Bakgrund: PMDS är en relativt okänd diagnos. Det är en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och är ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS är cirka fem procent av alla fertila kvinnor. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det är att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fått i kontakt med vården. Metod: För att kunna besvara syftet så valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att få en utökad förståelse kring PMDS och vad sjukdomen innebär. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien. Inklusionskriterierna för denna studie var kvinnor med diagnosen PMDS som har varit i kontakt med sjukvården och blivit diagnostiserade med sjukdomen. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: PMDS tycks fortfarande vara en relativt okänd diagnos inom sjukvården och en del av informanterna var inte nöjda med vården de mottagit medan andra haft tur och hittat rätt väg på en gång. Det är en svår diagnos att leva med som inkräktar på såväl vardagsliv som arbetsliv och alla mänskliga relationer. Informanterna anser att en utökad förståelse och hjälp från vården skulle underlätta deras leverne. Slutsats: Mer kunskap krävs inom både vården och för samhället i stort då detta är en allvarlig diagnos som behöver upptäckas i tid så dessa kvinnor kan få rätt hjälp. Det är livsavgörande att kvinnor med diagnosen PMDS får de verktyg de behöver för att kunna leva ett fullvärdigt liv. / Background: PMDD is a relatively unknown diagnosis. There is a progression of Premenstrual Syndrome (PMS), but serious and sometimes debilitating for the sufferer out of it. The prevalence of PMDD is about five percent of all women of childbearing potential. Purpose: The purpose of this study was to examine how women diagnosed with PMDD experienced how it is to live with the diagnosis, the treatment they have tried, and the response they got in contact with health services. Method: A qualitative survey based on interviews was made in order to comprehend the diagnosis PMDS and its symptoms. Seven women participated in semi-structured interviews. The terms and conditions in this survey included women diagnosed with PMDS by and in contact with the health care system. The interviews were analyzed in accordance to Graneheim and Lundman’s content analysis. Results: The result indicated that PMDS is a relatively unknown condition within the health care system. Some of the informants were not pleased with the treatment given. Others received efficient treatment straight away. PMDS is burdensome to live with and it affects working life as well as social relations in common life. Conclusion: Acquaintance, both within the health care system and the society as a whole, is crucial for women diagnosed with PMDS. PMDS is a serious diagnosis which has to be discovered early in order to give these women efficient treatment. It is essential that women diagnosed with PMDS get efficient tools to handle their diagnosis in order to live vital lives.

Bakgrund: Menstruationscykeln är en komplex cykel fertila kvinnor upplever varje månad. Cykeln innefattar hormonvariationer som påverkar kroppen på flera olika sätt. PMS är ett syndrom som inträffar innan menstruationsfasen av kvinnans cykel och kan pågå i upp till två veckor innan menstruation. Det föreligger en syn på den premenstruella kvinnan som svag, instabil och oberäknelig. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden innefattar att främja hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska visa medkänsla, lyhördhet och respekt för patienten och arbeta för jämlikhet och social rättvisa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med premenstruellt syndrom. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med vetenskapliga studier som identifierades genom litteratursökningar i databaserna CINAHL, PsycINFO, Medline samt genom sekundärsökningar. I resultatet användes åtta kvalitativa studier och två studier med blandad metod. Analys genomfördes med identifiering av kategorier för att sammanställa vetenskapligt kunskap. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier vilka beskriver kvinnors upplevelser av att leva med PMS. Dessa kategorier är kroppsliga och emotionella förändringars påverkan i vardagen, att känna sig påverkad av egna uppfattningar och andras attityder, förståelse och stöd genom samtal och att försöka hantera PMS i vardagen. Resultatet visade att kvinnor upplevde stor variation av fysiska och emotionella förändringar vid PMS. Det framkom även att kvinnor upplevde att män hade negativa attityder kring menstruation och PMS. Kvinnor upplevde också ett behov av stöd och förståelse. Diskussion: Författarna diskuterade kvinnors upplevelser av att leva med PMS med stöd av Martha C Nussbaums förmågemodell och ICNs etiska kod. Diskussionen fördes vidare med hjälp av vetenskaplig litteratur samt författarnas reflektioner relaterat till resultatet. PMS påverkar kvinnors vardag och kan leda till begränsningar i livet. Dessa upplevelser kan även vara påverkade av samhällets syn på kvinnors hälsa och rådande sociala strukturer. