7 Technologische Umsetzung und Untersuchung der Kontaktproblematik 7.1 Umsetzung Filter- und Detektordemonstrator 7.1.1 Auswahl der Metallisierung 7.1.2 Erstellen eines detailliertern Gesamttechnologieablaufs 7.1.3 Verifikation des umgesetzten Herstellungsprozesses an den realisierten Demonstrator-Chips 7.2 Untersuchung Metall-Halbleiter-Kontakt 7.2.1 Untersuchung Metall-Halbleiter-Interface 7.2.2 Einfluss des Ausheilschritts auf das Kontaktverhalten 7.2.3 Untersuchung des Dotierungs- und Leitfähigkeitsprofils 7.2.4 Herleitung einer möglichen Ursachenkette für die Bor-Kontamination 7.2.5 Gegenprüfung der Ursachenkette und Schlussfolgerung 7.3 Zusammenfassung Technologieablauf 8 Charakterisierung der Teilkomponenten 8.1 Konzeptionelle Vorarbeiten zum Versuchsaufbau 8.1.1 Methoden zur Testgaserzeugung 8.1.2 Integration des IMS-Chips in die Gasversorgung 8.1.3 Elektronikanbindung 8.2 Versuchsaufbau und Versuchsplanung 8.2.1 Beschreibung Versuchsaufbau 8.2.2 Planung der Versuche für Bewertung Ionendetektor 8.2.3 Planung der Versuche für Bewertung Ionenfilter 8.3 Versuche und Bewertung Ionendetektor 8.3.1 Versuchsdurchführung 8.3.2 Auswertung Ionendetektor 8.4 Zusammenfassung und Ausblick der Charakterisierung 9 Zusammenfassung und Ausblick Literaturverzeichnis
86

Implementing Strategy through PPM in an Internal Development Department

Millard, Simon January 2023 (has links)
The focus of strategy research has long revolved around strategy formulation rather thanstrategy implementation, despite the evidence indicating that intended strategies are rarelyachieved. Project portfolio management, PPM, assumes a crucial role in enabling strategyimplementation and can be regarded as a representation of the organization's actual pursuedstrategy. Existing research on PPM has predominantly centered around portfolios in the contextof new product development, NPD, and research and development, R&amp;D. However, there hasbeen relatively less exploration of PPM within internal development departments, warrantingfurther investigation. To contribute to the understanding on strategy implementation throughPPM and its conditional factors, this qualitative case study expands the existing research bystudying the PPM process within an internal development department. The study wasconducted at the Business Improvement department, which oversees improvement projects forthe service branch of EnergyComp, a company specializing in the development of complexenergy solutions. Using an abductive research approach, a literature review was conducted inparallel with data collection and analysis. The empirical data was mainly collected throughsemi-structured interviews at the company, but also through meetings and companydocumentation. The results of the study show that PPM actions connected to projects, portfolio and resourceallocation are undertaken to effectively implement the organization's strategy within theinternal development department. Common to all areas is the importance of accurate andavailable information that effects the decisions connected to strategy implementation. On aproject level, Insufficient information poses challenges in accurately assessing project success,resulting in measurements that fail to cover all strategic objectives. In the context of theportfolio, the absence of project information and uncertainties can lead to a misalignmentbetween the actual prioritization criteria employed in the selection process and the strategicobjectives of the organization. Additionally, it may contribute to a less detailed and formalstrategic plan. Furthermore, the cost associated with adjusting the portfolio is directly linked tothe effort and expenses involved in obtaining project information. Regarding resources,insufficient information on supply and demand creates challenges in considering projectdependencies and synergies during the evaluation of project groups. Moreover, limitedtransparency across functional boundaries within the organization leads to a system wheredecision rules cannot be established at the portfolio level. Instead, it encourages bottom-uppriority decisions. Furthermore, a biased assessment by stakeholders in the functionaldepartments may result in an inadequate screening process, leading to an increased workloadin the portfolio structuring process. Finally, the large variation in project types, coupled withdiverse impact targets spanning individual and multiple functions, makes it difficult to createrelevant project categories for budgeting and portfolio structuring.

Page generated in 0.3309 seconds