<p>This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish.</p> / <p>Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.</p>

<p>Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.</p>

<p> </p><p>The central objective of this thesis is to demonstrate how the concept—or <em>concepts</em>—of the public/private divide actively shapes the conditions of migrant domestic work in Europe. In doing so, I aim to show how European states’ current treatment of migrant domestic work is ethically problematic, and that a sufficient moral response to this dilemma entails a re-evaluation of any operative notions of the public/private distinction.</p><p>The premise of my thesis is that migrants working as domestics suffer human rights abuses due to two distinct but inseparable factors: their gender-based mode of employment and their legal status. I will make the claim that states fail to prevent these abuses, and secure the conditions necessary for the fulfillment of migrants’ human rights, because they assume a morally problematic understanding of the public/private distinction. </p><p>In arguing for a re-evaluation of the public/private sphere, I will likewise propose that certain revisions be accordingly made in several levels and domains of legislation—regional and national, as well as labor and immigration. Less concrete, though no less important, is my contention that receiving and sending countries alike need to undertake a more profound re-examination of the moral status of domestic work, and, more fundamentally, care work itself. </p><p> </p>

<p>I den kvalitativa studien undersöks vad som ligger till grund för bedömning i fyra ämnen inom gymnasieskolan. De ämnen som undersöks är teater, idrott- och hälsa, hotel- och restaurang samt träteknik. Intervjuer med lärare visar att det läggs stor vikt vid bedömning av processen i den dagliga undervisningen, dvs. närvaro, samarbete, ansvar, behov av handledning, självständighet och ambition. Även den produkt eller det slutresultat som undervisningen leder fram till tas med i bedömningen. Lärarna uttrycker även att teoretiska aspekter på undervisningen såsom faktakunskaper, analys, att problematisera och reflektera är underlag för bedömning. Personlig färdighet, talang, förkunskaper samt att kunna göra kopplingar till yrket dvs. elevens förmåga att tillämpa sina kunskaper väger även det in i bedömningen. Observationer vid omdömessamtal samt analys av skriftliga omdömen visar att det är processen som får mest utrymme i bedömningen. För att dokumentera och avgöra om eleven nått målen för undervisningen använder sig lärarna av anteckningar men även den produkt eller det resultat som består. Lärarna beskriver även att de genom kommunikation med eleverna och genom att uppmärksamma hur elever reflekterar kring uppgifterna gör bedömningar. Lärarna uttrycker att de skulle önska att de kunde arbeta mer med bedömning men det som hindrar de är fram för allt tiden, att man upplever att man i så fall skulle behöva strukturera om eller göra avkall på viss undervisning. Andra hinder som lärarna beskriver är att man är fast i vissa traditioner vad gäller undervisning och organisation. Dessutom beskriver lärarna att de saknar tydlighet hur de själva kommunicerar mål och betygskriterier till eleverna.</p>

<p>I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.</p>

<p>This paper evaluates some arguments made against the conceptions of right action within virtue ethics. I argue that the different accounts of right action can meet the objections raised against them. Michael Slote‘s agent-based and Rosalind Hursthouses agent-focused account of right action give different judgments of right action but there seems to be a lack of real disagreement between the two accounts. I also argue that the concept of right action often has two important parts, relating to action guidance and moral appraisal, respectively, and that virtue ethics can deal with both without a concept of right action.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.</p><p> </p><p>Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.</p><p> </p><p>Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.</p>

<p>The objective for this study is to examine whether it is possible to use the method of reflective equilibrium in order to enhance the usefulness of public debates as a support for political decision-making. Since public debates from political quarters are seen as an important tool for policy-making, the need for a rational assessment of the views put forward in such debates are important. And since reflective equilibrium aims for coherence between judgments on different levels – intuitions, principles and theories, which all are put forward in public debates – the point of departure for this theses is that this method could be useful for the matter of bringing some kind of structure to public debates.</p><p>The analysis in this study shows that there actually are similarities between the method of reflective equilibrium and the course of public debates, since they both are characterized by the fact that viewpoints are mutually scrutinized in the light of one another. Further, it is argued that a more systematic applying of the method of reflective equilibrium would further the justification force of the outcome of public debates, since the method stresses the need of rationality and the importance of taking all relevant opinions into consideration. Therefore, the conclusion is that applying reflective equilibrium to public debates could make the political decision-making more democratic.</p>

<p>Uppsatsen har till syfte att analysera och utvärderar fyra läroböcker i ämnet svenska för invandrare. Två problemformuleringar besvaras: vad bör en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna innehålla och vad är tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi. </p><p>Analysen visar att en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna bör innehålla ett stoff som är korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska också vara anpassat till rätt stadium och ålder för målgruppen samt presenterat på ett språk som är begripligt för den som ska ta del av innehållet. Stoffet bör vidare spegla det mångkulturella samhället, bestå av olika typer av texter samt behandla olika språkliga element som grammatik, ordförråd och ordförklaringar, uttal och prosodi på ett varierat och autentiskt sätt. </p><p>Läroboken måste också ha ett pedagogiskt perspektiv som möjliggör varierade och individanpassade undervisningsmetoder, redovisningssätt och studiegångar. Den ska medvetandegöra eleverna om olika inlärningsstrategier och motivera dem till eget ansvarstagande för lärandet.</p><p>Illustrationerna i läroboken ska också utnyttja färger på ett riktigt sätt, samspela väl med texten och fylla en uppgift i sig själva och inte endast vara dekorativa. </p><p>Tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi är att den är beskaffad på detta sätt, det vill säga innehåller rätt stoff, har ett godtagbart pedagogiskt perspektiv och godtagbara illustrationer.</p>

<p>Denna uppsats är, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsägelser och ångest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjälp av känslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrån Arne Næss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslår en egen definition av ångest och jämför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn på ångest skiljer sig från Sartres, då han menar att ångest kan lösas upp och att den ofta är väldigt specifik och konkret till sin karaktär, medan Sartre menar att ångesten är omöjlig att lösgöra sig ifrån och att den är av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den ångestdefinition, som författaren vill lägga fram, består i att ångesten uppstår i vissa valsituationer där valalternativen, i någon form, är sinsemellan motsägande och där ett val är tvunget att göras.</p> / <p>This paper is, as the title states, an analysis of the connection between contradictionsand anxiety. The present everyday expressions of these concepts are investigated with the help of philosophical theories from Arne Næss and Jean-Paul Sartre concerning emotions and rationality. The author presents his own definition of anxiety and compares it to other philosophers and thinkers’ definitions of the same concepts, and this way he reaches a conclusion. For example this conclusion diverge with Sartre’s view of anxiety, because the author states that it is possible to get free from anxiety and that it is often something very particular and precice, while Sartre says it is impossible to free yourself from it and that it is very general by nature. This specific element in the author’s definition of anxiety lies in the fact that he thinks of it as something that often occurs in situations with two or more options, and where these options are, amongst themself, contradictory in one form or an other, and where a choice has to be made.</p>