Bakgrund: Anestesisjuksköterskan möter i sitt arbete barn och deras föräldrar. Inför att barn skall opereras krävs mycket förberedelser både av barnet, föräldern och anestesisjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av och strategier i att arbeta personcentrerat i ett preoperativt omhändertagande av barn inom dagkirurgi. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats och beskrivande design. I studien deltog elva anestesisjuksköterskor, dessa jobbade på en dagkirurgiklinik på två sjukhus i Mellansverige. Anestesisjuksköterskor med minst 1 års erfarenhet av barn inom anestesisjukvård inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes från hösten 2021 till våren 2022. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades: Att göra barn och föräldrar delaktiga, Förutsättningar för personcentrerad vård, Bemötande och kommunikation, Anpassat arbetssätt vid omvårdnad av barn samt Anestesisjuksköterskans känslor. Anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrar, tid, kommunikation och bemötande är viktiga faktorer som påverkar omhändertagandet av barn. Anestesisjuksköterskorna uppgav även att de anpassar sitt arbetssätt när de ska ta hand om barn. Strategier som de använde var bland annat lek och avledning. Misslyckande och frustration var känslor som anestesisjuksköterskorna upplevde då de ej lyckades ge den omvårdnad de önskar. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna upplevde att de anpassar sitt arbetssätt och att tid är en avgörande faktor i det preoperativa omhändertagandet av barn. En känsla av misslyckande och frustration framkom hos anestesisjuksköterskorna då de ej lyckades ge personcentrerad omvårdnad. Resultatet i studien indikerar att utbildning om barns utveckling och deras behov kan förbättra anestesisjuksköterskans förutsättningar att ge en personcentrerad omvårdnad. / Background: Nurse anaesthetists meet children and their parents in their job. Before a child’s surgery preparations are necessary for the children, parent and nurse anaesthetists. Aim: The aim of the study is to examine nurse anaesthetists’ experiences and strategies in working person-centred in preoperative care of children in day-care surgery. Method: The study is done with qualitative approach and descriptive design. The participants were eleven nurse anaesthetists from two day-care surgery clinics in Central Sweden. Nurse anaesthetists with a minimum of one year experience of children in anaesthesia care was included in the study. Data was collected with semi structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The study was conducted between the fall 2021 and the spring 2022. Results: Five categories were identified: Make children and parents involved, conditions for person-centred care, encounters and communication, adapted working methods in care of children and nurse anaesthetists’ feelings. Nurse anaesthetists experienced that parents, time and communication and encounters are important factors that affect their care of children. The nurse anaesthetists also stated that they adapt their working methods when they care for children. Strategies they used were play and adaptation. Failure and frustration were feelings the nurse anaesthetists experienced when they couldn’t give person-centred care. Conclusion: The nurse anaesthetists experienced that they adapt their working methods when caring for children and that time is crucial for preoperative care. Feelings of failure and frustration emerged when person-centred care couldn’t be achieved. The result in this study indicates that education about children’s development and needs can better the nurse anaesthetists’ conditions for person centred care.

Bakgrund: Preoperativ förberdelse möjliggör barns trygghet och förhindrar oro och rädsla inför elektiv kirurgi. Barn har rätt till information och bör få den anpassad efter ålder och mognad. Föräldrars involvering i förberedelsen är avgörande för barns delaktighet. Som teoretisk referensram för studien användes Känsla av sammanhang-KASAM.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av möjligheterna för barns delaktighet i den proeperativa förberedelsen inför elektiv kirurgi. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och utfördes genom enskilda intervjuer. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarnas upplevelser resulterade i tre kategorier; Behovet av den preoperativa informationen, Strategier för att förbereda och skapa delaktighet samt HInder för att skapa delaktighet, med sex tillhörande underkategorier.  Slutsats: Preoperativ information och förberedelse skiljs åt utifrån vilken information och förutsättningar barn och föräldrar får. Informationen bör vara barnanpassad med möjlighet för barnet att begripa, hantera och uppleva en meningsfullhet med förberedelsen. Genom tydligare grundläggande information i ett tidigt skede kan förutsättningarna för barns delaktighet öka. / Bakground: Preoperative preparation enables children´s sense of security and prevents from anxiety and fear prior to elective surgery. Children have the right to information and ought to get it adjusted to thier age and maturity. Parents´ participation in preparation is crusial for children´s involvement. As theoretical framework for the study Sence of coherence-SOC was used. Aim: Elucidate parents´ experiences of the possibilities of involving children in the preoperative preparation prior to elective surgery. Method: The study was performed with a qualitative approach and was conducted through individual interviews. The analysis was conducted according to Graneheim and Lundmans model for qualitative content analysis. Result: The parents´ experiences resulted in three categories; The need of the preoperative information, Strategies to prepare and create involvement along with Obstacles to create involvement. Conclusion: Preoperative information and preparation differs based on what kind of information and circumstances parents and children have. The information ought to be child adjusted with an opportunity for the child´s comprehensibility, manageability and experience a meaning with the preparation. By stronger foundational information in an early stage the conditions for children´s involvement can be enhanced.

