<p>Svensk musikindustri har under de senaste årtiondena åtnjutit stora framgångar på den internationella marknaden. Export Music Sweden grundades för att stötta och marknadsföra svensk populärmusik utomlands. VD Christer Lundblad sade 2003 att intäkter från konserter ökar kraftigt. Anledningar till detta kan vara att den ökande illegala nedladdningen av musik ger ett ökat ekonomiskt utrymme för konserter, samt att människor idag värderar upplevelser högre än tidigare. Eftersom mer pengar spenderas på konserter blir prissättningen mer betydelsefull. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv borde konsertbiljetter prissättas för att maximera vinsten. Ett sätt att göra detta är att prisdiskriminera. Vi har funnit att detta inte görs i så stor utsträckning inom kon-sertindustrin, vilket har lett oss till att ta reda på varför så inte är fallet.</p><p>För att ta reda på varför inte prisdiskriminering sker i större utsträckning har vi intervjuat sju personer inom de grupper, i konsertindustrin, som påverkar prissättningen. Dessa grupper är artister, management, turnéproduktionsbolag och skivbolag. Vi har även studerat litteratur rörande prisdiskriminering och konsertindustrin, i form av ve-tenskapliga artiklar, böcker och rapporter.</p><p>Uppsatsen diskuterar hur prisdiskriminering av konserter går till, vilka som är inblandade i prissättningsbeslutet, samt deras syn på prisdiskriminering. Den tar även upp andra faktorer som påverkar prissättningen av konserter.</p><p>I uppsatsen kommer vi fram till att det finns två anledningar till att konserter inte prisdiskrimineras i större utsträckning. En anledning är praktisk och innebär att konsertplatsens attribut inte tillåter platsindelning och således prisdiskriminering. Den andra anledningen bygger på konsertarrangörers lättja samt artisters invändningar mot pris-diskriminering. Vi redogör även, utifrån undersökningens resultat, för att utvecklingen pekar på att konserter kommer att prisdiskrimineras i större utsträckning i framtiden.</p> / <p>Swedish music industry has, during the latest decades, been highly successful interna-tionally. Export Music Sweden, ExMS was founded to support and market Swedish music abroad. ExMS Managing Director Christer Lundblad said in 2003 that the income made from concerts is growing rapidly. The reason for that development might be that the illegal downloading of music leave people more money left to spend on concerts. Furthermore, the development might spawn from the fact that people value experiences higher than before. Moreover, when more money is spent on concerts the pricing becomes more important than ever. Concert tickets should, if seen in an economical perspective, be priced to maximize revenue. One way of doing that is to price discriminate. We have, through a pre-study on the subject, established that concerts are not price discriminated as extensively as they could. That fact has made us curious as to why that is.</p><p>In order to find out why concerts are not price discriminated more extensively we have interviewed seven people belonging to groups involved in the pricing process of concerts. These groups are artists, managers, concert arrangement agencies and record labels. Furthermore, we have studied literature on price discrimination and the concert industry.</p><p>The thesis discusses the pricing of concerts; which people who is involved in the decisions concerning the pricing of concerts and their views on the subject. In addition, the thesis also contains other factors influencing the pricing of concerts.</p><p>In conclusion, we find that there are two reasons explaining why concerts are not price discriminated more extensively. One is practical and involves the fact that some concert venue attributes does not allow price discrimination, since the crowd cannot be divided into different sections. The other reason is the fact that concert arrangement agencies are to comfortable to price discriminate, and that artists are unwilling to price discriminate for different reasons. Furthermore, the thesis’s results indicate that concerts will be price discriminated more extensively in the future.</p>

<p>I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.</p>

Provningsverksamheten hos Försvarets materielverk behöver en bättre anpassad prissättning mot andra kunder än Försvarsmakten. Utgångspunkten för detta examensarbete är att undersöka möjligheterna till en mer marknadsanpassad prissättning. I examensarbetet vinklas emellertid prissättningen både ur marknads- och kostnadsfokus. Teorin och analysen leder fram till en lösning där kundvärdet blir centralt och med internkalkyleringen som ett viktigt stöd i prissättningen. I den föreslagna prismodellen ingår policy, strategi, kunder, konkurrentens och internkalkyleringen som tillsammans ska ge ett bättre underlag för prissättningen.

