Modularity has the possibility to fulfil a wide range of customer requirements by using relatively few input components. The benefits of modularization from an engineering perspective have been confirmed repeatedly by multiple researchers, but less attention has been drawn to the question of how to effectively price the large number of variants of top-level configurations. In terms of pricing, a common approach is to add a contribution margin to the production cost, but there are problems associated with this method. In general, there should be possibilities to: i) base price on value, not cost (i.e., price structure); ii) ensure consistency in pricing between configurations (i.e., pricing policy); and iii) maintain the prices over time (i.e., price maintenance). Contribution margin on production cost approach does not effectively fulfill these three criteria. This thesis aims to contribute to filling this research gap by introducing the concept of module-based pricing: a top-level configuration’s list price should be the sum of the prices of its modules. The model, MBPN, developed in this thesis minimizes the difference in the outcome of any existing and a new, modular based model as a neutral starting point. The model uses applied least squares method with an option to set variable limits on the module prices to achieve e.g., value-based module pricing. The results present a case of a successful transition from a contribution margin on production cost approach to module-based pricing for a configurable product. / Modularisering har möjligheten att uppfylla ett stort antal kundkrav med utgångspunkt i relativt få komponentvariationer. De ingenjörsmässiga fördelarna med detta tillvägagångssätt har bekräftats upprepade gånger i olika studier, men mindre uppmärksamhet har riktats mot hur man effektivt kan prissätta de olika varianter av konfigureringar som uppkommer med modulariseringsstrategier. Gällande prissättning av konfigurerade produkter är det vanligt att använda en bidragsmarginal på produktionskostnaden, men det finns problem associerade med denna metod. Generellt bör det finnasmöjligheter att: i) basera pris på värde, inte kostnad (dvs. prisstruktur); ii) säkerställa enhetlighet i prissättningen mellan konfigurationer (dvs. prissättningspolicy); och iii) upprätthålla priserna över tid (dvs. prisunderhåll). Bidragsmarginal på produktionskostnaden uppfyller inte dessa tre kriterier. Detta examensarbete introducerar därför konceptet modulbaserad prissättning: konfigureringens listpris utgörs av summan av dess modulers priser. Modellen, MBPN, utvecklad i detta examensarbete minimerar skillnaden i utfallet av en befintlig och en ny, modulbaserad modell som en neutral utgångspunkt. Modellen är en tillämpad minsta kvadratmetod med möjligheter att applicera variabelgränser för att uppnå t.ex. värdebaserad modulprissättning. Resultatet visar på en framgångsrik övergång från en prissättningsmodell baserad på bidragsmarginal på produktionskostnad till modulbaserad prissättning för en konfigurerbar produkt.

Tillämpningen av dynamisk prissättning har förenklats i och med digitaliseringens framväxt. Med den ökade tillgången till kunddata kan företag idag kartlägga kundernas köpbeteende och genom algoritmer anpassa priserna därefter. Identiska varor och tjänster kan på så sätt prissättas annorlunda. För företaget utgör denna prissättning en möjlighet till ökad lönsamhet, men ur ett kundperspektiv kan detta tänkas skapa känslor av orättvisa och lurendrejeri. Samtidigt har det visat sig vara desto viktigare i en digital miljö att se till kundnöjdhet, eftersom det finns en högre transparens och kunderna har lägre engagemang och lojalitet. Det kan därför ifrågasättas om ett företag i längden tjänar på att använda sig av dynamisk prissättning om den skadar relationen till kunden. Syftet med denna studie är således att undersöka kundattityd kopplat till dynamisk prissättning. För att undersöka kundattityd baseras studien på en modell med komponenterna kundvärde, kundnöjdhet, kvalitet, kundlojalitet, förtroende och rättvisa. Studiens analys grundar sig på empirisk data som samlats in genom virtuella fokusgruppsdiskussioner. Dataunderlaget utgörs av fem fokusgruppsdiskussioner, med totalt 31 deltagare. Studien visar att kundernas attityd till företaget påverkas negativt av dynamisk prissättning. Dock framhäver studien att kundvärdet skapas i andra kvaliteter än pris. Trots en initial negativ inställning påvisas att det finns en viss grad av kundanpassning och utveckling av köpstrategier.

Stockholms län har upplevt en stark demografisk tillväxt det senaste decenniet, vilket har medfört behov av nya investeringar i kollektivtrafiken och i bostäder. I denna uppsats studeras sambandet mellan närhet till den nya planerade tunnelbanan i Stockholm och bostadsrättspriser. Baserat på egeninsamlade paneldata om bostadsrättsförsäljningar i Barkarby och Nacka strand perioden 2013–2017 skattas en hedonisk prismodell för att se hur euklidiskt avstånd till närmsta planerade tunnelbaneentré samvarierar med bostadsrättspriser. Vidare undersöks om besluten om stationslokalisering i Barkarby och Nacka har haft en positiv effekt på bostadspriser, genom att jämföra skillnader i priser före och efter beslut om nya tunnelbanestationer. Resultaten visar att sambandet mellan närhet till den planerade tunnelbanan och bostadsrättspriser skiljer sig beroende på område. Priser på bostadsrätter stiger med minskat avstånd till närmsta planerade tunnelbaneentré i Barkarby medan de sjunker i Nacka strand. Det återfinns ingen statistiskt säkerställd effekt av besluten om stationslokalisering på bostadsrättspriser.