Bakgrund: Hälften av samtliga föräldrar upplever ångest inför att barnet ska genomgå anestesi. Preoperativ oro och ångest hos föräldrar kan exempelvis bero på att operationsmiljön upplevs skrämmande och att barnet kan tänkas uppleva smärta under vårdförloppet, men kan även relateras till anestesiinduktion och den separation från barnet som uppkommer härvid. Den ångest som föräldrar upplever kan överföras och inverka negativt på barnet. Syfte: Syftet var att undersöka tillgängliga interventioner samt deras effekt med avsikten att reducera preoperativ oro och ångest hos föräldrar till barn som ska genomgå kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 kvantitativa originalstudier söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo, vilka kvalitetsgranskades och systematiskt analyserades. Relevanta resultat ur artiklarna extraherades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry där avsikten var att via syntetisering generera föreliggande studies resultat. Resultat: Den systematiska litteraturstudien påvisar att preoperativa förberedelser i form av Undervisning via digitala hjälpmedel, Distraktion via lek, humor och musik, Förberedelser via preoperativ information samt Kombinerad preoperativ undervisning, medicinsk lek och rundvandring är interventioner som reducerar preoperativ oro och ångest hos föräldrar. Slutsats: Resultatet påvisade att flera interventioner hade en reducerande effekt avseende preoperativ oro och ångest hos föräldrar, men därtill att interventioner måste vara individuellt anpassade och i tillräckligt hög grad vara riktade till föräldrar för att erhålla önskvärd effekt. / Background: Half of all parents experience anxiety before the child undergoes anesthesia. Preoperative worry and anxiety in parents may, for example, be due to the fact that the surgical environment is experienced as frightening and that the child may experience pain during the course of care, but may also be related to anesthesia induction and the separation from the child that arises. The anxiety that parents experience can be transmitted to and cause negative effects on the child. Aim: The aim was to examine available interventions and their effects regarding intention of reducing preoperative worry and anxiety in parents of children undergoing surgery. Method: A systematic literature review was conducted where 12 quantitative original studies were applied from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo, which were quality checked and systematically analyzed. Relevant results from the articles were extracted in accordance to Bettany-Saltikov and McSherry where the intention was to generate the results of this review by synthesization. Results: The systematic literature review demonstrates that preoperative preparations in terms of Teaching by digital aids, Distraction by play, humor and music, Preparation by preoperative information and Combined preoperative teaching, medical play and tour are interventions reducing preoperative worry and anxiety in parents. Conclusion: The results demonstrate that several interventions had a reducing effect regarding preoperative worry and anxiety in parents, but in addition that interventions must be individually customized and sufficiently directed at parents to obtain the desired effect.

Introduktion: Det preoperativa samtalet med patienten är operationssjuksköterskansförsta möte med patienten för attplanera patientens vård samt ge möjlighet till att skapa en vårdrelation och kontinuitet i vården. Operationssjuksköterskan har ett eget yrkesansvar för patientens perioperativa omvårdnad, där det preoperativa samtalet är en viktig del. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där 10 yrkesverksamma operationssjuksköterskor deltog. En manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier: ”Helhetssyn på människan” och ”Hinder för att skapa en vårdrelation” med fem underkategorier: ”Att lära känna sin patient”, ”Att se och vara lyhörd för patientens behov”, ”Att lyssna och vara närvarande i situationen”, ”Rådande arbetsrutiner” samt ”Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse”. Konklusion: De flesta patientsamtal operationssjuksköterskorna utför är begränsad till operationen. Det preoperativa samtalet ansågs som en möjlighet att få en helhetssyn på människan, men även som ett tillfälle att inhämta ytterligare information. Rådande arbetsrutiner skapade hinder för en vårdrelation, men det ansågs viktigt att lyssna in och närvara i situationen för att ta in vad patienten förmedlade. Olika personliga uppfattningar gällande det preoperativa samtalets betydelse fanns, men oavsett uppfattning fanns enighet om att rådande arbetsrutiner inte gav utrymme för några längre preoperativa samtal. / Introduction: The preoperative dialogue with the patient is the operating theatre nurses first meeting with the patient to plan the patients care and provide the opportunity to create a care relationship and continuity of care. The operating theatre nurse has her own professional responsibility for the patients’ perioperative care, where the preoperative dialogue is an important part. Aim: To describe the operating theatre nurse’s perception and experience of preoperative dialogue with the patient. Method: A qualitative interview study with inductive approach, in which 10 professional operating theatre nurses participated. A manifest content analysis was used. Result: The results are presented in two categories: "A holistic view of man" and "Obstacles to creating a care relationship" with five subcategories: "Getting to know their patient", "Seeing and being responsive to the patient's needs", "Listening and being present in the situation", "Prevailing work routines" and "Personal perception of the importance of preoperative dialogue". Conclusion: Most patient dialogue the operating theatre nurses perform are limited to the operation. The preoperative dialogue was considered as an opportunity to get a holistic view of man, but also as an opportunity to obtain further information. Prevailing work routines created barriers to a care relationship, but it was considered important to listen and attend to the situation in order to incorporate what the patient conveyed. Different personal perceptions regarding the significance of preoperative dialogue existed, but regardless of opinion there was agreement that prevailing work routines did not allow for any longer preoperative dialogues.

