Vår värld som vi känner den håller på att förändras på grund av klimatförändringar som berorav mänskliga aktiviteter. För att minska effekterna av stigande halter växthusgaser måste alladelar av våra samhällen minska utsläppen, där byggandet av bostäder och transporter är storautsläppsområden som måste förändras i grunden. Det har lett till en växande insikt omeffekterna för urbana transporter, som har resulterat i ökad efterfrågan på lösningar som kanförbättra mobiliteten i städerna och dessutom sänka utsläppen av växthusgaser. En av delösningar som har fått ökad uppmärksamhet är mobilitetshubbar. Dessa hubbar beskrivs somsamlingsplatser för olika färdmedel och tjänster som främjar hållbart resande, som till exempelkollektivtrafik, delningsfordon och aktiv mobilitet. En identifierad problematik medmobilitetshubbar är den bristande erfarenheten i att ta beslut om vilka funktioner som ska ingå,hur de ska finansieras och hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta skapar ett behov avsamverkan mellan offentliga och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka hur byggherrar och kommun kan samverka kringmobilitetslösningar på områdesnivå. Studien baseras på en fallstudie avstadsutvecklingsprojektet Sege Park i Malmö. Resultaten visar att staden ställt höga krav föratt Sege Park ska bli ett attraktivt bostadsområde där hållbara resor prioriteras och blir enklaatt nyttjas av de boende. Det har lett till att områdets parkeringsbehov och mobilitetstjänstersamlats i ett gemensamt parkeringshus. Samtidigt har byggherrarna behövt arbeta fram olikainnovativa gemensamma mobilitetsåtgärder för att få boende i området att välja bort att äga enegen bil. För första gången har en mobilitetsplan som omfattar flera fastigheter skrivits, vilkethar krävt högre grad av samverkan mellan byggherrar och staden. Studiens material har samlats in genom de olika metoderna: litteraturstudie, fallstudie,dokumentdata och intervjuer. Det teoretiska ramverket som används i studien utgår från enmodell om samverkansstyrning (collaborative governance), som har utvecklats av Emerson,Nabatchi och Balogh (2012). Studien identifierar ett flertal drivkrafter för att samordnautveckling och drift för delade mobilitetsåtgärder på områdesnivå. Däribland en ekonomiskvinning, en bättre helhet och större nytta för de boende. Det har också identifierats ett antalhinder, som olika förutsättningar och tidsperspektiv samt bristande ledarskap, vilket har lett tillonödigt tidskrävande processer. Studien visar på vikten av samverkan mellan byggherrar ochstaden, samt behovet av ledarskap och tydlig struktur för att underlätta samarbetet ochmöjliggöra en effektiv implementering av hållbara mobilitetslösningar på områdesnivå. / Our world, as we know it, is undergoing changes due to climate change caused by humanactivities. To mitigate the effects of rising greenhouse gas emissions, all sectors of our societymust reduce their emissions, with housing construction and transportation being significantareas that require fundamental transformation. This has led to a growing recognition of theimpacts on urban transportation, resulting in an increased demand for solutions that canimprove mobility in cities while reducing greenhouse gas emissions. One solution that hasgained attention is mobility hubs. These hubs are described as gathering places for variousmodes of transportation and services that promote sustainable travel, such as public transit,shared vehicles, and active mobility. A challenge with mobility hubs is the lack of experiencein making decisions about which functions to include, how to finance them, and how to allocatecosts and revenues. This creates a need for collaboration between public and private actors. This study aims to investigate how developers and municipalities can collaborate on an arealevel for mobility solutions. The study is based on a case study of the urban development project Sege Park in Malmö. The results show that the city has set high requirements for SegePark to become an attractive residential area where sustainable travel is prioritized and easilyaccessible to residents. This has led to the consolidation of the area's parking needs and mobilityservices in a shared parking facility. At the same time, developers have had to developvarious innovative shared mobility measures to encourage residents to choose not to own a private car. For the first time, a mobility plan encompassing multiple properties has been developed,requiring a higher level of collaboration between developers and the city. The study's data has been collected through various methods: literature review, case study,document analysis, and interviews. The theoretical framework used in the study is based on amodel of collaborative governance developed by Emerson, Nabatchi, and Balogh (2012). Thestudy identifies several drivers for coordinating the development and operation of sharedmobility measures, including economic benefits, a better overall outcome, and greater benefitsfor residents. Several barriers have also been identified, such as varying conditions and timeperspectives, as well as a lack of leadership, leading to time-consuming processes. The studyhighlights the importance of collaboration between developers and the city, as well as the needfor leadership and a clear structure to facilitate cooperation and enable the effectiveimplementation of sustainable area-level mobility solutions.

