No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka om användningen av programmering i matematikundervisningen kan ge gymnasieelever förutsättningar att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang samt om elevernas sätt att resonera matematiskt kan påverkas av programmering. Uppgiften som användes i denna studie handlade om att skriva ett program eller skript som ritade en kvadrat vars sidor inte var parallella med koordinataxlarna x och y, och som skulle lösas genom att använda programmeringsspråket Scratch. Totalt var det 14 stycken förstaårselever från två olika yrkesprogram som deltog i denna studie. Undersökningen genomfördes genom att dela upp eleverna i par och varje par undersöktes enskilt. Det insamlade datamaterialet omfattade inspelningar av elevernas samtal med varandra samt skärmaktivitet (tangenttryckningar, rörelse av muspekaren, etc.), observationer av elevernas kroppsspråk och en kvalitativ intervju. Allt detta transkriberades sedan i ett dokument och analyserades enligt en analysmall för att kunna hitta svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar bl.a. att programmering gav majoriteten av de undersökta eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att resonera matematiskt genom användning av kreativa matematiska resonemang som kännetecknas av att uppgiftlösningen är något nytt för eleverna, att de argumenterar för sina val och att dessa argument är förankrade i matematiken. Studien visar också att samtliga elevers sätt att föra matematiska resonemang påverkades av programmeringen genom att elevernas val anpassades efter den feedbacken de fick av Scratch under tiden de jobbade med uppgiften samt även när de var klara med den och skulle testköra sina färdiga skript och rätta eventuella fel eller bekräfta att de hade kommit fram till en korrekt lösning. / <p>Matematik</p>

Hur företag distribuerar produkter till sina kunder har en betydande roll för kostnaderna relaterade till distributionen men också för den servicegrad som företaget erbjuder sina kunder. Att hela tiden förändra distributionen efter de förutsättningar som ges är en nyckel för att hålla kostnaderna nere och servicegraden uppe. De förändrade förutsättningarna har för Fiskeby Board AB inneburit att tyngdpunkten för var deras kunder befinner sig geografiskt har förflyttats från i huvudsak norra Europa (Sverige, Norge, Finland etc.) till centrala/norra Europa. Många av Fiskebys kunder är placerade i Tyskland, Polen och Frankrike till exempel. Det har inneburit att Fiskeby nu måste förändra sin distributionslösning till exempel genom att upprätta ett eller flera distributionslager i centrala Europa. Målet med det här examensarbetet är att ta fram ett beslutsunderlag till var Fiskeby bör placera ett eller flera distributionslager i centrala Europa baserat på att lastbilstransporter av produkter är möjliga överallt i centrala Europa men också ifall tågtransport av produkter är möjlig till Duisburg, Tyskland. En optimeringsmodell har tagits fram som hanterar ruttplanering av fordon och lokalisering av distributionslager. Optimeringsmodellen har som mål att minimera kostnaderna, men ett av de primära målen med den nya distributionslösningen som optimeringsmodellen motsvarar utöver att minimera kostnaderna är även att minska ledtiderna för att öka servicegraden till Fiskebys kunder. Optimeringsmodellens resultat baserades på verkliga indata från Fiskebys för det första halvåret 2017 och tog hänsyn till ledtider, distributörer, distanser etc. Resultaten visade att ifall tågtransport vore möjlig till Duisburg skulle ett distributionslager upprättas i Duisburg och det skulle innebära en kostnadsbesparing för transportkostnader med 2,88 Mkr (15,83 %), minskad genomsnittsledtid för transport till kund efter avrop med 1,20 arbetsdagar och minskade koldioxidutsläpp med 489,79 ton på ett halvår. I fall tågtransporter inte vore möjliga skulle ett distributionslager upprättas i Lübeck vilket skulle generera en kostnadsbesparing för transportkostnader med 2,02 Mkr (11,16 %), minskad genomsnittsledtid till kund efter avrop på 0,89 arbetsdagar och minskade koldioxidutsläpp på 41,81 ton på ett halvår. Den totala kostnaden för nuläget är 18,19 Mkr men den ökar oavsett ifall ett distributionslager upprättas i Lübeck eller Duisburg. Ifall ett distributionslager upprättas i Lübeck ökar totala kostnaden till 19,92 Mkr och ifall ett distributionslager upprättas i Duisburg ökar den totala kostnaden till 18,87 Mkr.

Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

Sammanfattning Den 1 juli 2018 införs programmering i läroplanen i grundskolan. I lågstadiet kommer det främst att beröra ämnena matematik och teknik. Media rapporterar att lärare saknar kunskaper inom ämnet och skolverket meddelar att fortbildningarna snabbt blir fullbokade. I denna studie presenteras de nya skrivningarna samt några verktyg som används vid programmering i grundskolan. En kvalitativ intervjustudie av fem lärare som undervisar i lågstadiet har genomförts, som syftar till att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar.  Undersökningen har planerats och verkställts genom ett fenomenologiskt perspektiv, hur lärare erfar fenomenet programmering. Begreppet datalogiskt tänkandebeskrivs och intervjuerna har analyserats utifrån lärarnas användning av datalogiskt tänkande i klassrummet. Analysen visar att lärarna redan arbetar med programmering i sin undervisning och att de flesta har goda kunskaper om programmering. I studien relateras även lärarnas kunskaper till programmeringsundervisningens demokratiska värden. Studien visar att de intervjuade lärarna använder sig av flera pedagogiska strategier som forskningen lyfter fram som framgångsrika inom programmeringsundervisningen. Hur lärarna talar om programmering samt hur de ser på programmeringens syfte framkommer också i undersökningen. När implementeringen tidsmässigt börjar att närmar sig kommer antagligen programmering att diskuteras med mer kontinuitet på skolorna än vad lärarna gör idag.

