Den här kunskapsöversikten handlar om utomhuspedagogikens fördelar och hinder. Åtta forskningsartiklar har studerats för att söka svar på frågan; Vilka är fördelarna med utomhuspedagogik när det gäller elevers kunskapsutveckling? Syftet med kunskapsöversikten är att samla och analysera tidigare forskningsresultat rörande utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling, i de naturorienterande ämnena i Sverige, Storbritannien och USA. Vi söker vidare svar på frågan; Vad är det som gör att utomhuspedagogiken inte används i större utsträckning i undervisningen? Resultatet visar på flera fördelar med att bedriva utomhuspedagogik. Dessa inkluderar såväl ökad kommunikationsförmåga som miljömedvetenhet och välmående. Även ett antal hinder synliggörs. Det framgår dock att, med engagemang och god planering, är fördelarna övervägande

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan valet av ljusteknik, LED eller halogen har på den slutliga produkten. Studien kommer med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöka om personer kan se skillnad på en ljussättning som är gjord med LED- respektive halogenlampor samt vad de olika teknikerna ger för känsla. Vi jämför resultaten från fokusgruppsintervjuerna med tidigare litteratur som Set lighting technician's handbook: film lighting equipment, practice, and electrical distribution och Lighting for cinematography: a practical guide to the art and craft of lighting for the moving image. Fokusgruppsintervjuerna resulterade i något oväntade svar och gav oss en bredare och förtydligad förståelse för vad som spelar roll när det kommer till en publiks känslomässiga reaktion av en bild.

Praon var en självklar del av elevers arbetslivsorientering i läroplanerna från 60-talet till slutet av 80-talet. När skolan övergick från statlig till kommunal styrning ändrades synen på prao som en viktig del i elevers lärande om arbetsliv och bortprioriterades i många kommuner. 2018 kom en ny lag om obligatorisk prao och i samband med det väcktes vårt intresse av att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och deras framtida studie- och yrkesval. Till vår hjälp har vi använt oss av följande frågeställningar; Hur organiseras praon? Hur arbetar skolan för att eleverna ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie- och yrkesval? Samt hur kan informanternas berättelser förstås med hjälp av teorierna STF och Careership och i ljuset av tidigare forskning? Vi använde oss av en kvalitativ metod och i analysen utgick vi från Careershipteorin och Systems Theory Framework och dess skolperspektiv. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ansåg att praon gav elever en inblick i arbetslivet och en förståelse för kraven i samhället samt en bättre grund inför sina framtida studie- och yrkesval. Analysen visade att praon kunde bidra till att förändra elevens habitus och utvidga handlingshorisonten inför framtida studie- och yrkesval.

Skolan förväntas arbeta aktivt med skola-arbetslivsområdet för att ge eleverna viktig kunskap inför deras framtida yrkesliv. Praon är den del av arbetslivskunskapen som skolorna främst arbetar med, trots det saknas det tydliga riktlinjer för hur den ska organiseras. Det som framgår är att det är huvudmannens ansvar att se till att den fungerar. Detta har lett till att praon i grundskolan ofta blir studie-och yrkesvägledarens ansvar och det för med sig en del problematik. Det har lett oss till att vilja beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. De frågor som vi har valt att undersöka är hur studie- och yrkesvägledare upplever förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet? Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbets¬livskunskap enligt studie- och yrkesvägledare och hur resonerar studie-och yrkesvägledare kring hur de vill arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och i analysen har vi utgått från Systems Theory Framework och valda begrepp ur Careershipteorin. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledare upplever att det inte finns tillräckligt med tid för att arbeta med skola-och arbetslivsområdet. Vidare finns det önskemål om att det ska finnas en praosamordnare som underlättar det administrativa arbetet och därmed frigöra mer tid för studie-och yrkesvägledare. Det skulle kunna bidra till ett bättre samarbete med övrig personal enligt studie-och yrkesvägledarna. I längden kan detta samarbetet bidra till en ökad medvetenhet för eleverna hur skolan kan förberedda dem för deras kommande arbetsliv.

