Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) är en generell term som innefattar ett stort antal somatiska och emotionella symtom som med en regelbundenhet förekommer i menstruationscykeln. Det är inte klarlagt vad som orsakar PMS, och ingen behandlingsmetod har visat sig vara tillräckligt effektiv. Kost-och livsstilsfaktorer har visat sig ha samband med symtom, och rekommenderas ofta som behandlingsalternativ i exempelvis forum i sociala medier. Syfte Att undersöka hur personer med PMS upplever att kost-och livsstilsfaktorer påverkar deras symtom. Metod Deltagare rekryterades via sociala medier. En kvantitativ webbaserad enkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten innefattade frågor gällande hur kost-och livsstilsfaktorer påverkar symtom, personliga frågor om deltagarna samt ett skattningsinstrument för i hur hög grad PMS påverkar deltagarens vardag. Statistiska test som användes var: One sample Wilcoxon Ranked, Spearman correlation coefficient och Mann Whitney U test. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Resultat Totalt 235 enkäter användes i den statistiska analysen. Kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom var: frukt och grönsaker och glutenfri kost p<0,001), choklad (p=0,003), fysisk aktivitet, solexponering, mindfulness, bra sömn (p<0,001), samt tillskott av: omega 3 (p=0,005), vitamin D och magnesium (p<0,001). Faktorer som upplevdes förvärra symtom var: socker, snabba kolhydrater, mjölkprodukter, koffein, stress, dålig sömn och alkohol (p<0,001). Deltagare som var mer fysiskt aktiva och/eller hade en högre utbildning skattade en lägre påverkan av PMS på deras vardag. Deltagare som rökte skattade en högre påverkan av PMS på deras vardag. Slutsats De kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom är sådana som förknippas med en hälsosam livsstil: en kost rik på frukt och grönsaker, lågt intag socker och alkohol, fysisk aktivitet, minskad stress och bra sömn. Det finns därför anledning att från vården inkludera samtal kring kost och livsstil i en behandlingsrutin vid PMS.

Introduktion: Träning lindrar fysiska och psykiska symtom under menstruation och PMS. Premenstruella symtom (PMS) är ett symtomkomplex som uppstår före menstruationsblödning. Menstruation är den månatliga blödningen som sker hos fertila kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnor förändrar träningsvolym under PMS och menstruation samt undersöka om träningsprestationen förändras under PMS och menstruation. Metod: En enkät utformades efter syftet och skickades via mail till 314 studenter på arbetsterapeutprogrammet och fysioterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitetet. Biologiska kvinnor som menstruerar inkluderades i studien. Resultat: Totalt svarade 33 personer på enkäten. Samtliga var biologiska kvinnor som menstruerade. Av försökspersonerna angav 27% förändring av träningsvolym under PMS och 39% angav förändring av träningsvolym under menstruation. Ungefär hälften (52%) uppgav att de upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under menstruation och 39% upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under PMS. Konklusion: Förändring av träningsvolym och påverkan på träningsprestationen är väldigt individuellt. Fler studier behövs på både motionärer och elitidrottande kvinnor.

