Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området. Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

Syftet med denna studie är att utforska och utveckla min förmåga att sjunga utryckfullt när det ges kort instuderingstid. Ambitionen är att förbereda mig inför ett så kallat sekunda vista-prov där gestaltning av text och musik är i förgrunden. Hur ser processen ut när jag försöker utveckla min förmåga att väva samman text och musik vid ett ge- staltningsprov med kort förberedelsetid? Under sammanlagt 6 veckor övades olika färdigheter rörande sekunda vista, prima vista, gehör, textlig och kroppslig gestaltning. Övningen skedde dagligen med stöd från en egen utformad lista: Träna intervall utan ord, sjunga intervall utan ord men med olika uttryck, sjunga korta melodifraser utan ord med olika uttryck, läsa korta fraser och gestalta texten, sjunga korta fraser och gestalta texten musikaliskt samt med en mobil-app kallad Ella. I slutet av varje vecka spelades en kortare tysk romans in där 40 minuter gavs som förberedelsetid. Roman- sen skulle för mig vara sedan tidigare helt okänd. I sammanfattningen av studiens ge- nomförande kan det konstateras att jag främst lägger fokus på att sjunga rätt toner, att sjunga med god sångteknik och att jag försöker få med ett kroppsligt uttryck vilket då blir på viss bekostnad av det musikaliska uttrycket. / The purpose of this study is to explore and develop my ability to sing expressively when given a short rehearsal time. The ambition is to prepare myself for a so-called secunda vista-test where the performance of text and music is in the spotlight. What does the process look like when I try to develop my ability to weave together text and music with very short preparation time? For a total of 6 weeks, various skills were practiced concerning secunda vista, prima vista, aural training, textual and physical ex- pression. The practice took place daily with the support of a prepared list: Practice intervals without words, sing intervals without words but with different expressions, sing short melodic phrases without words with different expressions, read short phrases and shape the text, sing short phrases, and shape the text musically, and with a mobile app called Ella. At the end of each week a short German lied was recorded where 40 minutes were given as preparation time. The lied was to me completely un- known before. In the summary of the study, it can be identified that my focus is mainly on singing the right notes, singing with good singing technique, and trying to get a physical expression, which then becomes at some expense of the musical expression.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikhögskolestudenter med inriktning gitarrpedagog läser a prima vista. För att undersöka detta gjordes ett experiment där jag skrev tre olika notexempel som tre blivande gitarrpedagoger ur årskurs 1 på en musikhögskola fick spela. Detta observerades genom videoobservationer för att kunna analyseras med utgångspunkt i variationsteorin i efterhand. Som bakgrund för studien har jag tagit fram forskning om bland annat gitarrens uppbyggnad, gehör, notläsningsstrategier och notläsning i jämförelse med läsinlärning. Resultatet visade bland annat att förmåga att utläsa tonhöjd och att välja fingersättning var det som informanterna hade mest problem med. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i förhållande till bakgrunden men även ur ett didaktiskt perspektiv.

<p>The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists' understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musicians performing music thoroghly gone through.</p>

The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists' understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musicians performing music thoroghly gone through.

Denna studie belyser notläsningsinlärning och notläsning hos sju gitarrister i gymnasieåldern med varierande bakgrund. Fokus i denna studie ligger i tonernas placering i förhållande till varandra, snarare än deras placering på greppbrädan. Studien är en prövning av en specifik metod som utgår ifrån att eleverna kan spela en skala eller figur och tar sin utgångspunkt i denna. Inlärningen sker i tre steg. För att mäta progressionen hos eleverna har tidsåtgångsaspekten använts. Resultatet av studien visar att samtliga som ingick i studien lyckades tyda och spela det sista notexemplet med ett tillfredsställande resultat och en tidsåtgång på mindre än åtta minuter.