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att identifiera och söka förklaringar till prissättningen av musik vid digital distribution. Metod: Undersökningen har genomförts via 7 personliga intervjuer, 1 telefonintervju och 3 e-mailintervjuer med personer som arbetar i musikbranschen. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där 200 studenter från Linköpings universitet deltog. Resultat: Distributionskedjan kommer inte att kortas av, och det är inte troligt att den nya distributionsformen leder till lägre priser. Transaktionsavgifterna är mycket höga i dagsläget och om dessa avgifter sänks finns det utrymme för prissänkningar. Eftersom Internet ger möjligheter att ändra priser på daglig basis borde musikbranschen använda prissättningen på ett mer dynamiskt sätt genom olika prisstrategier såsom exempelvis skummning och penetrering. Det kommer också att bli mycket viktigt för musikbranschen att försöka skapa ett värde i den digitala musikdistributionen, något som kunden är beredd att betala för. Studenterna i Linköping har god kännedom av musiknedladdning men deras vilja att betala för musiken är begränsad. Studenter är troligtvis en mer priskänslig grupp är förvärvsarbetande personer.

This thesis is about pricing of ice hockey tickets in Swedish ice hockey. Ice hockey is a large sport in Sweden, with clubs that more and more are acting like companies. These clubs tend to build new arenas that in many ways change basic variables. The thesis is an analytic thesis based on information about the clubs and interviews. The purpose is to study the basic variables for pricing of tickets in Swedish ice hockey. Furthermore the pricing itself and its connection to the new arenas are studied. The focus of the thesis is on the three clubs HV 71, Färjestads BK and Linköpings HC. Theses three clubs come from relatively large Swedish cities and have recently built arenas. The thesis only concerns the clubs’ profit maximization of selling tickets to the public. Five conclusions are drawn: 1) The supply consists of ice hockey, but also more than that. 2) The demand is large and can be divided into several demand curves that together form stairs. 3) The clubs have monopoly in their respective region. 4) The new arenas have changed supply and demand in a way that the price level has raised. 5) The clubs’ pricing differ in quality. / Denna uppsats behandlar prissättning av biljetter inom svensk ishockey. Ishockey är i Sverige en stor idrott med elitföreningar som allt mer drivs som företag. Allt fler av dessa föreningar bygger nya moderna arenor som på flera olika sätt för med sig förändrade förutsättningar. Uppsatsen bedrivs i form av positiv ekonomisk analys med information om föreningarna och intervjuer som underlag. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningarna för prissättningen av biljetter inom svensk ishockey. Dessutom studeras själva prissättningen och dess samband med de nya arenorna. I uppsatsen studeras HV 71, Färjestads BK och Linköpings HC. Dessa tre föreningar hör hemma i relativt stora svenska städer och har nybyggda arenor. Uppsatsen fokuserar på föreningarnas vinstmaximering gentemot publik i form av privatpersoner. Fem slutsatser dras i uppsatsen: 1) Utbudet består av ishockey, men också av mycket annat. 2) Efterfrågan är stor och kan indelas i flera efterfrågekurvor som tillsammans tar formen av en trappa. 3) Föreningarna har monopolställning i respektive region. 4) De nya arenorna har förändrat utbud och efterfrågan så att priserna har ökat. 5) De olika föreningarna prissätter olika bra.

I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.

Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.     Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? Studiens syfte består av fyra delsyften. Beskriva och diskutera prissättningsprocessen. Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut. Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer. Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur. Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten. Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.