Bakgrund: Menstruerande individer kan uppleva sämre hälsa under upp till två veckor av en menstruationscykel, som ett resultat av exempelvis känslighet för skiftande eller obalanserade hormonnivåer. Sämre hälsa är inte ett normalt tillstånd för menstruerande individer och en onormal ägglossning kan ses som en indikation på ohälsa. Tidigare forskning visar att bättre hälsa vid självupplevda premenstruella besvär kan uppnås genom hälsopromotiva livsstilsval som rätt fysisk aktivitet, kosthållning, sömn och sociala sammanhang. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur salutogen hälsa har samband med självupplevda premenstruella besvär samt menstruerande individers kunskap om hälsopromotiva livsstilsval för att må bättre. Metod: Data kommer från en enkätinsamling som genomfördes via sociala medier. Totalt deltog 311 individer i åldrarna 18 år och uppåt. Deskriptiv frekvensanalys användes för att beskriva data. För att analysera samband mellan hälsa och självupplevda premenstruella besvär samt kunskap om hälsopromotiva livsstilsval tillämpades logistisk regression innehållande positiva oddskvoter (POR). Resultat: Det fanns samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär och hög kunskap om hälsopromotiva livsstilsval. Slutsats: För att uppleva bättre hälsa är kunskap om hälsopromotiva livsstilsval ett viktigt verktyg. Studiens resultat visade samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär. Samband fanns även mellan bättre hälsa och kunskap om livsstilsval, varpå menstruerande individer bör få mer utbildning och kunskap om hur hälsa kan förbättras. Studiens resultat skulle kunna bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa. / Background: Menstruating individuals can experience a decreased health during up to two weeks during a menstruation cycle, as a result of for instance irregular or unbalanced hormone levels. A decreased health is not a normal state for menstruating individuals and an abnormal ovulation can be seen as an indication of illness. Previous research indicates that an improved health during self-perceived premenstrual symptoms can be achieved through health promotive life choices such as the correct physical activity, diet, sleep and social contexts. Purpose: The purpose of the study is to examine how salutogenic health is connected to self-perceived premenstrual symptoms and knowledge among menstruating individuals about health promotive life choices aiming to a better well-being. Method: The data has been collected through a questionnaire using social media. In total 311 respondents from the age of 18 and older participated. To describe the data descriptive frequency analysis was used. To analyse the connection between health and self-perceived premenstrual symptoms and also knowledge about health promotive life choices logistic regression containing positive odds ratio (POR). Results: An association between all variables could be determined; between better health and less self-perceived premenstrual symptoms as well as between better health and a high level of knowledge about health promotive life choices. Conclusion: To experience an improved health, knowledge about health promotive life choices is an important tool. Since the study showed an association between a good health and less self-perceived premenstrual symptoms, menstruating individuals should receive more education and knowledge about how the general health can be improved. The material in the study can hence contribute to a more equal health.

Bakgrund: Flertalet kvinnor i fertil ålder genomgår kognitiva, fysiska och emotionella symptom relaterade till sina menstruationscykler. Hormonhalterna i kroppen förändras kraftigt under ett cykliskt förlopp. Menstruationsbesvär förekommer hos majoriteten av kvinnor och hur dessa upplevs är väldigt individuellt. De flesta kvinnor upplever att deras besvär har en negativ påverkan på deras mående och fysiska prestation. De kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron har potentiella effekter på träningskapacitet och prestanda. Förändringar av hormonnivåerna kan teoretiskt leda till förbättrad eller minskad prestanda vid olika tidpunkter under menstruationscykeln. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sitt mående och träningsvanor under menstruationscykeln. Metod: En kvalitativ ansats har använts där datainsamlingen skett genom fyra semistrukturerade intervjuer som bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Inklusionskriterierna för studien var kvinnor med en regelbunden menstruationscykel som var i åldern 18-35 år samt tränade minst tolv gånger i månaden. Exklusionskriterierna var kvinnor som använde sig av hormonella preventivmedel. Resultat: Resultatet visade att mående och träningsvanor skiljer sig under menstruationscykelns olika faser. Av resultatet bildades kategorierna “Upplevelse av mående och träningsvanor under menstruationscykeln” med underkategorierna “fysiska och psykiska besvär” och “påverkan och anpassning av träning” samt “Upplevelse av träning under menstruationscykelns olika faser” med underkategorierna “under menstruation”, “före menstruation” och  “vid ägglossning”. Konklusion: Menstruationscykeln är något som påverkar alla kvinnor på ett eller annat sätt och besvären skiljer sig mellan individer. Att som fysioterapeut ha kunskap om menstruationscykeln och dess olika faser samt hur dessa faser upplevs av kvinnan själv är av vikt för att kunna ge individanpassad vård till kvinnor.

Bakgrund: Främre korsbandsrupturer är en av de vanligaste skadorna inom idrott, framför allt hos kvinnor. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan sportrelaterade skador, såsom ACL-skada, och de hormonella variationerna under menstruationscykelns olika faser samt att p-piller kan ha en skyddande effekt mot detta.  Syfte: Studiens syfte var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga hur risken för ACL- ruptur hos kvinnor påverkas av menstruationscykeln och orala preventivmedel. Material och metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en uppdaterad bild över kunskapsläget. Sökningar genomfördes i fem olika databaser och resulterade i 297 träffar, av dessa inkluderades totalt 12 artiklar i översikten. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av fribergs mall och 11 av 12 hade hög kvalitet, och en artikel hade måttlig kvalitet.  Resultat: Flest ACL-skador verkar ske i ovulationfasen och minst i lutealfasen. P-piller förefaller ha en skyddande effekt mot ACL-skada, framför allt i åldersgruppen 15–19 år. Konklusion: Denna översikt visar att det verkar vara störst risk att skada ACL i ovalutionsfasen och minst risk att skada sig i lutealfasen. P-piller förefaller ha en skyddande effekt mot ACL-skada, och framför allt då kvinnor är yngre än 20 år.