Det blir allt vanligare att offentliga och privata aktörer samverkar för att bedriva stadsutvecklingsprojekt, inte minst för att främja en hållbar utveckling. Den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet har på senare tid fått större utrymme i stadsplaneringen där samverkan ses som en viktig beståndsdel för att skapa socialt hållbara områden. Detta examensarbete avser att närmare undersöka hur offentliga och privata aktörer samverkar i stadsutvecklingsprojekt för att främja social hållbarhet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med samverkan i arbetet för en socialt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom en fallstudie av projektet Odde i stadsdelen Kista i Stockholm, där planläggning av cirka 2000 bostäder pågår. Odde är ett pilotprojekt för social hållbarhet där detaljplaneprocessen sker i samverkan mellan markägaren Stockholms stad och byggherren Skanska och Areim. De frågor studien avser att besvara är: hur fungerar det praktiska arbetet med social hållbarhet i en samverkansprocess? samt; vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras för samverkan mellan offentliga och privata aktörer kring social hållbarhet inom stadsplaneringen? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med involverade i projektet samt studier av projektets arbetsmaterial. Studiens resultat tyder på att det anses givande men utmanande att arbeta med social hållbarhet i en samverkansprocess. Det finns en stor vilja att främja social hållbarhet både hos staden och byggherren i Oddeprojektet. Upplevelsen är att samverkan kan skapa det helhetsgrepp som social hållbarhet kräver. Det kan däremot vara tidskrävande att nå en gemensam syn gällande hur samverkan kring social hållbarhet ska gå till i praktiken. Undersökningen visar att detta kan härledas till att social hållbarhet är ett abstrakt och svårmätbart begrepp, vilket försvårar en tydlig uppdelning av ansvarsområden för att realisera åtgärderna. I Oddeprojektets arbete med social hållbarhet har ett antal centrala teman identifierats, vilka är; social hållbarhet som process, social hållbarhet som mål samt förståelsen av social hållbarhet. I studien argumenteras för att dessa komponenter har skapat förutsättningar för att finna samverkansformer för social hållbarhet i planprocessen. I fallstudien kan urskiljas en stor potential för samverkan kring social hållbarhet. / It is becoming increasingly common for public and private actors to collaborate in urban development projects to promote sustainable development. The social dimension of the concept of sustainability has recently gained greater acknowledgement in urban planning, where collaboration is seen as an important element in creating socially sustainable areas. This degree project intends to investigate how public and private actors collaborate in urban development projects to promote social sustainability. The purpose of the study is to provide with knowledge about opportunities and challenges with collaboration in the work of creating a socially sustainable urban development. This is investigated in a case study of the ongoing planning process of the project Odde. The plan is to construct approximately 2000 dwellings in the district of Kista, Stockholm. Odde is a pilot project for social sustainability where the City of Stockholm and the developer Skanska and Areim, are collaborating in the process of developing a detailed development plan for the area. The study intends to explore the following research questions: how do actors work with social sustainability in a collaborative process? and; what opportunities and challenges can be identified for collaboration between public and private actors in the work of creating a socially sustainable urban development? The empirical material is based on interviews with actors involved in the project as well as studies of working material from the project Odde. The results of the study indicate that working with social sustainability in a collaborative process is considered rewarding but challenging. The two main actors desire to promote social sustainability, and experience that collaboration can assist achieving the holistic approach needed for social sustainability. However, it may be a time-consuming process to reach a shared view of how to collaborate in practice for social sustainability. The study shows that this can be explained by the fact that social sustainability is an abstract concept, and thus difficult to measure. This complicates the division of responsibilities needed to realize the suggested measures. Three themes has been identified in the Odde project that have proven to be important components in creating favourable conditions for finding a collaborative planning process around social sustainability. These are; social sustainability as a process, social sustainability as a goal and finally a common understanding of social sustainability. A great potential can be distinguished in public and private collaboration to promote social sustainability in urban developments.

