<p>The subject of this thesis is <i>formal axiology</i>, i.e., the discipline that deals with structural and conceptual questions about value. The main focus is on <i>intrinsic</i> or <i>final</i> value. The thesis consists of an introduction and six free-standing essays. The purpose of the introduction is to give a general background to the discussions in the essays. The introduction is divided into five sections. Section 1 outlines the subject matter and sketches the methodological framework. Section 2 discusses the supervenience of value, and how my use of that notion squares with the broader methodological framework. Section 3 defends the concept of intrinsic or final value. Section 4 discusses issues in value typology; particularly how intrinsic value relates to final value. Section 5 summarises the essays and provides some specific backgrounds to their respective themes.</p><p>The six essays are thematically divided into four categories: The first two deal with specific issues concerning analyses of value. Essay 1 is a comparative discussion of competing approaches in this area. Essay 2 discusses, and proposes a solution to, a significant problem for the so called ‘buck-passing’ analysis of value. Essay 3 discusses the ontological nature of the bearers of final value, and defends the view that they are particularised properties, or <i>tropes</i>. Essay 4 defends <i>conditionalism</i> about final value, i.e., the idea that final value may vary according to context. The last two essays focus on some implications of the formal axiological discussion for normative theory: Essay 5 discusses the charge that the buck-passing analysis prematurely resolves the debate between consequentialism and deontology; essay 6 suggests that conditionalism makes possible a reconciliation between consequentialism and moral particularism. </p>

The subject of this thesis is formal axiology, i.e., the discipline that deals with structural and conceptual questions about value. The main focus is on intrinsic or final value. The thesis consists of an introduction and six free-standing essays. The purpose of the introduction is to give a general background to the discussions in the essays. The introduction is divided into five sections. Section 1 outlines the subject matter and sketches the methodological framework. Section 2 discusses the supervenience of value, and how my use of that notion squares with the broader methodological framework. Section 3 defends the concept of intrinsic or final value. Section 4 discusses issues in value typology; particularly how intrinsic value relates to final value. Section 5 summarises the essays and provides some specific backgrounds to their respective themes. The six essays are thematically divided into four categories: The first two deal with specific issues concerning analyses of value. Essay 1 is a comparative discussion of competing approaches in this area. Essay 2 discusses, and proposes a solution to, a significant problem for the so called ‘buck-passing’ analysis of value. Essay 3 discusses the ontological nature of the bearers of final value, and defends the view that they are particularised properties, or tropes. Essay 4 defends conditionalism about final value, i.e., the idea that final value may vary according to context. The last two essays focus on some implications of the formal axiological discussion for normative theory: Essay 5 discusses the charge that the buck-passing analysis prematurely resolves the debate between consequentialism and deontology; essay 6 suggests that conditionalism makes possible a reconciliation between consequentialism and moral particularism.

Idag bor ca 35 procent av barn till separerade/skilda föräldrar växelvis varannan vecka hos respektive förälder. Med en kvalitativ intervju och fenomenologisk ansats riktar sig studien till barn som bor växelvis, en vecka vardera hos sina separerade/skilda föräldrar och hur de upplever övergången mellan hemmen. I studien deltog åtta barn i åldern 6-18 år. Intervjun baseras på halvstrukturerade frågor med intervjuguide och den berör föräldrars stöd till barnen och hur förberedelsen ser ut i samband med bytet. Resultatet visar att barnen får praktiskt stöd av sina föräldrar medan det känslomässiga ansvaret tycks vila på dem själva. Bytet mellan hemmen tycks för de flesta som deltog i studien ha blivit som en rutin bland andra rutiner men när det väl är dags för en övergång så upplever de flesta informanterna ledsenhet och motstridiga känslor. Det psykoterapeutiska förhållningssättet har lyfts upp som en viktig faktor för utfallet av barnens berättelser och vikten av att inkludera barnen och följa upp deras behov.