Svensk musikindustri har under de senaste årtiondena åtnjutit stora framgångar på den internationella marknaden. Export Music Sweden grundades för att stötta och marknadsföra svensk populärmusik utomlands. VD Christer Lundblad sade 2003 att intäkter från konserter ökar kraftigt. Anledningar till detta kan vara att den ökande illegala nedladdningen av musik ger ett ökat ekonomiskt utrymme för konserter, samt att människor idag värderar upplevelser högre än tidigare. Eftersom mer pengar spenderas på konserter blir prissättningen mer betydelsefull. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv borde konsertbiljetter prissättas för att maximera vinsten. Ett sätt att göra detta är att prisdiskriminera. Vi har funnit att detta inte görs i så stor utsträckning inom kon-sertindustrin, vilket har lett oss till att ta reda på varför så inte är fallet. För att ta reda på varför inte prisdiskriminering sker i större utsträckning har vi intervjuat sju personer inom de grupper, i konsertindustrin, som påverkar prissättningen. Dessa grupper är artister, management, turnéproduktionsbolag och skivbolag. Vi har även studerat litteratur rörande prisdiskriminering och konsertindustrin, i form av ve-tenskapliga artiklar, böcker och rapporter. Uppsatsen diskuterar hur prisdiskriminering av konserter går till, vilka som är inblandade i prissättningsbeslutet, samt deras syn på prisdiskriminering. Den tar även upp andra faktorer som påverkar prissättningen av konserter. I uppsatsen kommer vi fram till att det finns två anledningar till att konserter inte prisdiskrimineras i större utsträckning. En anledning är praktisk och innebär att konsertplatsens attribut inte tillåter platsindelning och således prisdiskriminering. Den andra anledningen bygger på konsertarrangörers lättja samt artisters invändningar mot pris-diskriminering. Vi redogör även, utifrån undersökningens resultat, för att utvecklingen pekar på att konserter kommer att prisdiskrimineras i större utsträckning i framtiden. / Swedish music industry has, during the latest decades, been highly successful interna-tionally. Export Music Sweden, ExMS was founded to support and market Swedish music abroad. ExMS Managing Director Christer Lundblad said in 2003 that the income made from concerts is growing rapidly. The reason for that development might be that the illegal downloading of music leave people more money left to spend on concerts. Furthermore, the development might spawn from the fact that people value experiences higher than before. Moreover, when more money is spent on concerts the pricing becomes more important than ever. Concert tickets should, if seen in an economical perspective, be priced to maximize revenue. One way of doing that is to price discriminate. We have, through a pre-study on the subject, established that concerts are not price discriminated as extensively as they could. That fact has made us curious as to why that is. In order to find out why concerts are not price discriminated more extensively we have interviewed seven people belonging to groups involved in the pricing process of concerts. These groups are artists, managers, concert arrangement agencies and record labels. Furthermore, we have studied literature on price discrimination and the concert industry. The thesis discusses the pricing of concerts; which people who is involved in the decisions concerning the pricing of concerts and their views on the subject. In addition, the thesis also contains other factors influencing the pricing of concerts. In conclusion, we find that there are two reasons explaining why concerts are not price discriminated more extensively. One is practical and involves the fact that some concert venue attributes does not allow price discrimination, since the crowd cannot be divided into different sections. The other reason is the fact that concert arrangement agencies are to comfortable to price discriminate, and that artists are unwilling to price discriminate for different reasons. Furthermore, the thesis’s results indicate that concerts will be price discriminated more extensively in the future.

Purpose: The purpose of this Bachelor is to analyze how the organizers of a Major event price their tickets and how these strategies consistent and differs from dynamic pricing. The study also aims to analyze whether there are conditions for dynamic pricing in Major events in the future. Theories: Dynamic pricing - Kimes model, Segmentation, price discrimination, variable ticket pricing. Method: The study used a triangulation where a qualitative interview was combined with quantitative data collection. Primary data was collected through a qualitative approach through an interview with General Secretary Tony Wiréhn and Marketing Director Malin Eldh in the local organization of the IIHF World Championship in Sweden. The quantitative data collection was to collect price information from the games played in the Swedish side of the World Championship organization arrangements. Conclusion: The conclusions that can be drawn are that the organizer of Ice Hockey World Championships today largely applies segmentation and also the second and third degree price discrimination. World Cup organization believes that it has something they call "semi-dynamic pricing", which according to this study involves a variable pricing with dynamic tendencies, then prices on some games adapted based on supply and demand during the sales period. The investigation has revealed that changes in pricing almost exclusively done by time-limited campaigns and not through a continuous influence of variables that control supply and demand. According to analysis by Kimes model revealed that future use of dynamic pricing in Major events are very possible, but there are some obstacles that must first be overcome.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.