Syftet med denna studie är att synliggöra intressekonflikter som uppstått mellan kommun och branschorganisation när en kommun ansökt om att få bli leverantör till Arbetsförmedlingen för en tjänst som tidigare endast upphandlats med privata aktörer. Vidare är vårt syfte att undersöka huruvida demokratiska eller ekonomiska incitament ligger till grund för Karlshamns kommun respektive branschorganisationens ställningstagande i denna fråga. Karlshamns kommun har med bakgrund av SOU 2020:41 Kommuner som utförare av tjänster åt arbetsförmedlingen - en analys av de rättsliga förutsättningarna, skickat in en ansökan till arbetsförmedlingen för tjänsten Kundval Rusta och matcha. Karlshamns kommun var den första kommunen i Sverige att skicka in en sådan ansökan. Genom att analysera primärkällor i form av texter från Karlshamns kommun respektive branschorganisationen Almega med hjälp av Bacchis metod WPR analys avser vi att synliggöra hur problemet representeras från respektive part. Genom att koppla dessa representationer till politisk styrning, offentligt etos och makt visar vårt resultat att Karlshamns kommun drivs av både demokratiska och ekonomiska incitament medan å andra sidan branschorganisationen nästan uteslutande drivs av ekonomiska incitament. Vidare är vår slutsats att nuvarande politiska styrning av den Svenska arbetsmarknadspolitiken inte gynnar ett gott samarbete mellan medverkande på den svenska arbetsmarknadspolitiska arenan. Fokus bör vara den arbetssökande och reformer behöver komma till stånd. Det är Arbetsförmedlingen och därmed staten som besitter ansvaret och makten. Närmare bestämt den strukturella makten att fördela vem som ska få tillgång till kunskap och därmed aktörsmarknaden. I våra referensländer har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken decentraliserats till lokala kommuner, vilket är ett alternativ som denna studie föreslår att Sverige bör undersöka närmare. / The purpose of this study is to make visible the conflicts of interest that have arisen between a municipality and one of Sweden's Trade associations. These conflicts arose when the municipality applied to become a provider for the Swedish Public Employment Service regarding a service that so far only has been procured with private actors. Furthermore, this study also aims to investigate whether democratic or economic incentives form the basis for Karlshamn's municipality and the Trade association's position regarding the conflict of interest. Based on SOU 2020:41 Municipalities as providers of services to the employment service - an analysis of the legal conditions, Karlshamn municipality has submitted an application to the Swedish Public Employment Service regarding the Kundval Rusta and matcha. The municipality of Karlshamn was the first municipality in Sweden to submit such an application. By analyzing texts from Karlshamn municipality and the Trade association as primary material through Bacchi's method WPR analysis, we intend to make visible how the problem is represented by each party as well as analyzing the incentives behind the representations of what is perceived as a problem. By linking these representations to political governance, public ethos and power, our results show that Karlshamn's municipality is driven by both democratic and economic incentives, while on the other hand the Trade association is almost exclusively driven by economic incentives. We also conclude that the current political governance of Swedish labor market policy does not favor good cooperation between actors on the Swedish labor market policy arena without reforms having to take place. It is the Swedish Public Employment Service and thus the state that possesses the power, responsibility and more specifically, the structural power to distribute who should have access to the player market. In our reference countries, this responsibility has been decentralized to local municipalities. Which we, after this study, consider to be an alternative that Sweden should investigate further.

