Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll. Ett innehåll med nära koppling till elevernas vardag och erfarenheter, där fysikaliska begrepp beskrevs med vardagliga ord möjliggjorde ett större meningsskapande än när det erbjudna innehållet saknade tydliga vardags- och erfarenhetskopplingar. Att relatera egna erfarenheter till det erbjudna innehållet visade sig dock vara komplext då dessa erfarenheter inte alltid genererade ett fysikaliskt korrekt meningsskapande utan i vissa fall snarare bidrog till missuppfattningar eller rena krockar som hindrade meningsskapandet.

Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam. Det förväntade resultatet har begränsats till en förståelse kring förhållandena i de grupper jag studerat, varmed allmängiltiga slutsatser inte kunnat dras. Teoretiska ansatser har hämtats från professionsteori, praktisk kunskap, Goffmans rollteori, Foucaults maktaspekt och Antonovskys tes om känslan av sammanhang. Resultatet av studien visade att det inom samtliga team fanns forum för gemensam planering och en tydlig ansvarsfördelning mellan teammedlemmarna, där specialläraren hade en given roll som ledare för såväl elevassistenter, som fritidspedagog. I samtliga team uttryckte teammedlemmarna att de kände sig delaktiga i den gemensamma planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen. Det som skiljde teamen åt var den tid teamen hade till förfogande för den gemensamma planeringen, samt djupet av teammedlemmarnas delaktighet. I analysen av resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna framstod att orsaken till att det kan uppstå samarbetsproblem inom särskolans personalteam kan vara en begränsning i synsättet från samhällets, såväl som verksamheternas sida kring professionsbegreppet inom grundsärskolan. I studien framkom att vi behöver en vidare syn på vad profession innebär, för att bättre kunna se och ta vara på den verkliga kompetensen inom teamet. Professionen bör innefatta alla de som arbetar yrkesmässigt tillsammans. För teamen jag intervjuat skulle detta innebära att professionsbegreppet inte bara skulle inrymma speciallärarna, utan även innefatta övriga teammedlemmar. Genom ett mer omfattande professionsbegrepp skulle samtliga yrkesgrupper kunna mötas av såväl förväntningar som krav, varmed hela teamet under speciallärarens styrning och handledning skulle kunna utveckla en optimal undervisningssituation för eleverna. Vid diskussionen av resultaten framkom att för att de mest gynnsamma förutsättningarna för elevernas utveckling ska kunna uppnås, krävs att skolledningen skapar förutsättningar för teamet att mötas. Specialläraren bör vara trygg i sig själv för att kunna ta tillvara på teammedlemmarnas kompetens och kunna leda dem i att fokusera på elevernas mål enligt läroplan, skollag och aktuell forskning. Ytterligare en förutsättning för det goda samarbetet i teamen visade sig vara att speciallärarna, såväl som de övriga medlemmarna i teamet känner sig bekräftade i det arbete de utför.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning. / <p>Fysik</p>

Detta självständiga arbete är skrivet i form av en vetenskaplig essä. Syftet med essän är att förstå hur spänningar på arbetsplatsen kan påverka hur pedagoger uppfattar situationer olika och hur spänningarna kan påverka pedagogers agerande. Frågeställningarna i essän är: 1. Hur kan pedagoger i en arbetsgrupp uppfatta samma situation olika? 2. Kan individuella drivkrafter påverka pedagogers agerande och vilka är i så fall de etiska aspekterna av detta? I essän behandlas dels ämnet praktisk kunskap och dels mer filosofiska tanketraditioner för att utveckla förståelsen kring dilemmat. Några av begreppen som är i fokus är uppmärksamhet och yrkesetik. Berättelsen utspelar sig på en fritidsgård för ungdomar i åldern 13-16 år. Kvällen på fritidsgården var till en början lugn. Majoriteten av de besökande ungdomarna hade varken respekt för vuxna eller tilltro till samhället. Stämningen försämrades under kvällen men jag upplevde ändå kvällen som lyckad eftersom jag hade genomfört aktiviteterna under något så när ordnade former. Dagen efter förväntade jag mig beröm av min chef, men möttes av min kollega Martin och min chef som gemensamt konfronterade mig med att kvällen inte hade blivit bra. Martin menade att han hade försökt få mig att förstå att stämningen var obehaglig och att vi kanske borde ha avbrutit. Chefen var ny på jobbet och hade infört nya arbetssätt som skapat konkurrens i personalgruppen. Jag slets mellan att tillgodose min nya chefs direktiv om att införa aktiviteter under kvällsverksamheten å ena sidan. Å andra sidan var jag tvungen att hantera min kollegas negativa inställning till den nya verksamheten. De spänningar som fanns där kan ha påverkat vårt samspel under kvällen utan att jag uppfattade det just då. Det kan ha funnits många orsaker till att jag och min kollega uppfattade kvällen så olika. Perspektiven praktisk kunskap och yrkeserfarenhet ger ledtrådar om att våra tidigare yrkeserfarenheter kan ha påverkat vår uppfattning. Även det faktum att jag hade min uppmärksamhet riktad mot ungdomarna kan ha påverkat vår subjektiva upplevelse av kvällen. Det kan på motsvarande sätt ha funnits olika orsaker till att jag respektive min kollega Martin agerade som vi gjorde. Våra egenintressen i att åtnjuta yrkesmässiga fördelar kan ha påverkat hur vi agerade och därmed äventyrat vår yrkesetik. Sannolikt var vi båda delaktiga i att det blev som det blev.