Background: Premenstrual syndrome (PMS) are common in more than 75 % of all women with menstruation. The prevalence of moderate to severe PMS is 20-40 % and the prevalence of premenstrual dysphoric disorder (PMDD) is 3-8 %. PMS occur in the form of physical and psychological symptoms a few weeks before menstruation and then disappears during the first days of menstruation. Common symptoms are anxiety, lack of energy, depressed mood, irritability, breast tension, headache, social withdrawal, bloating, sleep disturbances, affective lability and decreased concentration. PMDD is a more severe form of PMS where both affective and somatic symptoms are required as well as five out of eleven symptoms, of which one symptom must be of a more severe nature linked to the mood. In order to diagnose PMDD, the symptoms in accordance with the criteria in DSM-IV or DSM-V should have been present in most menstrual cycles during the past year. The etiology is unclear but sex hormones appear to play an important role in exacerbating the symptoms. There is a relationship between hormonal changes and premenstrual symptoms. Hormone levels change during the menstrual cycle. In PMS and PMDD the symptoms occur during the late luteal phase and disappear again the first days of menstruation. In the treatment of PMS and PMDD, treatment is used as SSRIs, combined oral contraceptives, diuretics such as spironolactone and GnRH-agonists. According to guidelines from RCOG the first-line treatment of moderate to severe PMS and PMDD is oral contraceptives containing drospirenone/ethinyl estradiol (EE) or SSRIs. Non-pharmacological treatment is recommended for mild symptoms. Combined oral contraceptives prevent ovulation and hormonal fluctuations during the menstrual cycle. Aim: The aim of the literature study was to investigate the effect of an oral contraceptive containing the combination of drospirenone and ethinyl estradiol in the treatment of PMS and PMDD. Method: A literature study was conducted in which six scientific articles retrieved from PubMed were reviewed. Two of the studies were double-blind, randomized and placebo-controlled. Two studies were randomized comparative studies who compared drospirenone/EE with other progestins such as levonorgestrel and desogestrel combined with EE. The other two studies were uncontrolled clinical trials. All six studies investigated the effect of drospirenone/EE on premenstrual symptoms. Results: The result showed a decrease in premenstrual symptoms in all six studies included in this literature study. Drospirenone as a progestogen had a greater symptom improvement than levonorgestrel or desogestrel. Drospirenone/EE in the 24/4 regimen effectively reduced symptoms of PMDD. Drospirenone/EE in the 21/7 regimen significantly reduced water retention and negative effects. There was a placebo-response in two of the studies. Conclusion: Oral combined contraceptives containing drospirenone/EE may have good decreasing effect on premenstrual symptoms in women suffering from PMS or PMDD. Both affective and somatic symptoms can be significantly improved. / Bakgrund: Premenstruellt syndrom (PMS) förekommer hos fler än 75 % av alla kvinnor med menstruation. PMS förekommer i form av fysiska och psykologiska symtom ett par veckor före menstruation för att sedan försvinna under menstruationens första dagar. Vanliga symtom är nedstämdhet, ångest, bröstspänningar, svullnad främst över buk, humörsvängningar, irritabilitet, nedsatt koncentration, förändring i aptit, huvudvärk, sömnstörningar och brist på energi. Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är en svårare form av PMS där både affektiva och somatiska symtom krävs samt fem av elva symtom, varav ett måste vara av svårare karaktär kopplat till humöret. Etiologin är oklar men könshormoner tycks spela en viktig roll vid förvärring av symtomen. Det finns ett samband mellan hormonförändringar och premenstruella symtom. Hormonnivåerna förändras under menstruationscykeln och vid PMS och PMDS uppträder symtom under lutealfasen och är som värst ett par dagar innan menstruationen ska börja. Kombinerade orala preventivmedel med drospirenon och etinylöstradiol (EE) används som farmakologisk behandling vid premenstruella symtom. Kombinerade orala preventivmedel förhindrar ägglossning och där med hormonfluktuationerna under menstruationscykeln. Drospirenon är en mineralkortikoid antagonist som även binder antagonistiskt till androgenreceptorn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekten av ett oralt preventivmedel innehållande kombinationen drospirenon och etinylöstradiol vid behandling av PMS och PMDS. Metod: En litteraturstudie genomfördes där sex vetenskapliga artiklar