No description available.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen. Det är svårt för dem att motivera den tid de lagt ned på en illustration med planering, research och idéer. Kunder kan ha dålig insikt i vad en kreativ process innebär och därför försvåra prissättningen.Studien tar upp problematiseringen genom att undersöka företag i Syskonen Brogrens bransch. Företagen har handplockats för att få ett så brett spektrum av utbildningsbakgrund, erfarenhet, omsättning och storlek som möjligt. Intervjuerna har tillsammans med befintlig litteratur utgjort grunden för en modell om vad kreatören bör räkna med i sin prissättning. Modellen innefattar: Material- och produktionskostnad, Idéarbete och analys, service och kundbemötande, användningsrättigheter, ”det lilla extra” samt kundnytta. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Försäljning av funktionella produkter inkluderar både varor och tjänster. Konceptet funktionella produkter innehåller många olika komponenter och säljs över långa kontrakt, vilket gör att dagens regelverk för redovisning inte ger tillräcklig vägledning. Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka utmaningar som uppstår ur ett redovisningsperspektiv vid försäljning av funktionella produkter. Syftet är också att skapa en förståelse för hur ekonomer använder dagens regelverk vid komplexa redovisningssituationer vid försäljning av funktionella produkter. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats, legat till grund för studiens genomförande. Studien har utgått från ett aktörssynsätt för att kunna skapa en förståelse för hur individen uppfattar utmaningarna kring försäljningen av funktionella produkter. Eftersom funktionella produkter är ett begrepp som inte är välkänt har intervjuer med tre ekonomer genomförts. Ett scenario som beskrev konceptet funktionella produkter presenterades för ekonomerna innan intervjuerna. Detta för att respondenterna skulle ha samma utgångspunkt inför intervjuerna. Vid intervjutillfällena berättade respondenterna hur de tolkade och bedömde situationen beskriven i scenariot. Med stöd i tidigare forskning har upprättandet av kontrakt, jämförbarhet med avseende på hantering av risker, redovisningsregler med bakgrund i produktens prissättning och komplexa redovisningssituationer identifieras som utmaningar vid försäljning av funktionella produkter. En komplex utmaning är att kontrakten sträcker sig över 20 till 30 år. En teoretisk referensram har utvecklats som legat till grund för att möjliggöra en analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar att ekonomens grundarbete bör innehålla bedömningar som kräver en hög grad av expertis för att redovisningen ska spegla verkligheten. Redovisningen av funktionella produkter ställer höga krav på ekonomens kunskap och bedömningar. Redovisningen av en funktionell produkt kan inte generaliseras eftersom varje funktionell produkt är speciellt framtagen för en viss kunds behov. Detta medför att det blir svårare att uppfylla kravet på jämförbarhet när företag börjar sälja fler komplexa produkter, vilket antas bidra till att utvecklingen av nya regelverk kommer att ta tid. En trolig lösning blir, att på samma sätt som när ekonomer i dag tillämpar regelverket IFRS 15, så kommer ekonomerna att utveckla egna standarder för att redovisningen ska uppfylla de kvalitativa egenskaperna. Utifrån denna studie anser vi att det är viktigt med fortsatt forskning om redovisning av funktionella produkter med avseende på skillnader mellan korta och långa kontrakt och hur försäljningen skiljer sig åt mellan företag. / Sales of functional products include both goods and services. The concept of functional products contains many different components and is sold over long contracts, which means that today’s regulations for accounting do not provide sufficient guidance. The purpose of this study is to identify and describe the challenges with an accounting perspective in the sale of functional products. The goal is also to create an understanding of how economists use today's rules in complex accounting situations when selling functional products. To be able to answer the purpose, the study has been performed with a qualitative research strategy and a deductive approach. The study has been taken from an actor's approach to create an understanding of how the individual perceives the challenges surrounding the sale of functional products. Since functional products are a concept that is not well known, interviews with three economists have been conducted. A scenario that described the concept of functional products was presented to the economists before the interviews so that respondents would have the same starting point for the interviews. During the interviews, the respondents told us how they interpreted and assessed the situation described in the scenario. With support in previous research, the establishment of contracts, comparability with regard to risk management, accounting rules with a background in product pricing and complex accounting situations have been identified as challenges in the sale of functional products. f A complex challenge is that the contracts extend over 20 to 30 years. A frame of references has been developed which has formed the basis for an analysis of the interviews. The results of the study show that the economist's basic work should include assessments that require a high level of expertise in order to reflect reality. The accounting of functional products places high demands on the economist's knowledge and assessments. The accounting of a functional product cannot be generalised because each functional product is specifically designed for the needs of a particular customer. This means that it will be more difficult to meet the comparability requirement when companies start to sell more complex products, which is expected to contribute to the development of new regulatory frameworks over time. A probable solution is that economists, just as when economists today apply the acquis IFRS 15, will develop their own standards of recognition to meet the qualitative characteristics. Based on this study, we believe that further research into the reporting of functional products is important in terms of the differences between short and long contracts and how sales differ between companies.