Svensk idrottsrörelse är en marknad i förändring, idrottande utanför idrottsföreningar har ökat under de senaste åren och privata aktörer har tagit stora steg framåt. Runt om i världen sprids en ekonomisk nyliberalism där privata aktörer blivit vanligare genom avregleringar och fått tillgång till marknaders principer för att tillgodose behov på bästa sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella idrottsföreningar upplever konkurrensen från privata aktörer på idrottsmarknaden. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur ideella idrottsföreningar hanterar denna konkurrens samt hur ideella idrottsföreningar kan komma att påverkas av den konkurrens som idag finns från privata aktörer på idrottsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts genom digitala möten eller över telefon med anledning av rådande Covid-19 pandemi och dess begränsningar i fysiska möten. Respondenterna representerade varsin idrottsförening i Stockholmsområdet inom fyra olika idrotter: fotboll, ishockey, simning och friidrott.   Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen bestående av konkurrens, nyinstitutionell teori, organisationsformer och sektorböjning. Samtliga föreningar i studien upplever konkurrens från privata aktörer på något sätt. Det är tydligt att de som upplever den största konkurrensen är lagidrotterna ishockey och fotboll, vilka också kommit längst i sin hantering av den uppstådda konkurrensen. De upplever i dagsläget den största konkurrensen från privata aktörer inom lov- och campverksamheter. Inom friidrott och simning upplevs en annan typ av konkurrens primärt gällande anläggningar och med kommunen som konkurrent. En effekt som de privata aktörerna medför är att föreningarna förlorar deltagare i sin camp- och lägerverksamhet och att pengar går från idrottens föreningsliv till de privata aktörerna. För att hantera detta arbetar föreningarna med att utveckla kvaliteten i hela sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Den större delen av den löpande verksamheten påverkas i dagsläget dock inte av de privata aktörerna, men detta kan komma att förändras. / The Swedish sports movement is a market in transition, people engaging in sports outside of the typical sports clubs have raised in popularity over the last years and private players have taken big steps forward. Economic new liberalism, where private players are more common have gained access to previous regulated markets due to deregulation. The purpose of this study is to examine non-profit sports clubs ́ experience of competition from private players in the sports market. Furthermore, this study aims to examine how non-profit sports clubs are affected by the competition and how their organization handles it. This study has a qualitative approach and data has been collected through eight semi-structured interviews. The interviews were conducted through digital meetings or via telephone, due to the prevailing Covid-19 pandemic and the limitations it caused in physical meetings. Every respondent represented a sports club in the Stockholm area in different sports: soccer, ice hockey, swimming, and athletics. The collected data were analyzed with takeoff from previous research regarding competition, new institutional theory, organization forms, and sector-bending. All clubs in the study are exposed to competition with private players. The sports experiencing the most competition are the soccer and ice hockey clubs who are once facing this issue much more compared to the athletics and swimming clubs. The competition that ice hockey and soccer face is primarily through holiday camps. In the athletics and swimming clubs, the competition is primarily regarding facilities and the fact that the municipality is an actor in the market as well. The effects caused by the private players ́ existence is that the clubs lose participants in their camps and that money outflows from the sports clubs to the private sector. To manage this the clubs work with quality development to become more competitive. The clubs’ day-to-day operations are not affected by the private players in this current situation, but that might change.

Sammanfattning Syftet med studien, som grundar sig i en kvalitativ ansats, är att genom semistrukturerade intervjuer få uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter det finns med privatisering av barn- och ungdomsvård. Dessutom grundar sig studien på att upptäcka socialarbetare upplevda skillnader i uppföljningsarbetet hos kommunalt utredda familjehem respektive konsulentstödda familjehem. Utifrån tidigare forskning framgår det att barn och vuxna är väldigt beroende av kontinuitet gällande att träffa samma socialarbetare för att uppleva situationen på ett bra sätt. Stor omsättning av socialarbetare leder till att upplevelsen med dessa inte blir lika bra och att förtroendet för socialarbetaren sjunker.   Genom tematisk analys framkom det att uppföljningen av placerade barn skiljer sig beroende på om barnet är placerat i kommunal eller privat verksamhet. I studien framkommer det att socialtjänsten besitter det yttersta ansvaret för det placerade barnet men saknar insyn i de privata aktörernas arbete. Det finns inte heller någon granskning från IVO gällande de privata verksamheterna. Detta skapar en osäkerhet om barnets behov tillgodoses på rätt sätt. / Abstract The purpose of this study is to get an idea through a qualitative method based in semi-structured interviews of which positive and negative aspects exist with the privatization of child and youth care. In addition, the study is based on discovering social workers perceived differences in the follow-up work of municipally investigated family homes and consultant-supported family homes. Previous research conclude that children and adults are very dependent on continuity in meeting the same social worker to experience the situation in a good way. A high turnover of social workers generates a bad experience and a lack of trust between the social worker and client.  Through thematic analysis, it emerged that the follow-up of placed children differs depending on whether the child is placed in a municipal or private operation. In the study it appears that the social service has the ultimate responsibility for the placed child but lacks insight into the work of the private operations. This creates uncertainty as to whether the child’s needs are being met in the right way.