Mälarplast är ett företag som tillverkar plastprodukter till olika kunder. De har tillverkning i både termo- och härdplast. De har en relativt stor maskinpark med stor variation i möjlighet att tillverka både stora och små detaljer. Företaget är ett familjeföretag som tills för en tids sedan har drivits enbart av grundaren. Men för en tid sedan tog sonen över VD-posten och försöker standardisera och effektivisera företaget och tillverkningen. Uppgiften för examensarbetet har varit att till en början göra en nulägesanalys för ordergången och produktionen med inriktningen på termoplast-sidan. Efter att nuläget var kartlagt så började arbetet med att se till vilka förbättringar som var möjliga. Arbetet med förbättringsförslag börjar med en litteraturstudie på olika verktyg och metoder som är grunder i förbättring och effektivisering. För att sedan se till vilka Mälarplast skulle kunna använda sig av.

Examensarbetet har haft som syfte att utifrån dagens montering ta fram ett förslag på hur ett optimalt monteringssystem kan se ut med avseende på effektivitet och flexibilitet på befintlig yta. En beskrivning av nuläget har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer. Efter att dagsläget analyserats har ett flertal förslag tagits fram, dessa har sedan utvärderats mellan författarna. För att nå en slutgiltig lösning har utvärdering skett med handledaren på Moving. För att få inblick i olika monteringssystem har författarna utfört benchmarking inom olika branscher. Detta har sedan använts som uppslag i den detaljerade utformning för att få fram det bästa möjliga resultatet. Projektet har resulterat i ett slutgiltigt layoutförslag samt hur en bra monteringscell enligt de krav som finns och då främst med tanke på flexibilitet ska se ut. För att påvisa att dessa nya idéer kan öka produktiviteten och effektiviteten i Movings montering har en ekonomiskkalkyl tagits fram. Investeringskostnaden för den nya layouten inklusive nytt monteringsupplägg kommer att kosta Moving cirka 750 000 kronor. Den uppskattade årliga besparingen för monteringssystemet blir cirka 1 215 000 kr.

Examensarbetet har genomförts på Hilton Food Group, Sverige AB (HFG Sverige) i västerås. Uppgiften var att göra en förstudie som utreder möjligheten att automatisera slutförpackningsprocessen av komsummentförpackat kött (kpk) på företaget och är en del av projektet Robot till tusen. Projektet drivs av Robotdalen i syfte att öka tillväxten hos små- och medelstora företag i Mälardalen med hjälp av robotisering. Målet med examensarbetet var att ta fram förbättringsförslag och ett genomtänkt beslutsunderlag med framtagna koncept för automatiseringen av slutförpackningsprocessen. De prioriterade koncepten skall möjliggöra en besparing av personalresursen. Några avgränsningar som gjorts var att inte ta hänsyn till materialhantering före eller efter slutförpackningsprocessen. HFG bearbetar och packar över 150 olika sorters köttprodukter i deras 17 produktionslinjer. Dessa packas i standardlåda från Svenska Retursystem (SRS) och levereras till ICA. Detta görs i dagsläget manuellt. För att nå en fungerande automatiserad lösning behövde antal praktiska materialhanteringsproblem lösas: - Kvalitetskrav på trågen - SRS-låda försörjning - Bygelpositionering och kontroll innan lådfyllning och stapling - Trågförpackning från transportband till SRS-låda - Hantering av ”avvikelse” t.ex. tråg som måste packas om - Hantering av störningar I rapporten presenteras tänkbara lösningar till de nämnda problemen. Dessa lösningar, robotar och andra utrustningar som behövs för att realisera det automatiska systemet på en packlinje beräknas för HFG Sverige få en investeringskostnad upp till 2,5 miljoner kr. Minst en person per linje per skift sparas vid slutpackningsprocessen. Detta skulle resultera i en återbetalningstid på cirka två år. Författaren presenterar även andra förslag bland annat en automatiserad lösning för flera packlinjer samt att spelvända närmande packlinje för att effektivisera processen. Dessa är dock övergripande koncept varför ingen investeringskostnad kalkylerats.