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att stödja kvinnor vid hantering av PMS och även arbeta för jämlikhet inom vården. / Background:  The menstruation cycle is a complex cycle that fertile women experience every month. It consists of hormone variations that affect the body in many ways. PMS is a syndrome that appears before the menstruation phase of the cycle and can be experienced up to two weeks before menstruation. Society contains a view of the premenstrual women as weak, unstable and erratic. The nurse's primary professional responsibility is to promote health and alleviate suffering. The nurse should show compassion, responsiveness and respect towards the patients and work towards equality and social justice. Aim: The aim of this literature review was to describe women's experiences of living with premenstrual syndrome. Method: The method chosen was a literature study with scientific studies that were identified by searching the databases CINAHL, PsycINFO, Medline and through secondary searches. Eight qualitative and two mixed method studies form the basis for the results part. Analysis was carried out with the identification of categories to compile scientific knowledge. Results: The results are presented in four categories which describes women's experiences of living with premenstrual syndrome: The influence of bodily and emotional changes in everyday life, to feel affected by one’s own perception and the attitude of others, understanding and support through conversation and to try to manage PMS in everyday life. The results show that women experienced a variation of mental and physical changes during PMS. Women felt that men have negative attitudes about menstruation and PMS. Women also experienced a need for understanding and support. Discussion: The authors discussed women’s experiences of living with PMS with the support of Marta C Nussbaum’s capabilities model and ICN’s code of ethics. The discussion was developed further by scientific literature and the authors own reflections related to the result. Suffering from PMS can bring consequences and restrictions to women's daily life. These experiences may also be influenced by society's views on women's health and prevailing social structures. Nurses have a significant role in supporting women in managing PMS and also work for equality in health care.

Premenstruellt syndrom (PMS) drabbar 30–40 % av kvinnor. Premenstruella symtom uppstår i menstruationscykelns luteala fas och kan ge både kroppsliga och psykiska förändringar. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av den premenstruella fasen. En litteraturgenomgång gjordes utifrån tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs modell. Analysen av litteraturstudien resulterade i tre huvudteman med åtta subteman. Temana var, Fysisk och psykisk påverkan, Påverkan i nära relationer och Hanteringsstrategier. Kvinnors upplevelser av premenstruellt syndrom varierar i både fysiska och känslomässiga symtom. PMS påverkar kvinnan och hennes dagliga liv och relationer. Användbara hanteringsstrategier identifierades som kvinnlig solidaritet och tillfredsställande av förändrade behov. Ytterligare forskning är viktig för att öka kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal och för att lindra symptomen av PMS. / Premenstrual syndrome is a syndrome that affects 30-40% women. Premenstrual symptoms occur in the luteal phase of the menstrual cycle and affects both embodied and psychological changes. The aim of this study was to describe women's experience of premenstrual phases. A literature review was conducted based on ten scientific qualitative articles found in the databases Cinahl and PsycInfo. The quality of the studies was reviewed and analyzed using Friberg’s model. The analysis of this literature study resulted in three major themes with eight subthemes. The themes were Physical and psychological influence, Influence in close relationships and Coping strategies. Women's experiences of premenstrual syndrome vary in both physical and emotional symptoms. PMS affects the woman and her day-to-day life and relationships. Useful coping strategies were identified as female solidarity and satisfying changing needs. Further research is important to increase the knowledge and awareness in health care professionals, and to help relieve the symptoms of PMS.