Bakgrund: Personer som upplever rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi är vanligt förekommande. Preoperativ rädsla och oro kan ha en negativ inverkan på patientens perioperativa process, både psykiskt och fysiskt. Det krävs utarbetade strategier och riktlinjer för hantering av rädsla och oro men forskning och dokumentation om strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro är sparsam. Syfte: Syftet med studien var att identifiera anestesisjuksköterskans strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi. Design: Studien har genomförts med en kvalitativ och deskriptiv ansats. Metod: Data samlades in genom femton semistrukturerade individuella intervjuer. Data analyserades med kritisk incident teknik (CIT). CIT är en metod som används för att analysera beteenden eller handlingar i särskilda situationer som är avgörande för ett visst resultat. Dessa beteenden eller handlingar kallas för kritiska incidenter och analyseras i syfte att förbättra praktiska ageranden och lösa praktiska problem. Resultat: Sex viktiga strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi identifierades. Dessa strategier var att beskriva förloppet och att samtala med patienten om dennes oro, att vara inkännande och anpassa vården, att balansera delaktighet och vägledning, att uppträda lugnt, planera och skapa en lugn miljö, att skapa en lättsam stämning och att sätta infart och ge läkemedel vid behov. Slutsats: Detta resultat kan bidra till att utveckla, öka och sprida kunskapen om strategier som kan användas vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi, vilket ökar möjligheten till att skapa en så god upplevelse som möjligt för patienten.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och många kan undvikas genom förebyggande arbetssätt. En viktig preventiv åtgärd är den preoperativa duschen. Sjuksköterskor upplever tidsbrist och stress vilket hindrar dem från att ge patienter tillräckligt med information och hjälp kring proceduren och patienter avviker från riktlinjer vid utförandet på grund av ofullständig information. Operationssjuksköterskan är ansvarig för hygien och aseptik i operationssalen och framhåller vikten av preoperativa hygieniska förberedelserna fördet slutgiltiga resultatet av huddesinfektionen.  Motiv: Genom att belysa vårdavdelningssjuksköterskors erfarenheter av preoperativa dusch kan kunskap skapas om eventuella utmaningar samt om hur dessa problem kan förebyggas vilket i sin tur kan öka möjligheter för att främja en patientsäker vård.  Syfte: Syftet var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av hygieniska preoperativa förberedelser av patient inför kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på kirurgvårdavdelningar. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema och de fyra kategorierna: “Kluvenhet kring betydelsen av preoperativ dusch”, “Behov av tydligare riktlinjer på avdelningen”, “Behov av tydligare arbetsledning” och “Acceptans kring att inte följa riktlinjer”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde hinder som kunskapsbrist, personalbrist och tidsbrist vid de preoperativa hygienförberedelserna, vilket skapade känslor av osäkerhet, frustration och uppgivenhet. De beskrev en önskan om att ha rätt förutsättningar för att kunna följa nationella riktlinjer och ge omvårdnad av god kvalitet. / Background: Postoperative surgical site infection is the second most common cross infection in Sweden and many can be avoided by preventive measures. An important preventive measure is the preoperative shower. Nurses experiences lack of time and stress which prevents them from giving the patient sufficient information and assistance through the procedure and patients deviate from the guidelines due to lack of information. The operating room nurse is responsible for aseptic and hygiene in the operating room and emphasizes the importance of the preoperative shower for the final result of the skin disinfection.  Motive: By illustrate surgical ward nurses’ experiences of preoperative shower, knowledge can be created about possible challenges and how these problems can be prevented, which in turn can increase opportunities to promote a patient-safe care.  Aim: The aim of the study is to describe surgical ward nurses’ experiences of hygienic preoperative preparations of patient before surgery.  Methods: Semi-structured interviews in focus groups with nurses in a surgical ward were conducted. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The results were presented in one theme and four categories: “Hesitation of the importance of preoperative shower”, “Need of clearer guidelines in the surgical ward”, “Need of clearer leadership” and “Acceptance of not following guidelines”.  Conclusion: The nurses experienced obstacles such as lack of knowledge, lack of personnel and lack of time in the preoperative hygiene preparations, which created feelings of insecurity, frustration and abandonment. They described a desire to have the right conditions to be able to follow national guidelines and provide a good quality care.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. / Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas. / Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