Syftet med uppsatsen Utomhuspedagogik som en arena för praktisk kunskap äratt undersöka fritidshemslärarnas uppfattning om på vilket sätt utomhuspedagogik bidrar till barns lärande. Resultatet avundersökningen visar att utomhuspedagogik kan vara ett lärande komplement till inomhusundervisning och ett sätt för fritidshemslärarna att komplettera skolan. Undervisningen utomhus bidrar till att öka elevernas lärande, sociala utveckling och hälsa. Jaghar i uppsatsen använt mig av semistrukturerade intervjuer med praktiserande fritidshemslärare. Jag har analyserat intervjuerna genom filosofen John Deweys syn på praktisk kunskap där handling, teori och reflektion binds samman. / The purpose with this thesis is to investigate how leisure-time teachers perceive outdoor teaching and how it contributes to the learning process amongst primary school students. The findings indicate that outdoor teaching can be a useful complement to traditional classroom teaching and it also enables leisure-time teachers to be involved in the educational process. Outdoor teaching has been proven to have a positive effect on student’s cognitive learning, social development and general health. In my thesis I have used semi-structured interviews with practicing leisure-time teachers. The thesis uses John Deweys views on practical knowledge to analyze the interviews.

This essay begins with an anecdote about a child in school who in my opinion displayed introverted behavior. This child seemed to prefer playing on its own rather than with friends. These children often become less visible due to their extrovert peers who have a greater tendency to actively seek attention from adults. The purpose of this essay is to get a wider understanding about these introvert children. What are their needs and how can we best support them in school?  In this essay I have tried to see my own actions in relation to the school’s rules and regulations concerning introvert children. I have also studied literature, how playing can support extrovert children, what a teacher can do to help and support and what the norm in today’s society is. To reflect and learn I have read books on this topic and my aim is to gain a better understanding and deeper knowledge. / Den här essän börjar med en berättelse som handlar om ett av de barn i skolan och fritidshemmet som av mig som pedagog upplevs som tyst och inåtvänt. Ett barn som verkar föredra ensamlek framför lek med klasskamrater. Ofta hamnar dessa barn i skymundan i förmån till de mer extroverta och utåtagerande barnen som aktivt söker kontakt med oss vuxna. Syftet med denna essä är att få en större förståelse för varför de tysta barnen är tysta och inåtvända. Vilka behov har de och vilket förhållningssätt bör jag som pedagog ha gentemot dem? Jag har granskat mitt agerande i berättelsen utifrån skolans och fritidshemmets styrdokument samt litteratur som tar upp blyghet, lekens betydelse, pedagogens betydelse för de tysta barnen, dagens samhällsideal och ämnet praktisk kunskap. Jag har även använt skönlitteratur för att reflektera över mitt agerande för att på så sätt få en djupare förståelse för vad jag kunde gjort annorlunda.

Essän handlar om hur min bildningsresa har gått från en förort till Stockholm och vad som hänt mig på min bildningsresa till Linnéuniversitetet. Från betong till en grönskande stad. Funderingar om tyst kunskap och mitt yrkeskunnande som lärare och pedagog och vad som hänt under vägen och vad som påverkat mina val.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka attityder elever i grundskolans senare år har gentemot den praktiska undervisningen i de naturorienterande ämnena sett ur ett genusperspektiv.</p><p>För att studera elevernas attityder har enskilda semistrukturerade intervjuer valts som metod. Semistrukturerade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar med olika följdfrågor, som kan varieras relativt fritt vilket bidrar till att intervjuaren kan bilda sig en uppfattning om respondenternas attityder.</p><p>De attityder gällande praktisk undervisning i de naturorienterande ämnena som påträffats var främst positiva och samtliga respondenter var eniga om att den praktiska undervisningen hjälper till att öka förståelsen. Undersökningen visade att flickorna föredrog biologi eftersom detta inte ansågs vara lika svårt som fysik och kemi, medan pojkarna i undersökningen fann mer intresse i fysik och teknik. Meningarna huruvida den praktiska undervisningen examineras gick isär.</p><p>Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagoger bör försöka att utveckla en praktisk undervisning som passar alla dagens ungdomar, oavsett kön, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds.</p> / <p>The aim of this dissertation is to study the attitudes that exist among secondary-school pupils, to practical education in natural science, through a gender perspective.</p><p>Semi-structured interviews were chosen as method of studying the pupils’ attitudes. A semi- structured interview gives the interviewer a possibility to follow up the answers given by the respondent with varied attendant questions. For the interviewer this contributes to develop an insight of the attitudes.</p><p>The interviews reveal that most of the pupils have a positive attitude towards practical education in natural science and all of the respondents agreed on the fact that practical education helps to improve their understanding. The research showed that girls prefer biology since they find it less difficult than physics and chemistry, while boys on the other hand prefer physics and technology. There is a disagreement among the respondents on whether or not examinations exist in practical education.</p><p>The conclusion of the dissertation is that pedagogues need to develop a practical education suited for all youths irrespective of gender, as well as stating the aim and purpose before the practical education starts.</p>