Inledning Generella riktlinjer för kost och hälsa har historiskt utformats utifrån forskning på män, vilket resulterat i att kvinnor i fertil ålder ofta blivit missförstådda, misstolkade och felbehandlade. Låggradig inflammation, snabbmat och den moderna livsstilen, misstänks vara grund för flera sjukdomar vilka övervägande drabbar kvinnor. Syftet med studien var en kartläggning och kritisk granskning av forskning på hälsa och ohälsa hos kvinnor i fertil ålder relaterad till kosthållning. Metod Studien är en litteraturöversikt över tio artiklar fokuserade på kvinnor i fertil ålders hälsa och ohälsa i relation till kost. Artiklarna har systematiskt analyserats och sammanfattats. Resultat Resultatet visade att kvinnors fertilitet, inträdet av klimakteriet, premenstruella besvär och sjukdomar tycks relaterade till fysiska obalanser och inflammation samt påverkas av kostval. Gula och gröna grönsaker och frukter, fibrer, vegetabiliskt protein och antiinflammatorisk kost var att föredra för goda hälsoeffekter. Diskussion Kostens betydelse för fertilitet och hälsa hos kvinnor i fertil ålder var tydlig och sammanlagda effekter av nutrienter i kost verkar överträffa enskilda tillskott. Kunskapsspridning och mer forskning är essentiell för att stärka gruppens hälsa, främja empowerment samt möjliggöra goda bio-psyko-sociala effekter. / Introduction General diet and health guidelines have historically been designed based on research on men, with the result that women of childbearing age have often been misunderstood, misinterpreted and mistreated. Low-grade inflammation, fast food and modern lifestyle, is thought to be the basis of several diseases predominantly afflicted by women. The purpose of the study was a survey and critical review of health and ill health research in women of childbearing age related to dietary choices. Method The study is a literature review of ten articles focusing on health and ill health of women at child bearing age in relation to diet. The articles have been systematically analyzed and summarized. Results The results showed that women's fertility, the onset of menopause, premenstrual disorders and diseases appear to be related to physical imbalances and inflammation and were affected by dietary choices. Yellow and green vegetables and fruits, fiber, vegetable protein and an antiinflammatory diet displayed extra beneficial health effects. Discussion The importance of diet for fertility and health in women of childbearing age was clear and the combined effects of nutrients in diet appear to exceed individual supplements. Knowledge dissemination as well as research is essential for strengthening the group's health, promoting empowerment as well as make room for good bio-psycho-social effects.

Bakgrund: Premenstruell dysforisk störning (PMDS) är en allvarlig form av premenstruellt syndrom (PMS) som drabbar 3–8% av kvinnor i reproduktiv ålder. Emotionell dysreglering är kardinalsymptom för PMDS. Orsaken är ännu ej är helt klarlagd, men troligen råder hormonell överkänslighet i centrala nervsystemet. Identifikation, bemötande och omvårdnad från hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för bibehållen livskvalitet. Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av premenstruell dysforisk störning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Tolv artiklar från år 2006–2022 inkluderades i resultatet. Fribergs dataanalysmodell användes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Begränsningar till följd av PMDS samt försök att hantera PMDS, vilka underbyggdes av sex subteman. Slutsats: Till följd av PMDS upplevdes sociala, känslomässiga, utbildnings- och yrkesmässiga begränsningar. Kvinnor försökte hantera livet med PMDS på olika sätt. Vikten av att såväl kvinnor själva som hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om PMDS var avgörande för att undvika onödigt lidande och försämrad livskvalité. / Background: Premenstrual Dysphoric Disorder (PMDD) is a severe type of Premenstrual Syndrome (PMS) affecting 3–8% of women at reproductive age. Emotional dysregulation is the primary symptom for PMDD. The cause is not yet entirely confirmed but probably it is due to hormonal oversensitivity in the central nervous system. Health professionals' identification, respond and nursing is crucial in order to substantiate women's perceived quality of life. Aim: The aim is to describe women’s experiences of premenstrual dysphoric disorder. Method: A literature review with qualitative method and inductive research approach. The result was based on twelve articles from year 2006-2022 which underwent examination according to templates from Friberg’s analysis model. Result: Two main themes were identified as Limitations due to PMDD and women’s ways of handling the life with PMDD. Those were supported by 6 sub-themes. Conclusion: Social, emotional, educational and work-related limitations due to PMDD were presented along with women´s different ways of trying to handle their life with PMDD. It was found highly important that both women themselves and health professionals have knowledge about PMDD in order to avoid unnecessary suffering and negatively affected quality of life.