Preoperative fasting has been practiced prior to cardiac interventions such as cardiac implantable electronic device (CIED) procedures for 4-6 h since their inceptions. However, there is no data available on safety and efficacy of a non-fasting strategy for these procedures. Strict fasting restrictions may be difficult for patients to abide by, and might even be detrimental to overall patient health and recovery. According to previous studies real fasting times are much longer than 4-6h in clinical practice. Prolonged fasting can lead to patient dissatisfaction as well as affect patient health through increased trauma response or changes in patient medication. Strict fasting regulations also hinder rescheduling patients in case of sudden schedule changes or new patient arrivals . Fasting is practiced before procedures due to a fear of vomiting and aspiration, and the associated aspiration pneumonia. This was first described by Curtis Lester Mendelson as the Mendelson-syndrome in 1946. Since then, fasting protocols have been implemented with varying lengths, and have only been remedied slightly even though modern medicine has improved greatly in regards to treating complications from aspiration. CIED implantations also don’t use regular deep sedation for their procedures, but fasting is still often practiced for 6 hours prior to procedures with very little evidence to support this practice. In our investigator-driven, prospective, parallel-group, and single-arm blinded Fast-CIED trial we randomized 201 patients undergoing elective CIED implantations in a tertiary high-volume center into two groups (NCT04389697). Patients were assigned to a non-fasting strategy (100 patients, solids/fluids allowed up to 1h) or a fasting strategy (101 patients, at least 6h no solids and 2h no fluids) before the procedure and analyzed on an intention-to-treat basis. The co-primary outcomes were patients’ wellbeing scores (based on numeric rating scale, NRS 0-10) and incidence of intra-procedural food-related adverse events, including vomiting, perioperative pulmonary aspiration and emergency intubation. Renal, hematologic and metabolic blood parameters and 30-day follow-up data were gathered. The summed pre-procedural patients’ wellbeing score was significantly lower (i.e. better) in the Non-fasting group (Non-fasting: 13.1±9.6 vs. Fasting: 16.5±11.4, 95%CI of Mean Difference (MD) -6.35 - -0.46, P=0.029), which was mainly driven by significantly lower scores for hunger and tiredness in the non-fasting group (Non-fasting versus Fasting; hunger: 0.9±1.9 versus 3.1±3.2, 95% CI of MD -2.86 – -1.42, p < 0.001; tiredness: 1.6±2.3 versus 2.6±2.7, 95% CI of MD -1.68 – -0.29, P=0.023). No intra-procedural food related adverse events were observed. Relevant blood parameters and 30-day follow-up didn’t show significant differences. The study also showed that, in daily practice, fasting times for patients were longer than intended (5.20 ± 4.88 hours and 12.63 ± 6.36 hours for the non-fasting and fasting groups, respectively (P<0.001)) mainly due to standardized meal serving times in hospitals regardless of procedure starting times and short-term schedule changes. The Fast-CIED Study was the first randomized clinical trial to assess the benefits of a non-fasting compared to a fasting strategy before elective cardiac implantable electronic device (CIED) procedures. It showed that a non-fasting strategy is beneficial to a fasting strategy regarding patients’ wellbeing and comparable in terms of safety for CIED-procedures, allowing optimized procedure scheduling with high patient satisfaction. Our Fast-CIED trial made an important step to show that a non-fasting strategy is a viable alternative to a fasting strategy in patients undergoing elective CIED-surgery.:1. Introduction 4 1.1. Purpose of this study 4 1.2. History of preoperative fasting 5 1.3. Modern Practices 7 2. Publication 11 3. Summary/Synopsis 21 4. References 25 5. Spezifizierung des eigenen Beitrags 27 6. Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit 29 7. Lebenslauf 30 8. Danksagung 31