hämtade från PubMed granskades. Två studier var dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade. Två studier var randomiserade jämförelsestudier där drospirenon/EE jämfördes med andra gestagen kombinerat med EE. De andra två studierna var icke-kontrollerade kliniska prövningar. Samtliga sex studier undersökte effekten drospirenon/EE hade på premenstruella symtom. Resultat: Resultatet visade en minskning i premenstruella symtom i samtliga studier som inkluderades i litteraturstudien. Drospirenon som gestagen hade en större symtomförbättring än levonorgestrel och desogestrel. Drospirenon/EE i doseringsmönstret 24/4 minskade symtom vid PMDS effektivt. Drospirenon/EE i doseringsmönstret 21/7 minskade signifikant vattenretention och negativ påverkan hos kvinnor med PMS. Det fanns en väsentlig placeborespons. Slutsats: Orala kombinerade preventivmedel innehållande drospirenon/EE kan ha god effekt vad gäller minskning av premenstruella symtom hos kvinnor som lider av PMS och PMDS. Både affektiva och somatiska symtom kan signifikant förbättras.

Bakgrund: Kvinnor i fertil ålder drabbas i olika omfattning av premenstruella besvär i form av fysiska och psykiska symtom under perioden mellan ägglossning och mens. Forskning visar att menstruationsrelaterade frågor är underrepresenterade och det förekommer negativa uppfattningar om den menstruerande och premenstruerande kvinnan som svag och sjuk. ​​Sjuksköterskan har ett ansvar att bedriva en vård som främjar hälsa och lindrar lidande. Ökad kunskap och förståelse för erfarenheter av att leva med premenstruella besvär kan bidra till att sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd för dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär​.   Metod: En allmän litteraturöversikt har gjorts med tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa och en artikel var mixad metod.  Resultat: ​I resultatet identifierades tre huvudteman: Påverkan på kvinnors vardag och arbetsliv till följd av premenstruella besvär, Hur kvinnor hanterar premenstruella besvär, Kvinnors erfarenheter av bemötande och attityder kring premenstruella besvär varav sista temat har två subteman: Bemötande från vården och Mäns och samhällets attityd.​  Slutsats: Kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär påverkade dem såväl fysiskt som psykiskt och hade en inverkan på både vardag- och arbetsliv. Kvinnor upplevde att samhällets syn och mäns attityd kring premenstruella besvär var negativ och att det saknades kunskap och förståelse inom vården. Det framkom olika sätt att hantera sina besvär på och många sökte stöd och förståelse hos andra kvinnor. Erfarenheterna som beskrevs av kvinnorna kan ge sjuksköterskan kunskap och vara en bra grund för hur hon ska ge stöd och bemöta kvinnor med premenstruella besvär. / Background: ​Women in fertile age describe varying degrees of premenstrual discomfort in the form of physical and psychological symptoms during the period between ovulation and menstruation. Research shows that menstruation-related issues are underrepresented in general and there are negative perceptions of the menstruating and premenstruating woman as being weak and sick. The nurse has a responsibility to provide care that promotes health and alleviates suffering. Increased knowledge and understanding the experience of living with premenstrual discomfort can contribute to the nurse being better able to support these women.​  Aim: The aim was to describe women´s experiences of premenstrual discomfort​.  Method: A general literature review has been made with ten scientific articles taken from the databases CINAHL and PubMed. Nine articles were qualitative and one article was mixed method.​  Results: In the result three main themes were identified: Impact on women's private and professional lives as a result of premenstrual discomfort, How women deal with premenstrual discomfort, Women's experiences of treatment and attitudes around premenstrual discomfort, the last theme of which has two subthemes: Treatment from health care and Men's and society's attitude.  Conclusion: Women's experiences of premenstrual discomfort affected them both physically and psychologically and had an impact on both their private and professional lives. Women felt that society's view and men's attitude towards premenstrual discomfort were negative and that there was a lack of knowledge and understanding in healthcare. Different ways of dealing with their premenstrual discomfort emerged and many sought support and understanding from other women. The experiences described by the women can give the nurse knowledge and be a good basis for how the nurse should provide support and respond to women with premenstrual discomfort.