<p>Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.</p><p> </p><p> </p><p><em>Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? </em></p><p>Studiens syfte består av fyra delsyften.</p><ul><li> Beskriva och diskutera prissättningsprocessen.</li><li> Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut.</li><li> Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer.</li><li> Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur.</li></ul><p>Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten.</p><p>Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.</p><p> </p><p> </p>

<p>Provningsverksamheten hos Försvarets materielverk behöver en bättre anpassad prissättning mot andra kunder än Försvarsmakten. Utgångspunkten för detta examensarbete är att undersöka möjligheterna till en mer marknadsanpassad prissättning. I examensarbetet vinklas emellertid prissättningen både ur marknads- och kostnadsfokus. Teorin och analysen leder fram till en lösning där kundvärdet blir centralt och med internkalkyleringen som ett viktigt stöd i prissättningen. I den föreslagna prismodellen ingår policy, strategi, kunder, konkurrentens och internkalkyleringen som tillsammans ska ge ett bättre underlag för prissättningen.</p>

<p>Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att identifiera och söka förklaringar till prissättningen av musik vid digital distribution.</p><p>Metod: Undersökningen har genomförts via 7 personliga intervjuer, 1 telefonintervju och 3 e-mailintervjuer med personer som arbetar i musikbranschen. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där 200 studenter från Linköpings universitet deltog.</p><p>Resultat: Distributionskedjan kommer inte att kortas av, och det är inte troligt att den nya distributionsformen leder till lägre priser. Transaktionsavgifterna är mycket höga i dagsläget och om dessa avgifter sänks finns det utrymme för prissänkningar. Eftersom Internet ger möjligheter att ändra priser på daglig basis borde musikbranschen använda prissättningen på ett mer dynamiskt sätt genom olika prisstrategier såsom exempelvis skummning och penetrering. Det kommer också att bli mycket viktigt för musikbranschen att försöka skapa ett värde i den digitala musikdistributionen, något som kunden är beredd att betala för. Studenterna i Linköping har god kännedom av musiknedladdning men deras vilja att betala för musiken är begränsad. Studenter är troligtvis en mer priskänslig grupp är förvärvsarbetande personer.</p>

<p>This thesis is about pricing of ice hockey tickets in Swedish ice hockey. Ice hockey is a large sport in Sweden, with clubs that more and more are acting like companies. These clubs tend to build new arenas that in many ways change basic variables.</p><p>The thesis is an analytic thesis based on information about the clubs and interviews. The purpose is to study the basic variables for pricing of tickets in Swedish ice hockey. Furthermore the pricing itself and its connection to the new arenas are studied.</p><p>The focus of the thesis is on the three clubs HV 71, Färjestads BK and Linköpings HC. Theses three clubs come from relatively large Swedish cities and have recently built arenas. The thesis only concerns the clubs’ profit maximization of selling tickets to the public.</p><p>Five conclusions are drawn:</p><p>1) The supply consists of ice hockey, but also more than that.</p><p>2) The demand is large and can be divided into several demand curves that together form stairs.</p><p>3) The clubs have monopoly in their respective region.</p><p>4) The new arenas have changed supply and demand in a way that the price level has raised.</p><p>5) The clubs’ pricing differ in quality.</p> / <p>Denna uppsats behandlar prissättning av biljetter inom svensk ishockey. Ishockey är i Sverige en stor idrott med elitföreningar som allt mer drivs som företag. Allt fler av dessa föreningar bygger nya moderna arenor som på flera olika sätt för med sig förändrade förutsättningar.</p><p>Uppsatsen bedrivs i form av positiv ekonomisk analys med information om föreningarna och intervjuer som underlag. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningarna för prissättningen av biljetter inom svensk ishockey. Dessutom studeras själva prissättningen och dess samband med de nya arenorna.</p><p>I uppsatsen studeras HV 71, Färjestads BK och Linköpings HC. Dessa tre föreningar hör hemma i relativt stora svenska städer och har nybyggda arenor. Uppsatsen fokuserar på föreningarnas vinstmaximering gentemot publik i form av privatpersoner.</p><p>Fem slutsatser dras i uppsatsen:</p><p>1) Utbudet består av ishockey, men också av mycket annat.</p><p>2) Efterfrågan är stor och kan indelas i flera efterfrågekurvor som tillsammans tar formen av en trappa.</p><p>3) Föreningarna har monopolställning i respektive region.</p><p>4) De nya arenorna har förändrat utbud och efterfrågan så att priserna har ökat.</p><p>5) De olika föreningarna prissätter olika bra.</p>