Submitted in fulfillment of the requirements for the degree of Master of Education in the Department of Educational Psychology at the University of Zululand, 1994. / The aim of mis study was: * to describe the life-world of pre-school children from a deprived community from a psychopedagogical perspective; and * to determine in the light of findings obtained certain guidelines according to which accountable support could be instituted in order to meet the needs of pre-school children from a deprived community. As introduction a psychopedagogical perspective on pre-school children is given. Education as a true human activity which finds its expression in the relationship between adult and child is examined more closely. From a psychopedagogical perspective the deprived child finds himself in a situation of dysfunctional education mainly because he goes through life with inadequate assistance and guidance of a responsible parent or adult. This results in the psychic life of the pre-school child being under-actualized. The lack of responsible adult intervention and accompaniment, which is based on the pedagogical principles of love, trust and authority, results in fee deprived child forming relationships within his life-world which are inadequate for his emancipation. The child from a deprived community feils to constitute a meaningful life-world. It would appear that poverty together with environmentally disadvantaged conditions such as overcrowding, insufficient personal, financial and social resources, discrimination and deprivation, all interact with each other, resulting in under-actualization of the psychic life of the pre-school child. Research literature has shown that parents of children from deprived communities were in no position to provide their children with any assistance, guidance or support. In most instances parents themselves have had little or no formal education. Families live in overcrowded homes with no electricity and proper sanitation. In most cases both parents work, leaving very early in the morning and returning late in the afternoon. The children are left on their own with hardly any control over mem. In the light of the findings of this research, the following was recommended: * That bridging module readiness classes should be established for children turning five years of age and that professionally qualified educators should be placed in charge of these children; * that educational programmes for parents, teachers, school management staff, pupils and social workers should be organised to meet the varied needs of both parents and children especially from deprived communities; and * that pre-schools should be established, registered, fully financed and controlled by the State with clearly formulated aims which are not only achievable, but are also in accordance with the realisation of the ultimate aim of education, namely, adulthood.

This study was undertaken to determine if sessions in discrimination tasks with the aid of instructional cues would influence the visual perceptual abilities of pre-school children. The research was conducted in the Child Development Laboratories at Utah State University. Twenty children were used--ten in the experimental group and ten in the control group. The ten children in the experimental group were given training in performing tasks that required ability in visual perception. The ten children in the control group received no such training. It was found that the ten children who received the individualized instruction scored significantly higher on post-test visual discrimination tasks than did the ten children who received no training. The children who received the training made a significant increase in their perceptive ability. This was indicated by a comparison of beginning test scores with end ing test scores.>/p> There was no significant difference in the visual perception abilities of boys and girls or older and younger children as measured in the visual discriminations tasks.

<p>Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?</p><p>Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.</p><p>Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.</p><p>Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren.</p> / <p>This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum.</p><p>Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers.</p><p>The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines.</p><p>Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.</p>

Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga. Dessa faktorer är trivsel, missnöje, ansvar, självförverkligande, delaktighet och påverkan, kommunikation och feedback. Faktorerna som tagits ur vår teoretiska referensram kommer i sin tur knytas samman med det resultat vi har fått fram i vår studie.Sammanlagt har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med förskolechefer inom Borås och Skövde kommun, samtliga av dessa intervjuer utfördes på chefernas arbetsplats och några via telefon. Våra intervjuer hölls inom en viss struktur, men hade som avsikt att ge respondenterna en frihet då de svarade på våra frågor.Resultatet på vår studie visar att dialog och bekräftelse är två faktorer som är väldigt viktiga i chefers arbete för att motivera sina medarbetare. Dialog och bekräftelse handlar om att se och höra medarbetarna, vilket respondenterna tror skapar motivation och arbetstillfredsställelse.Studien är gjord på svenska.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet? Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan. Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under. Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren. / This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum. Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers. The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines. Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde. I min undersökning har jag utgått från en kvalitativ metod och använt mig av critical incident metoden. Genom intervju har jag presenterat tre olika dilemman där pedagogerna har fått berätta för mig hur de skulle ha agerat. Resultatet visar att beroende på vilken pedagogisk inriktning det finns på förskolan så påvisar pedagogerna ett mer eller mindre medvetet genusperspektiv i sitt agerande. Hur man agerar i olika situationer beror på hur genusmedveten man är som pedagog samt vilken syn man har på barn. / In preschool today we strive to work equal, which means to see each child as an individual. We want to give every child the same opportunities and chances to develop. Something you work with is gender, which is instead of looking at the sex you should look at the children and their actions. What I wanted with my research was to look at how preschool teachers acted in gender related situations in preschools. If I could see any differences in preshool teachers behavior and why they acted the way they did. My study has been based on a qualitative method and I have used a critical incident method. By interviews I have presented three different dilemmas where preshool teachers have told me how they would have acted. The results show that depending on the pedagogical approach that is used at the pre-school, teachers are showing a more or less consciously gender perspective in their behavior. How you act in different situations depends on how gender sensitive you are as a pre-school teacher and how you look at children.

