In its theoretical part, the thesis "Sibling rivalry as reflected in primary school success" provils a description of the primary school pupil and definitions of sibling rivalry and scholastic success. Further attention in giwen to parenting practices which foster sibling rivalry. The aim of the practical part of the thesis is to decode the tokens of sibling rivalry and to covvelate it with scholastic success in the kontext of parent - pupiů - teacher relationships. Both qualitative and quantitative approaches were employed and thein results compared. The results of this thesis can serve as the basis for further research and be used by parents to better understand thein children's interactions.

Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare beskriver att de arbetar för att utveckla de matematiska förmågorna hos elever. Detta tog vi oss an genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare i F-3 att de arbetar för att ge elever möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? och Vilka utmaningar beskriver lärarna att de upplever i att ge eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? Vi har intervjuat åtta lärare från olika skolor, kommuner och årskurser för att besvara studiens forskningsfråga. Vi använde oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss av de matematiska förmågorna som teoretiskt ramverk för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att flera lärare beskriver att de fokuserar på arbete i läroboken för att utveckla de fem matematiska förmågorna. Resultatet visade också att lärarna upplever att det inte finns tillräckligt med förutsättningar och tid för att arbeta med alla förmågor. Det finns ambitioner hos lärare att nå alla elever för att utveckla förmågorna, däremot finns det utmaningar som gör det svårt och därför förblir det ibland ett önskemål. / The purpose of this study was to gain more knowledge of how primary school teachers work to develop pupils’ five mathematical competencies. We addressed the purpose by answering the following research questions: How do primary school teachers describe that they teach to give pupils the opportunity to develop the five mathematical competencies? and What challenges do primary school teachers describe that they experience in giving the pupils opportunities to develop the five mathematical competencies? We have interviewed eight teachers from different schools, municipalities and grades to answer our research question. We used a qualitative approach with semi structured interviews. We have chosen to use the mathematical competencies as a theoretical framework to analyze the results of the study. The result shows that many of the teachers describe that they focus on working in the mathematics textbook to develop pupils’ five mathematical competencies. The result also showed that the teachers experience that there are no prerequisites nor enough time to be able to work with all the competencies. There are ambitions among the teachers to reach all pupils to develop their competencies, however, there are challenges that makes it hard and so their ambitions sometimes remain as a wish.

The thesis on "Critical places at the first stage of primary school in the teaching of mathematics by the Hejný method" focuses on the problematic places of the Hejný method, which make it difficult for teachers and especially their pupils at the first stage of primary schools. In the theoretical part of the thesis, the constructivist and transient educational style teaching of mathematics using the Hejný method are characterized. The critical points in mathematics identified in the project of the Grant Agency of the Czech Republic are also introduced and conceived into a unified structure. The theoretical part also includes an analysis of pupil solutions to mathematical tasks from the 2015 TIMSS international survey. The empirical part deals with the experience and view of primary school teachers in teaching mathematics by the Hejný method. The first research survey finds from future primary school teachers their experience and opinions on this method. The second research survey focuses on the identification of problematic places and roles in the teaching of mathematics by the Hejný method from the point of view of teachers who teach mathematics using the Hejný method at the first stage of primary schools. The questionnaire survey was carried out using the questionnaire method, which identifies...

Denna studies syfte är att ge djupgående kunskap om en lågstadieläraresuppfattningar om och användning av kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal i svenskundervisning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och är utformad som en fallstudie med tre klassrumsobservationer i årskurs 1 och en uppföljande intervju med klassläraren. Den insamlade datan har analyserats med en innehållsanalys som sorterat materialet i kategorier och underkategorier. Resultatet är att läraren inte benämner begreppen som kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal men använder och anpassar samtalen till sin undervisning efter hur gruppdynamiken i klassen fungerar. Vidare framkommer att det kollegiala samarbetet är viktigt för planeringen av klassrumssamtalen. När läraren reflekterade över de observerade lektionerna framkom det att hon var nöjd med att blanda samtalstyperna med såväl slutna som öppna frågor och att hon kunde styra lektionerna med valet av samtal. Hon hade planerat lektionerna så att eleverna skulle ta det största talutrymmet, vilket observationerna visade stämde.

Cette recherche vise à analyser et à comprendre le rapport qu’entretient le professeur des écoles en formation initiale avec son futur métier. En prenant appui sur la théorie structurale des représentations sociales l’objectif principal de cette recherche consiste à étudier des populations d’étudiants inscrits en 1ère année de Master MEEF (début de la formation initiale) d’une part et en 2ème année (fin de la formation initiale) d’autre part quant à leurs représentations sociales du métier auquel ils se destinent. Il convient de penser que les connaissances produites par l’analyse de ces représentations et de leur évolution au cours de la formation initiale peuvent permettre de comprendre les fondements des systèmes de pensée et d’action des professeurs des écoles qui entrent dans le métier. Cette recherche prend appui sur une pluri-méthodologie qui fait appel à deux principaux outils de recueil de données : l’entretien et le questionnaire. Les résultats obtenus montrent qu’il existe bien une représentation sociale de l’objet « métier de professeur des écoles » chez les étudiants en début de formation initiale d’une part et chez les étudiants en fin de parcours d’autre part. Ces RS font apparaître, entre les deux populations concernées, des points communs et des différences quant à leurs contenus et leurs structures. La mise en évidence d’un véritable processus de transformation de la représentation sociale du métier au cours de la formation initiale chez les sujets tend à affirmer l’existence d’une évolution de la conception du métier en termes de professionnalisation. / This study aims at analysing and understanding the relationship which the primary school teacher in initial formation, maintains with their future job. Taking support on the structural theory of the social representations, the main objective of this study consists in studying groups of students registered in 1st year of a MEEF Master’s degree (at the beginning of their initial formation) on one hand, and in 2nd year (at the end of their initial formation) on the other hand, as for their social representations of the job for which they intend themselves. It is advisable to think that the knowledge produced by the analysis of these representations and their evolution during the initial formation can allow to understand the foundations of the systems of thought and action of primary school teachers who enter the job.This study relies on a multi-methodology which exploits two main tools of data collection : the interview and the questionnaire. The results show there certainly is a social representation of the object “primary school teacher job” for students at the beginning of their initial formation on one hand and for students at the end of the formation on the other hand. These social representations show, for the two study groups, common points and differences as for their contents and their structures. The highlighting of a real transformation process of the social representation of the job during the initial formation, for the study population, tends to assert the existence of an evolution of the conception of the job in terms of professionalization.