<p>The aim of this work is to present and examine the ruling on which the Colombian Constitutional Court declared the blanket criminalization of induced abortion to be unconstitutional: ruling C-355/061; all of this based in the understanding I have achieved of the Courts’ reasoning.</p><p>In the first section I will present the norms that constituted the blanket prohibition of abortion, as well as the likely situation of its practice, both by the time the Constitutional Court took up the analysis of the former. This will provide a good understanding of the importance of the ruling and its starting point. In the second section I will put forth the general nature of the Court and its rulings, inscribed in the Colombian social, political and legal transformation brought by the 1991 constitutional change. I will also bring in the specific decisions the Court made regarding the conditioned constitutionality of induced abortion and the unconstitutionality of the legal expression that equated an abortion performed on a woman less than fourteen years of age to an abortion without consent, thus punishing it harder than a consented one. Such verdict is the starting point of an effort to trace, present and examine the ethical arguments the Court has woven to reach it, all of which will be undertaken in the third section.</p><p>In the fourth section I shall elaborate on two of the common ethical elements that work as corner stones for the Court’s arguments: human dignity and the belief that fundamental rights and constitutional protected goods are not absolute; I will particularly point out how they play a role in the Court’s argumentation. As a conclusion I will offer a final general appraisal of the Court’s work.</p>

<p>Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Reflektionen är av betydelse och kunskapen har en etisk dimension. Praktisk kunskap är personlig och sitter i kroppen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen. Tillförlitligheten brister dock i det låga antalet barn i experimentet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.</p><p>För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.</p><p>Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna.</p><p>Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education.</p><p>To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education.</p><p>Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks.</p><p>Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,</p>

<p>Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne.</p><p>Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.</p><p> </p><p>Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande.</p><p>Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?</p><p>Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats.</p><p>Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.</p>

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Reflektionen är av betydelse och kunskapen har en etisk dimension. Praktisk kunskap är personlig och sitter i kroppen.

The aim of this work is to present and examine the ruling on which the Colombian Constitutional Court declared the blanket criminalization of induced abortion to be unconstitutional: ruling C-355/061; all of this based in the understanding I have achieved of the Courts’ reasoning. In the first section I will present the norms that constituted the blanket prohibition of abortion, as well as the likely situation of its practice, both by the time the Constitutional Court took up the analysis of the former. This will provide a good understanding of the importance of the ruling and its starting point. In the second section I will put forth the general nature of the Court and its rulings, inscribed in the Colombian social, political and legal transformation brought by the 1991 constitutional change. I will also bring in the specific decisions the Court made regarding the conditioned constitutionality of induced abortion and the unconstitutionality of the legal expression that equated an abortion performed on a woman less than fourteen years of age to an abortion without consent, thus punishing it harder than a consented one. Such verdict is the starting point of an effort to trace, present and examine the ethical arguments the Court has woven to reach it, all of which will be undertaken in the third section. In the fourth section I shall elaborate on two of the common ethical elements that work as corner stones for the Court’s arguments: human dignity and the belief that fundamental rights and constitutional protected goods are not absolute; I will particularly point out how they play a role in the Court’s argumentation. As a conclusion I will offer a final general appraisal of the Court’s work.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen. För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen. Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna. Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik / Abstract The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education. To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education. Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks. Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen. Tillförlitligheten brister dock i det låga antalet barn i experimentet.

Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne. Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.   Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande. Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven? Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats. Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.