Fallstudiens syfte är att skapa en förståelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbättra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbättringsåtgärder. Målsättningen är att skapa en modell som kan hjälpa SMF att förbättra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulägesanalys som ska sammanställa faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra produktionen. Nyckelord: Produktionsflöde, Kartläggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF

Detta examensarbete har utförts i samarbete med ett företag som önskar vara anonymt i rapporten. Företaget har nyligen fått höjda produktionsmål då de fått ta över produktion från en fabrik som håller på att avvecklas. Då arbetskraften fortfarande är densamma har detta lett till att de anställda får jobba övertid. Studien har huvudsakligen fokuserats på en avdelning inom företaget men till viss del har studien också krävt att mindre delar av de två andra avdelningarna också studerades. Syftet med projektet var att se över hur arbetsprocessen kunde effektiviseras så att målen kan nås utan att personalen behöver jobba övertid. Som ramverk för projektet användes en version av Six Sigmas lösningsmetodik DMAIC, nämligen RDMAIC, där en Recognize-fas har lagts till i starten av arbetet. Projektet innefattar en mängd metoder och verktyg, där de flesta härstammar från Lean Production, däribland SMED och Kaizen Event. Med andra ord har examensarbetet utförts som ett Lean Six Sigma-projekt. Utöver detta har fokus även lagts på motivation och hur detta påverkar de anställda, exempelvis genom djupintervjuer. Genom att analysera relevanta teorier om hur människor motiveras har författarna också kunnat ge rekommendationer på vilka åtgärder som eventuellt kan vidtas för att försöka höja operatörernas motivation och förbättra stämningen på avdelningen. Genom studien kommer förhoppningsvis det aktuella företaget kunna få en inblick i hur det kan förbättras. Studien visar bland annat att Kaizen Event är något som kan ha stor inverkan på både produktion och motivation.

Syftet för det här examensarbetet var att praktiskt reducera ställtiden på enbefintlig produktionslinje på Ruukki i Halmstad. Vid tiden då författarna togkontakt med företaget var den nuvarande ställtiden alldeles för lång och långtifrån optimal. I samband med projektets start gjordes det ett antal avgränsningaranpassat till den tiden som fanns tillgänglig.Tillvägagångssättet och metodiken till lösningen bakom ställtidsproblematikenföljer Shigeo Shingos Single Minute Exchange of Die (SMED), där har författarnautfört analyser i form av iakttagelser och tidtagning. Upptäckterna som gjordesunder analys samt implementering var att även om SMED är en direkt metodik förställtidsreduktion finns det andra faktorer som kan motverka implementeringensamt dess goda resultat. Dessa faktorer som påvisades under projektets gång varbland annat de mänskliga aspekterna och den bakomliggande företagskulturen iorganisationen. SMED är en av stöttepelarna för en implementering av Just-In-Time (JIT) som i sig är en viktig beståndsdel av Lean Production.Examensarbetet resulterade i framtagning av en rutin som därefter visualiserades iform av en arbetsmanual. Rutinen testkördes och påvisade gott resultat i form avkortare ställtid.

<p>Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar.</p><p>Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet.</p><p>Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. </p><p>Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.</p>

<p>This degree project has been carried out in cooperation with Enertech AB in Ljungby and is pilot study to automating all current manual soldering. The soldering process accounts for a large part of the processing cost in the production of a heat pump. The process is also a quality risk and has a major impact on the lifetime of the final product.</p><p>The Main task of this project has been to evaluate automation of the soldering process, to develop automation solutions and a principle layout, to draw the design changes required for the automation and to calculate the supposed solution.</p><p>This pilot study has resulted in a suggested automation solution using laser as a heat source for soldering. Calculations of the solution show that a automating a laser soldering cell is very profitable.</p>

This degree project has been carried out in cooperation with Enertech AB in Ljungby and is pilot study to automating all current manual soldering. The soldering process accounts for a large part of the processing cost in the production of a heat pump. The process is also a quality risk and has a major impact on the lifetime of the final product. The Main task of this project has been to evaluate automation of the soldering process, to develop automation solutions and a principle layout, to draw the design changes required for the automation and to calculate the supposed solution. This pilot study has resulted in a suggested automation solution using laser as a heat source for soldering. Calculations of the solution show that a automating a laser soldering cell is very profitable.

Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar. Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet. Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.