No description available.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på vilka kunskaper och förmågor slöjdlärare anser att slöjdundervisningen lär ut. Studiens syfte är också att ta reda på vilken kompetensutveckling slöjdlärarna fått och hur den nya läroplanen, Lgr 11, påverkat slöjdämnet och slöjdundervisningen.Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlärare från olika skolor. Under mötena fick slöjdlärarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fått genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhällsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet.Därefter intervjuades lärarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdämnet lär ut, vilket typ av fortbildning de fått, hur de tar del av ämnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har påverkat slöjdämnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna på dem, utifrån hur de såg på vikten av dessa. Slöjdorden är ord gällande kunskaper och förmågor knutna till slöjdämnet och de är hämtade från Lgr11 och från mina egna erfarenheter från slöjdundervisningen.Studiens resultat visar att slöjdämnets tydligast uttalade kunskaper och förmågor av slöjdlärarna är kreativitet och problemlösning. Resultatet visar dock att det är svårt att kortfattat definiera slöjdens kunskaper och förmågor då de är så komplexa och till stor del knutna till tyst kunskap.Vad gäller slöjdlärarnas möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll och i sitt ämnesspecifika yrkesspråk så visar studien att de är små då de endast vid något enstaka tillfälle deltagit i slöjdspecifik kompetensutveckling, sällan deltagit i regelbundna möten med andra slöjdkollegor och tar inte del av ämnesrelaterad forskning.Enligt studien anser majoriteten av slöjdlärarna att införandet av Lgr11 har påverkat slöjdämnet och slöjdundervisning positivt. De anser att den förtydligat syftet med slöjdämnet, hur och vad man ska undervisa och vilka kunskapskraven är.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola – en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school – an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar.Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen. Med hjälp av en deltagande observation, samtal och intervjuer ville jag få insyn i den praktiska stallundervisningen samt en uppfattning om vad elever och personal anser om denna.Sammanfattningsvis visar resultaten att begrepp som kunskap och lärande används på ett flertal sätt i pedagogisk litteratur samt att den praktiska stallundervisningen av alla grupper anses väl fungerande. Resultaten visar även att det finns förbättringsmöjligheter vad det gäller uppföljning av elevsynpunkter och samarbete mellan personalgrupper. / Ohlson (2008). The school stables at an agricultural upper secondary school – an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.The purpose of this paper is to view the use of school stables in practise in an agricultural upper secondary school and to illustrate what students, personnel and teachers consider is the purpose of school stables in relation to lessons.The paper gives a theoretical background to words like knowledge and learning and how different types of knowledge can be used in teaching. By the use of an observation study, short conversations and interviews I got insight in how the school stables were used in practise as well as in how students, personnel and teachers think.The results show that the use of words like knowledge and learning are very differentiated in pedagogic literature and that the use of school stables are considered well functioning by all groups. The results also show that there are some means of improvements, especially considering evaluation of student attitudes and cooperation between groups of personnel.

Undersökningen bygger på tidigare forskning som talar för att utomhuspedagogik inom ämnet matematik anses ha positiv inverkan för elevernas kunskapsutveckling. Det som däremot avslöjas i den tidiga forskningen är hur kvaliteten brister när det kommer till utomhusundervisning. Det synliggörs genom att undervisningens ramar och disciplin drastiskt minskar vilket bidrar till att undervisningen har svårt att uppnå skolans disciplinära ordning. Utomhusundervisning ställer höga krav på lärarnas professionalism, kompetens och lyhördhet. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka vilka påverkningsfaktorer lärare uppfattar medutomhuspedagogik i matematik samt om metoden har en positiv eller negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling i ämnet. Undersökningen genomförs med inspiration av en fenomenografisk metod, vars syfte är att undersöka hur människor uppfattar fenomen i sin tillvaro. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är sex verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på utomhuspedagogik men lyfter även fram flertalet negativa aspekter med metoden. De positiva aspekterna som synliggörs är framför allt att undervisningen uppfattas motivationshöjande och mer lustfylld. De framträdande negativa aspekterna är gruppens storlek, vädrets påverkan och brist på resurs.

A developing leadership is believed to influence the enthusiasm and performance in a positive way. The Swedish Armed Forces has since 2003 been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a base for leadership within the organization. This study deals with the subject of leadership, especially the developing leadership, which is a leadership theory according to which future officers are trained. The purpose of this study is to examine whether the leadership training that the cadets receive is purposefully linked to their future role as an officer. This is done by examining the cadets' feeling towards the education through a questionnaire survey and relating to the leadership theory. The results show that cadets experienced lack of practical experience with recruits and this affect their own leadership in a negative direction.  A circumstance like this can be a problem when these future officers meet their own recruits, and the lack of practical experience can show bad leadership. Furthermore, this study has proved that the Military Academy School Karlberg should provide cadets with less leadership experience more time to practice their own leadership with theoretical implements.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person – Environment – Correspondence Theory (P-E-C). Resultatet visar att studenterna ser prao som en viktig och betydelsefull insats för elevers framtida studie och yrkesval. De intervjuade har uppskattat sina praoperioder på förskola/grundskola. Uppsatsens slutsats är att samtliga intervjuade anser att deras prao på förskola/grundskola inte varit den avgörande faktorn för deras val av lärarutbildningen. Det framkommer dock att praon har haft betydelse för de studie- och yrkesval de intervjuade gjort efter praoperioden på förskola/grundskola som senare lett fram till lärarutbildningen.