The purpose of this essay is to investigate how parents of children with ADHD or autism experience the transition between preschool and preschool classes. To get answers to my questions, I interviewed five parents representing three different schools in one municipality. I have chosen to use a qualitative research interview inspired by phenomenology. The results of this study show that parents perceptions differ, in terms of how well the transition work for children, and how support and treatment are at a transition. For children with a documented diagnosis, schools have an action plan for those in the gray area there are no procedures. An inference to be drawn from the responses parents give, is that much could be overcome if educators and parents listened to each other and took lessons from each other’s knowledge.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollärare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus på hinder och möjligheter. Syftet var också att undersöka om förskollärarnas syn och arbetssätt skiljde sig åt beroende på i vilken åldergrupp förskolläraren arbetade. Jag valde att intervjua förskollärare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematik är en viktig del i förskolan och att det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik är mer än bara plus och minus men även att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptäckte bland intervjuerna var att några antydde att det var brist på planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte så ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment. / The aim of this study was to examine how four pre-school teachers apprehended their mathematics work in pre-school with focus on obstacles and possibilities. The aim also was to examine if the pre-school teachers approach and operation methods differed depending on the age-group in which the pre-school teachers worked. I chose to interview pre-school teachers because I believe that they have a significant role in childrens’ early mathematical development. The result shows that pre-school teachers find mathematics to be an important part in pre-school and that mathematics is necessary for children in an early age. The result also shows that mathematics includes so much more than just plus and minus, and that mathematics doesn’t mean extensive planning, instead it can be found in many of the situations that occur in the pre-school area. Disparities that I noticed among the interviews were indications of insufficient planning-time, but some of the interviewed stated that this was not really an issue because mathematics doesn’t mean planning as mentioned before.

Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.

Every year the city of Stockholm is giving out a survey to all parents who have a child in a pre-school. In the pre-school survey parents are asked to answer 26 questions with the purpose of improving the quality of the pre-schools and of helping other parents in the search and choice for a pre-school for their child. The purpose of this inquiry is to investigate how the pre-school managers think about parents doing the assessment and grading of the quality of the work of the pre-school and what consequences it implies to their job. To conquer the purpose of the study five interviews have been done, four out of which were made with pre-school managers and one with a director who has a position in pre-school matters within the district administration of the municipality. With support of an interview guide the aim was to hear the managers own story. Since the pre-schools are up for grading and assessment by outsiders I also want to look for signs indicating that the pre-schools are potentially moving towards a more market oriented way of organizing their work. This has been studied with the assistance of the theory of performativity and questions to inquire in what way the different establishments try to meet the demand of transparency. The study shows that the pre-school managers are eager to involve the parents and make them aware of what they are doing and how they work within the establishment. But on the other hand, they question whether the parents have either the knowledge or the interest it takes to evaluate the efforts of the pre-school in such a way that it really helps to improve quality in the establishment. Despite that, the managers stress that the result of the pre-school survey is important, especially when it comes to attracting new children to their pre-school.