Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i rektorers och studievägledares åsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp. alternativ prao enligt studievägledare och rektorer? Vad anser studievägledare och rektorer om praons betydelse för eleverna? För vår undersökning valde vi en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vi gjorde åtta intervjuer med en fördelning på fem studievägledare och tre rektorer. Skolorna valde vi ut efter lokal kännedom och är begränsade till Malmö stad. Resultatet har vi sammanställt i en resultatredovisning som visar på att det finns ett intresse både ifrån vägledare och rektorer av att bevara praoverksamheten i dess traditionella form. Studievägledarna var öppna för alternativa sätt att organiserar praon på men ser det mer som ett komplement än ett sätt att ersätta den traditionella praon. En av de största fördelar med den traditionella praon enligt både rektorer och studievägledare är den sociala utvecklingen och personliga mognaden som eleven uppnår genom att komma ut i arbetslivet.

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare.I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap.För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa. Yrkeslärarna visade sig ha större tilltro till Dewey och hyllar liksom han tesen ”Learning by doing” Slutsatsen i min undersökning är att det finns skillnader mellan de olika lärarkategorierna, men det som verkligen fångade mitt intresse för Dewey är att hans pedagogik fortfarande är fullt gångbar i den svenska skolan.

Syftet med studien är att försöka förstå hur vi kan lära ut, och vad som påverkar lärandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen på gymnasieskolans el-program. Följande fråga ställs, vilka uppfattningar om lärande har en grupp lärare på gymnasieskolans el-program?Inlärningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid våra gymnasieskolor sägs bli sämre och sämre. Varför då? Beror det på undervisningen, eller kan det vara så att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lämplig inlärningsmetod att använda vid praktisk utbildning vid elprogrammet.Studien är kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lärarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekräftelse till undersökningen.Slutligen diskuteras resultatet som pekar på anpassning av undervisning till gruppen snarare än att använda sig av en speciell metod.

Titel: Vilka konsekvenser får lärares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher’s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils?Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka vad elever i skolår tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte är att fördjupa kunskapen kring hur lärare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nå upp till gällande kunskapsmål, samt hur lärare kan utmana de elever som med lätthet når upp till målen. Matematikämnet är ofta förekommande i skoldebatten, och det är viktigt att eleverna bibehåller det intresse som ofta finns när de börjar i skolår ett. Vi har valt utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori eftersom den speglar de värderingar vi tar med oss från lärarutbildningen. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar elever i skolår tre ämnet matematik i den egna klassen?, samt vad är det som styr en lärares val av metod/metoder för matematikundervisning och vilka blir konsekvenserna för eleverna? Undersökningen har gjorts på två skolor i Skåne genom kvalitativa intervjuer av två lärare och tretton elever i skolår tre. I undersökningen finns också två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att eleverna vill samarbeta under mattelektionerna, för att de anser att de lär sig mer om de får hjälpas åt. Det tycks inte vara av betydelse vilket material läraren använder sig av, det viktiga är hur läraren didaktiskt håller i matematiklektionerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användandet av modeller kan påverka elevernas resultat i ritningsläsning. I undersökningen deltar 28 elever som går på byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som är avbildade från två håll. Elevernas uppgift var att avbilda från ett tredje håll. Testet genomfördes vid två tillfällen, med tre veckors mellanrum. Första gången gjorde eleverna testet utan modeller och vid andra tillfället hade de modeller till hjälp. På första testet, utan modellerna, hade åtta elever alla rätt. När sedan samma test genomfördes med de tillverkade modellerna hade tjugo elever alla rätt. Undersökningen visar att resultatet blev bättre när eleverna hade modellerna till hjälp.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildämnets status. Därför har följande frågeställningar formulerats: Vad anser bildlärarutbildare, legitimerade bildlärare, bildlärarstudenter och elever på högstadiet om bildämnets status? Anser bildlärare på högstadiet att deras ämne är prioriterat i jämförelse med andra ämnen? Vilken syn på bildämnet förmedlas under bildlärarutbildningen? En kvalitativ metod i form avstrukturerade intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet visar att majoriteten av informanter anser att bildämnet har låg status. Det visar också att majoriteten av bildlärare inte tycker att deras ämne är prioriterat. Den syn som förmedlas av bildämnet under bildlärarutbildningen är både positiv och negativ.

<p>Kandidatprojekt</p>

Intresset för den laborativa matematikundervisningen har ökat i Sverige och en anledning till detta är att skolor vill förbättra och utveckla sin undervisning i matematik. Lärare belyser att den laborativa matematikundervisningen underlättar för eleverna och hjälper dem förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på mellanstadiet uppfattar den laborativa matematikundervisningen samt att undersöka om elevernas uppfattningar stämmer överens med lärarens syfte med den laborativa matematikundervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa data som samlats in genom intervjuer med barn om deras tankar kring laborativ matematik och intervjuer med lärare om deras syfte med den laborativa matematikundervisningen. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om den laborativa matematikundervisningen inte stämmer överens med lärarnas syfte vilket kan leda till att eleverna inte tar till sig det matematiska innehållet som är i fokus. Det beror på olika faktorer som exempelvis att det inte finns någon tydlig planering eller att eleverna inte ser det som något betygsgrundande, men det som utmärker sig mest är lärarens sätt att synliggöra syftet och att det saknas en tydlig förankring mellan den praktiska och den abstrakta matematiken.

Denna essä speglar ett dilemma som jag var med om i mitt yrke som bibliotekarie. Mitt syfte är att reflektera över min och omgivningens reaktion och agerande under och efter en händelse som inträffade en "vanlig dag på jobbet". Händelsen visar på att bibliotekarien ofta får hjälpa till med/agera på sådant som inte direkt hör till bibliotekets traditionella kärnverksamhet - i det här fallet att hjälpa till med musiklitteratur och noter.