Syftet med min studie var att studera hur geografilärare i grundskolans årskurser 7-9 motiverar sina val av undervisningsmoment och utifrån den praktiska teorin studera de bakomliggande faktorerna kring dessa val. Metoden för att undersöka syftet var utav kvalitativ karaktär. Jag använde mig utav semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade sex slumpmässigt utvalda lärare i Storstockholm. Genom intervjuerna undersökte jag de olika faktorerna som dessa lärare nämnde vid deras urval av undervisningsinnehåll. Resultatet visade att alla lärare menade att läroplanen har ett väldigt omfattande centralt innehåll. Alla lärare upplevde detta som en problematik. Vidare nämnde fyra av sex lärare att de aktivt gör ett urval bland det centrala innehållet för att välja ut ett undervisningsinnehåll. Vidare visade resultatet att sju olika faktorer kunde urskönjas. Dessa är lärarens intressen, lärarens bakgrund, elevsammansättning i låg- och högpresterande skolor, speciella anpassningar, undervisningsmetod, logistik och aktuella händelser. Resultatet visade även att den faktor som hade störst betydelse bland alla lärare är att de arbetar mycket med elevsammansättningar där de skiftar sin undervisning beroende på vilken elevgrupp de möter. Lärarna uppvisade även en medvetenhet kring sin egen praktiska teori i den bemärkelsen att deras intressen, bakgrund, åsikter och erfarenheter har avsiktligt gett bäring i deras urval av undervisningsinnehåll. Lärarna visar även en medvetenhet kring de tre didaktiska frågorna som i sig gav upphovet för lärarnas redogörelser kring elevsammansättningens betydelse i deras val av innehåll och metod.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om laborativa arbetssätthjälper elever att skapa förståelse för ett matematiskt innehåll samt attjämföra detta med tidigare forskning och undervisande lärares tankar kringdetta. Genom intervjuer med både elever och pedagoger samt en observationav eleverna när de löser en uppgift har jag undersökt informanternasenskilda uppfattningar om ämnet matematik och olika arbetssätt. Resultatetvisar att arbete med läromedlet är det arbetssätt som används mest. Ändåframkommer det i intervju med pedagogerna att laborativa arbetssätt hjälpereleverna att förstå det matematiska innehållet. På samma sätt uttrycker sigeleverna. De anser att de i väldigt hög grad blir behjälpta av att arbetalaborativt men att det inte är ett arbetssätt som används i särskilt hög grad,men ett arbetssätt som eleverna gärna skulle välja om möjlighet gavs.

Det här är en vetenskapliga essä om hur vi pedagoger ska förhålla oss till sådant som barn berättar för oss i förtroende, under utvecklingssamtal på fritidshemmet. Genom min reflektion utforskar jag olika etiska perspektiv, som kan hjälpa mig i hur jag kan förhålla mig till samtalen samt undersöker vad som sker i det mellanmänskliga mötet mellan pedagoger, barn och föräldrar. Essän utgår från egenupplevda situationer där jag diskuterar möjliga handlingsalternativ som pedagog, med betoning på hänsynstagande, respekt och jämlikhet. Det jag eftersöker i samtalen är sätt att stärka barns integritet och samtidigt ge föräldrar adekvat information om sitt barn. Dessutom reflekterar jag över övergripande riktlinjer som är moraliskt försvarbara för pedagoger att handla efter. Jag har lyft fram hur vi tänker kring de relationer vi skapar till såväl barn som föräldrar och har under skrivandets gång fått upp ögonen för hur barn svarar när vuxna ställer frågor samt hur viktigt det är att det finns kvalitet i relationer till såväl föräldrar som barn. Barns integritet går som en röd tråd genom hela min essä och de etiska perspektiven har gett mig en fingervisning om hur jag bör förhålla mig till samtalen och mitt praktiska yrkeskunnande. Därigenom har jag fått en större förståelse för och kunskap om hur mina handlingar kan bidra till att ge föräldrar adekvat information om sitt barn och hur jag bör förhålla mig till mina egna yrkesetiska förpliktelser. En viktig slutsats som jag drar är hur betydelsefullt det är att vi ställer frågor till barn som handlar om vilka de är tillsammans med andra, innan vi frågar dem vilka de vill bli. Slutligen vill jag framhålla att det finns stor praktisk kunskap hos pedagoger, vars röster behöver komma fram i reflektion tillsammans med andra.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att se huruvida de praktiska förutsättningarna skiljer sig vad gäller kemiundervisningen mellan olika svenska skolor. Underlaget är baserat på kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare i kemi i stadierna 4 – 9. Vid observationen av kemisalen tittade jag på vilken utrustning som finns och hur mycket. Studien visar att det finns mycket utrustning och med en stor variation i kemisalarna, men jag har också kunnat se viktiga skillnader mellan skolorna till exempel vad gäller möjligheten att utföra vissa typer av laborationer. Begräsningen av utrustning kan komma att påverka elevernas kunskapsinlärning och deras resultat negativt. För att motverka detta behöver lärarna ges rätt resurser för att kunna engagera sina elever i både teoretisk reflektion som i praktisk laboration.