Denna studie har utförts med syfte att studera resultatutvecklingen, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vad gäller övning av förmågan i att direkt läsa musik, också att undersöka orsaker vad gäller variation i resultatet vid övning ia prima vista-läsning av musik.Data och information har insamlats genom videoobservation vid 11 tillfällen och genom loggboksanteckningar vid samtliga 38 övningstillfällen. Det hermeneutiska perspektivet centrerat kring teorier av Gadamer och Ricœur har använts för att analysera händelseförloppen vid de dokumenterade övningspassen. I resultatet visas att vissa studerade parametrar så som läshastighet och antal repetitioner av toner eller passager blev måttligt förändrade samtidigt som parametrar så som antal fel spelade under varje övningspass förblev oförändrade under tiden för studien. Det visas också att vissa parametrar relaterade till god förmåga till a prima vista-spel blev utvecklade under övningsperioden. I diskussionen sätts upptäckterna i analysen och resultatet i relation till presenterad forskning samt utifrån det teoretiska perspektivet. / This study have been executed with the purpose to examine the progress of the results during the study of the ability to sight-read music from a hermeneutic perspective, and also to examine the occurring variations in the results during sight-reading practice. The data and information have been collected through 11 occasions of observation via video and all 38 of the practice sessions were documented in the form of logbook. The hermeneutic perspective centered around the theories presented by Gadamer and Ricœur have been used to analyze the sequence of events presented by the collected information. The results show that some of the studied parameters such as the speed of the reading and the number of repetitions of notes or passages became moderately changed while parameters such as the number of wrong notes played during each practice session remained unchanged during the course of the study. There are also parameters related to good sight-reading ability that show great change under the time of study. In the discussion the results are compared to presented research on the subject. Further analysis of the material were made with the help of the theoretical perspective.

Syftet med denna självstudie har varit att undersöka min livsvärld när jag spelar a prima vista och syna de tankemönster som uppstår. Arbetet genomsyras av ett livsvärldsperspektiv och utgångspunkten är frågeställningarna: Hur upplever jag avistaspel samt Hur förändras min livsvärld under arbetets gång. Insamling av material har skett via en strukturerad processloggbok som förts efter varje dokumenterat avistapass. Dessa anteckningar tillsammans med frågeställningarna lägger sedan grund för resultatet som delas upp i två avsnitt. Det första, Upplevelser av a prima vista, redogör för betydelsen av sammanhang utifrån faktorerna Tid och plats, Material och progression samt Avista med sällskap. Jag redovisar i detta avsnitt återkommande mönster i upplevelsen av min avistaläsning som förhåller sig till dessa faktorer och synar vilket sammanhang som tycks gynna min övning bäst. Resultatets andra del, Min föränderliga livsvärld, beskriver sedan hur min livsvärld har förändrats under projektets gång. Detta redovisas utifrån rubrikerna: Tankemönster, Medvetenhet samt Motivation och nya tankemönster. I detta avsnitt går det att skildra en resa från att förknippa min prestation med jaget, till att se på avistaläsning som ett fristående fenomen där medveten övning hjälper mig framåt i utvecklingen. Slutligen knyts resultatet till bakomliggande litteratur och forskning i diskussionsavsnittet. Under rubriken a prima vista och övning diskuteras mina upplevelser i förhållande till färdigheter i avistaspel, därefter beskrivs min resa mot en ny livsvärld, där fokus ligger på känslomässiga aspekter och betydelsen av medvetenhet. / The purpose of this self-observation has been to see into my life-world while sight-reading sheet music for piano and to visualize the thinking patterns that arise followed by reflection. The work is permeated by a life-world perspective with following questions as starting point: How do I experience playing a prima vista and In which ways does my life-world change during the project. The material has been collected via a structured process logbook, which has been written in after every occasion. These notes along with the questions described above then shapes the result which is divided into two sections. The first section, Experiences during a prima vista explains the importance of context based on Time and place, Material and progression, and Playing a prima vista with someone watching. In this section, I report repeating patterns in the experience of my sight-reading that relate to these contexts and I also point out which context seems to benefit my exercise the best. The second section of the result My changeable life-world, then explains in which ways my life-world has changed during the project. Beneath the headings Thinking patterns, Awareness and New thinking patterns it is possible to see a journey from associating my achievements with my identity to looking at sight-reading as a phenomenon possible to manage by being aware while practicing. Lastly I relate the literature and researches to my result in a closing discussion. Under the headline a prima vista and practice I discuss my experiences and relate these to relevant skills during sight-reading, thereafter I describe my journey towards a new life-world where main topics are emotional aspects and the meaning of awareness.

<p>The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists´ understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musician performing music thoroughly gone through.</p>

The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists´ understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musician performing music thoroughly gone through.