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts: Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande. Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap. Av resultatet framgår att ord- och begreppsförståelse, förförståelse samt explicit undervisning i hur man utvecklar och använder lässtrategier för att läsa och lära av faktatexter är områden som respektive ämneslärare behöver arbeta mer aktivt med. Studiens resultat stämmer i det avseendet väl med vad tidigare forskning har visat. Däremot sätter inte studiens informanter ord på vad olika textegenskaper kan ha för betydelse för deras läsförståelse. Denna studies viktigaste bidrag är dess fokus på andraspråkselevers läsning av faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. Såtillvida kan den utgöra en forskningsbaserad grund i arbetet med språkutvecklande ämnesundervisning på högstadiet. / The purpose of the study is to emphasize how senior level students with a second language are describing their experience and their understanding when they are reading expository texts in the aesthetic subjects. To examine this: following questions have been chosen: What difficulties do second language learners describe that they are experiencing when they are reading and working with expository texts? How do second language learners describe their procedure to understand expository texts? The study is based on qualitative interviews with seven second language learners who are between forteen and sixteen years old. The interviews have been analyzed based on a sociocultural perspective, which among other things are emphasizing the importance of social interaction and also the importance of the language for thinking and learning. The result is showing that the informants´experiences of reading expository texts are chiefly from the scientific and social science subjects and also mathematics. Their experiences of reading in connection with the aesthetic subjects seem to be limited, except in domestic science. From the result it is clear that understanding of words and concepts, background knowledge and also explicit teaching in how to develop and use reading strategies to read and learn from expository texts, are fields which each subject teacher need to work more active on. In this regard the study is corresponding well with what the earlier research has shown. The informants don´t mention whether they are able or not to benefit from the impact of connectives and lexical markers on their comprehension of expository texts. The most important contribution of this study is its focus on second language learners, and their reading of expository texts in the aesthetic subjects. In this respect it can form a researchbase for developing student´s language in subject teaching at the senior level of the nine year compulsory school.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

This essay advances a libertarian theory of moral rights, which responds effectively to some serious objections that have been raised against libertarianism. I show how libertarianism can explain children’s rights to certain physical integrity and aid. I defend strong moral rights of human, pre-natal organisms, infants and children against all agents to certain non-interference with their physical integrity. I also argue that parents’ moral obligation to aid their offspring follows from a moral principle that prohibits agents to actively harm rights-bearers. Since this is the core principle of all versions of libertarianism, we gain simplicity and coherence. In chapter two, I explain my theory’s similarities and differences to a libertarian theory of moral rights advanced by Robert Nozick in his 1974 book Anarchy, State, and Utopia. I explain the structure and coherence of negative moral rights as advanced by Nozick. Then, I discuss what these negative rights are rights to, and the criteria for being a rights-bearer. In chapter three, I formulate a clear distinction between active and passive behaviour, and discuss the moral importance of foreseeing consequences of one’s active interventions. In chapter four, I claim that some pre-natal human organisms, human infants, and children, are rights-bearers. I formulate a morally relevant characterization of potentiality, and argue that possession of such potentiality is sufficient to have negative rights against all agents. In chapter five, I discuss whether potential moral subjects, in addition, have positive moral rights against all agents to means sufficient to develop into actual moral subjects. I argue that this suggestion brings some difficulties when applied to rights-conflicts. In chapter six, I argue that potential moral subjects’ rights to means necessary to develop into actual moral subjects can be defended in terms of merely negative rights. By adopting the view advanced in this chapter, we get a simple, coherent theory. It avoids the difficulties in the view advanced in chapter five, while keeping its intuitively plausible features. In chapter seven, I discuss whether the entitlement theory is contradictory and morally repugnant. I argue that my version of the entitlement theory is not.