Arbetet utforskar möjligheten att skapa en iOS-applikation och undersöker Apples programmeringsspråk Swift. Appen syftar till att ge föräldrar en möjlighet att organisera undanlagda barnkläder och skor genom att lägga in dem i ett register. Slutprodukten är en app där användaren lägger in föremål som definieras av fem kategorier. Appen sorterar föremålen och presenterar en trädvy som visar de gemensamma kategorierna.Data i appen sparas permanent som JSON-filer.

Samhället digitaliseras och skolan möter de kommande behoven på arbetsmarknaden genom att införa programmering och ett större fokus på digital kompetens i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad (2017). Programmering kan beskrivas på olika sätt, exempelvis som att ge instruktioner till ett föremål som ska utföra en uppgift. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger på lågstadiet ser på programmering i undervisningen. Studiens metod är kvantitativ och enkät som redskap har använts. Sammanlagt delades 127 enkäter ut till pedagoger som arbetar på lågstadiet och av dessa samlades 89 enkäter in. Insamlad data fördes sedan in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studiens teoretiska ramverk är en teoretisk modell som heter TPACK (technology, pedagogy och content knowledge). Studien visar att pedagoger var positiva till användningen av programmering i undervisningen och alla hade tillgång till digitala verktyg. Det var 42 % av pedagogerna i undersökningen som använde programmering i sin undervisning idag och av dessa hade majoriteten fått någon form av kompetensutbildning i programmering. 70 % av pedagogerna upplevde att de hade brist på kunskap i programmering och det är också den vanligaste anledningen till varför programmering inte används i undervisningen. Pedagogerna ansåg att programmering delvis handlar om att följa instruktioner och att utveckla ett logiskt tänkande.

Regeringens nya reform bygger på en helhjärtad satsning i digitalisering, deras vision är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En av de åtgärder som följer med reformen innefattar implementering av programmering i grundskolan, till höstterminen 2018. Intresset för ämnet programmering i grundskolan framkom från en artikel i tidskriften Skolvärlden, där en artikel presenteras kring kunskapsnivån hos lärarna angående vad införandet omfattar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen agerar pusselbitar som tillsammans blev en representativ start för studien. Den berör lärarbehörighet, undervisning av programmering, IKT i skolmiljö samt programmering i ämnet matematik. Uppsatsen har i huvudsak inriktats på införandet av programmering i gestalt av en installationsprocess i kontext för grundskolan samt undersökt lärarnas attityd till de nya direktiven från regeringen. Det har utförts med hjälp av två teoretiska ramverk, Teori U och Technology Acceptance Model. Den vetenskapliga ansats som nyttjats med ramverken är abduktion, där data samlades in med hjälp av intervjuer. Informanterna som deltagit är tre olika lärare, en IT-pedagog, en politiker i utbildningsnämnden samt en kontakt med ansvar för grundlärarprogrammet på ett universitet. Studiens resultat påvisar att det finns plats för programmering i grundskolan men att regeringens teori inte möter praktiken i dagsläget. Definitionen för programmering anses svårtolkad av studiens intressenter och bidrar till upplevd motsträvighet kring implementationen. Genom diskussion av uppsatsens teori och resultat definieras programmering i grundskolan med tre olika inriktningar; kodprogrammering, robotprogrammering och blockprogrammering. I den här studien föreslås blockprogrammering som ett lyckat alternativ till att uppnå skolverkets kriterier. Den berör det största åldersspannet på elever samt bistår med mycket material, till både erfarna lärare och lärare utan kunskaper inom programmering. Övriga aspekter som lyfter implementationens värde enligt studien är extern hjälp i form av IT- pedagoger och regionala samarbeten mellan grundskolor och universitet som ska utbilda lärare. Osäkerheten som lärarna upplever med implementationen reduceras med tydligare teori från regeringen. En nationell satsning kräver mätbara resultat, förslagsvis genom nationella prov i matematik och teknik. För att uppnå mätbara resultat behövs en tydlig definition, lika så kräver ämnet programmering engagerade och motiverade lärare.

Syftet med denna uppsats är främst att undersöka hur lärare definierar begreppet programmering och hur definitionen inverkar på undervisningen. Undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna enkätundersökning och intervjuer. Olika uppfattningar förekom, inte minst bland respondenterna i enkätundersökningen, men de intervjuade lärarna definierade programmering främst som att styra någonting. Deras beskrivning av den genomförda undervisningen antyder att denna uppfattning inverkar på utformningen av undervisningen. Det relativt begränsade underlaget i undersökningen gör att resultaten är svåra att generalisera.

Till hösten ska en reviderad läroplan implementeras i Sveriges grundskolor. I revideringen har digital kompetens fått en större betydelse och programmering har skrivits in i det centrala innehållet i ämnena matematik och teknik. Digitaliseringen har pågått under en lång tid men skolan har inte riktigt hängt med. Till hösten blir som sagt programmering ett obligatoriskt inslag och i den här studien har jag valt att undersöka hur programmering kan användas i undervisningen. Både observationer och intervjuer har använts för att besvara studiens frågeställningar. Totalt har 8 lektioner observerats och 7 lärare intervjuats med en spridning från årskurserna 1-3. Resultatet visade återkommande arbetssätt och gemensam tanke kring progression som dessutom överensstämmer med den litteratur som presenteras i studien. Resultatet visade också att lektionens struktur är viktigt för elevernas delaktighet och engagemang under lektionen.