Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden. Jag har också sett på begreppet kompetens, utifrån elevernas egna personliga kunskaper i relation till en kollektiv förmåga att lösa och utföra vissa specifika aktiviteter och uppgifter. Utbildningen visade sig vara kopplad till ett lustfyllt och aktivt lärande, där eleverna kände sig delaktiga i yrkesskolans utbildningsmål. Eleverna blev en del av skolans liv, planering, strategi och teman. Detta skapade i sin tur nöjda, nyfikna, läraktiga och intresserade elever. Den praktiska yrkesskolans utbildningsmål har fortfarande en central uppgift att fylla i dagens skola.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Med arbetssättet vill man skapa en varierande undervisning där eleverna lär sig på olika sätt och får använda alla sina sinnen. Resultatet visar att det är vanligt med praktisk matematik när lärarna ska gå igenom något nytt moment, så att eleverna får en förståelse. Med undersökningen fann jag att samtal har en betydande roll när man arbetar praktiskt, speciellt för elever som har svenska som andraspråk och matematiksvårigheter. Får eleverna samtala och vara delaktiga i undervisningen, leder det till att de får en tydligare inblick i matematiska begrepp.

In this essay from my perspective as a furniture designer and theacher at a design college I explore the idea that design actually is (playful) play. And if not exactly play that a playfulmind is an asset when it comes to being a designer as well as an teacher. From two portrayals and throughout the essay from experience as designer I study the different concepts play, design, design-process and creativity to see what tears them apart as well what binds them together.

<p>The form of my essay is that all human communication, can be seen as a practical knowledge, witch can be trained. I describe how I came in to a pedagogic activity, which is aimed to train people’s communicative ability in their working life and in school. This is made in the form of lectures, seminars and training program. In this essay, I even describe my personally background and what it was, that made me work with people outside the theatre. The theatre that former had been my professional affiliation. The reader is invited to follow me in how I carry out a seminar and to get a picture of how a training program can look like. I describe how some unsuccessful appearance as an actor and as lecturer made me to reflect about what underlying conditions sets the scene for a successful performance. My conclusion is that it has to do with being totally present in the situation.</p><p>I ask myself if it really is possible to work in the manner that I do. At the same time I realize that I have been doing so for the past 10 years. But is this really something for the working life? What use can people have of studies and training in communication? These doubts has followed me in my work ever since I started and was the reason for me to start developing a pedagogical training program in practical communication, based on my knowledge in theatre and studies in communication theories. Over the years I have come across a lot of doubt, showing itself in the way I have been perceived, difficulties to see the value in what I am offering and understanding on what the studies are about and lead to. At the same time I have seen it as my task to explain my standpoint and to learn which methods that work and which that do not.</p><p>I am pursuing a discourse on how theatre method can be linked to communication and explain some of the key parts of my work and how it is taught. This is largely about a work in process, where understanding on what is happening in the different stages of the training is vital. How experience based learning and feelings inflict our way to act and achieve new knowledge. The importance of feelings and what some researchers on the brain have thought and written in this matter has influenced my outlook on science. Finally I write about the connection between empathy and the ethical aspects of communication.</p>

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form. Citat från intervjuer har använts för att förstärka resultatet. I analysen redovisas flera aspekter som påverkar huruvida ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik kommer till stånd. Den aspekt som dominerade var tidsaspekten, då lärare i hög grad ansåg att de inte hade tillräckligt med tid att planera tillsammans med en kollega. Då ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik inte förekom hos våra informanter drog vi slutsatsen att frågan var mer komplex än så. Andra aspekter som till exempel värdering av de olika skolämnena och medias påverkan tros ha större genomslag i sammanhanget.

Utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försämrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svårare områdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som säger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, inställning och självförtroende gällande matematikämnet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka laborativa arbetssätt i matematik, med fokus på geometri, som av lärare upplevs vara mest positiva eller ge bäst resultat i olika åldersgrupper. Med detta avses både vad som väcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lära sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssätt som lärare upplever fungera bäst i olika åldersgrupper, vad i det laborativa arbetssättet som de anser vara positivt samt om nämnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förståelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikämnet. För att få svar på dessa frågor genomfördes djupintervjuer med sju verksamma lärare. Dessa undervisar i olika åldersgrupper och har tillsammans erfarenhet av laborativ matematikundervisning från förskola till gymnasium. Resultaten visar att moderna forskningsrön och verksamma lärares erfarenheter i mångt och mycket överensstämmer med varandra. I alla åldersgrupper finns ett behov av mer laborativt arbete i matematikundervisningen. Naturen och uterummet som inlärningsmiljö framhålls huvudsakligen av lärare för yngre elever. Dessa talar också mer detaljerat om vilken specifik laborativ materiel de använder, till exempel twistband, geobräde eller geometrirep, medan lärare för äldre elever mer talar om arbetssätt, till exempel muntlig kommunikation, färdighetsträning, att återknyta till egengjort arbetsmaterial eller arbeta med verklighetsnära uppgifter. Det laborativa arbetet kan underlätta yngre barns begreppsutveckling och förmåga att tänka i bilder, vara verklighetsnära, aktivera olika sinnen, vara ett stöd för minnet, erbjuda uttråkade (huvudsakligen äldre) elever omväxling, underlätta förståelse, ge en positiv känsla till matematik och skapa ett meningsfullt lärande. Samtliga lärare som deltog i studien anser att laborativa inslag i matematikundervisningen ger eleverna en ökad förståelse, det vill säga detta verkar gälla oavsett ålder.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillämpningen i yrket har för förståelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft påtagliga problem med ämnet matematik.Vidare är syftet att studera om förståelsen och lösningsförfarandet skiljer sig åt i praktisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling jämfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestående av tal och symboler utan sammanhang) inom samma områden. Studien tar sin utgångspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag använde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lätthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstänkande vilade på deras erfarenheter och att de kunde visualisera.När de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tänkande och respondenterna ställde frågor om hur de förväntades lösa uppgiften och senare om de räknat fel. De tidigare så säkra respondenterna var nu mycket osäkra på sin förmåga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen. I den praktiska uppgiften klarade de att enhetsomvandla medan de i den formaliserade uppgiften inte var helt säkra på division med 100.Min slutsats blir därför att respondenterna kan lösa relativt avancerade matematiska problem inom ramen för yrket, men när samma matematiska innehåll presenteras utanför detta sammanhang, ser de inget matematiskt samband utan intar i stället ett imitativt förhållningssätt. De har lärt sig strategier för att klara den matematik de behöver i sitt yrke men kunskaperna är situationsbundna och deras yrkeskunnande och livserfarenhet har inte lyckats överbygga deras svårigheter i matematik.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskijs tankar om ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Gudrun Malmer, en av Sveriges ledande förespråkare för den laborativa matematikens integrering i skola, spelar en viktig roll i denna studie. Resultatet som framgår efter studiens slutförande visar att majoriteten av lärarna har en klar bild av vad laborativ matematik innebär, de visar ambition och vilja att arbeta laborativt i klassrummet men saknar medel för detta, främst i form av tid. Tid för planering, tid för genomförande och tid för utvärdering och efterarbete.

The form of my essay is that all human communication, can be seen as a practical knowledge, witch can be trained. I describe how I came in to a pedagogic activity, which is aimed to train people’s communicative ability in their working life and in school. This is made in the form of lectures, seminars and training program. In this essay, I even describe my personally background and what it was, that made me work with people outside the theatre. The theatre that former had been my professional affiliation. The reader is invited to follow me in how I carry out a seminar and to get a picture of how a training program can look like. I describe how some unsuccessful appearance as an actor and as lecturer made me to reflect about what underlying conditions sets the scene for a successful performance. My conclusion is that it has to do with being totally present in the situation. I ask myself if it really is possible to work in the manner that I do. At the same time I realize that I have been doing so for the past 10 years. But is this really something for the working life? What use can people have of studies and training in communication? These doubts has followed me in my work ever since I started and was the reason for me to start developing a pedagogical training program in practical communication, based on my knowledge in theatre and studies in communication theories. Over the years I have come across a lot of doubt, showing itself in the way I have been perceived, difficulties to see the value in what I am offering and understanding on what the studies are about and lead to. At the same time I have seen it as my task to explain my standpoint and to learn which methods that work and which that do not. I am pursuing a discourse on how theatre method can be linked to communication and explain some of the key parts of my work and how it is taught. This is largely about a work in process, where understanding on what is happening in the different stages of the training is vital. How experience based learning and feelings inflict our way to act and achieve new knowledge. The importance of feelings and what some researchers on the brain have thought and written in this matter has influenced my outlook on science. Finally I write about the connection between empathy and the ethical aspects of communication.

Bakgrund: Om ett barn inte får sina grundläggande behov uppfyllda är det socialtjänstens ansvar att utreda huruvida barnet far illa eller kan komma att fara illa och om åtgärder behöver vidtas. De riskbedömningar som görs utgår främst från en klinisk metod och riskbedömningsinstrument används sällan. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar för den praktiska tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom den svenska sociala barnavården. Metod: Studien hade en kvalitativ design och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna kom från tre olika kommuner och bestod av nio kvinnliga socialsekreterare som arbetade med barnavårdsutredningar. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Samtliga deltagare var positivt inställda till att använda riskbedömningsinstrument vilket talar för att det finns goda förutsättningar att tillämpa sådana instrument inom den sociala barnavården. Implementeringsprocessen ansågs vara den största svårigheten med en fungerande praktisk tillämpning eftersom det kan finnas ett motstånd mot att förändra ett redan etablerat arbetssätt. Enligt deltagarna bör de instrument som ska implementeras vara användarvänliga och inte för tidskrävande. Diskussion: För att tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom social barnavård ska fungera så bra som möjligt bör hänsyn tas till socialsekreterarnas önskemål om instrumentens utformning. För att implementeringen ska lyckas krävs tydliga ledningsbeslut, utbildning och uppföljning. Socialtjänstens arbete har under senare år genomgått en ökad systematisering och i nuvarande arbetssätt finns redan inslag av strukturerade arbetsmetoder. Tillsammans med socialsekreterarnas positiva inställning talar detta för en väl fungerande övergång från en klinisk till en strukturerad riskbedömningsmetod. Nyckelord: riskbedömning, riskbedömningsinstrument, social barnavård, praktisk tillämpning, förutsättningar. / <p>2013-06-10</p>