1 |
En pragmatisk diskursanalys av ämnet programmeringvon Hausswolff, Kristina January 2012 (has links)
Trots att datavetenskap är en relativt ny vetenskap ligger den till grund för mycket av denteknik som idag finns invävd i våra vardagsliv. En central del av datavetenskapen ärprogrammering, att skriva instruktioner i ett programmeringsspråk och på så sätt styramaskinen. Inom många yrken idag krävs det programmeringskompetens. Att det finnssvårigheter med att lära sig programmera är ett väl dokumenterat faktum inomforskningsområdet dataveten-skapens didaktik. Jag har närmat mig problemet medprogrammeringsundervisningen genom att undersöka den kunskapsbeskrivning som visar sigsom diskurser i kursplaner för programmeringskurser. En pragmatisk diskursanalys är utfördoch resultatet ställs mot olika kunskaps- och vetenskapstraditioner. De identifieradediskursena är fundament-, problemlösning- och systembeskrivningsdiskursen.Fundamentdiskursen är dominerande i de undersökta kurs-planerna och den har kopplingartill en kunskapssyn som under 1900-talet har blivit kraftigt kritiserad. Meningserbjudandensom når studenterna genom läraren, vars institutionella aspekt har studerats via kursplaner,kan kanske belysa problemen kring programmeringsundervisningen.
|
2 |
The Computing Curriculum : En textanalys av rekommendationer för implementeringen av den nya läroplanen i England 2014Angermund, Malin January 2018 (has links)
Sammanfattning Denna studie syftar till att problematisera och diskutera argument som ligger till grund för läroplansförändringar. I följande studie studeras rekommendationer som låg till grund för implementeringen av den nya läroplanen i England 2014, ”The computing curriculum”, då man önskade marknadsanpassa undervisningen inom digital teknik (digitalisering). Studien görs genom en kvalitativ textanalys av två rapporter skrivna 2011–2012. Rapporterna som analyserats är “Next Gen. Transforming the UK into the world’s leading talent hub for the video games and visual effects industries” samt “Shut down or restart? The way forward for computing in UK schools”. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats: På vilka nivåer i skolsystemet läggs ansvaret i rekommendationerna? Finns det förslag på arbetsfördelning eller ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras? Resultatet som framkommit av analysen är att totalt 7 av de 21 analyserade rekommendationerna utgår från formuleringsarenan, 12 från transformeringsarenan och 2 från realiseringsarenan. I diskussionsdelen framkommer också att det i dessa rekommendationer finns förslag på arbetsfördelning och ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras.
|
3 |
Införandet av programmering i grundskolan : En studie om motiven bakom införandet av programmering för elever i lägre åldrar på statlig och lokal nivå / The introduction of programming in elementary school : A study of the motives behind the introduction of programming for low-aged students at state and local levelErlandsson, Markus January 2017 (has links)
No description available.
|
4 |
Förändringar av ämnesplanen i gymnasieämnet programmering : Hur påverkas lärarnas praktik?Sundberg, Erik January 2020 (has links)
Since the introduction of a new national curriculum for the upper secondary schools of Sweden in 2011 the syllabus for the programming subject has undergone two major revisions. The aim of this study was to investigate how teachers reacted to these revisions and how they felt their teaching practice was affected by them. Data collection was conducted with an online questionaire. Concepts taken from curriculum theory are used to classify the revisions and analyse the responses. Results indicate that not all teachers interpret the syllabus the same way and that there is an element of tradition in programming education that may have greater influence on teacher practice than the actual text of the syllabus. The conclusion is that changes in the syllabus may have only small effects on many of the teachers and that newly introduced content that is not explained to them may be misinterpreted or ignored.
|
5 |
Ett digitalt läromedel för implementering avprogrammering i matematikundervisningen på högstadiet : En studie utifrån lärares perspektiv på lärarmaterialet / A digital teaching material for the implementation of programming in the mathematics education in lower secondary school : A study from a teacher’s perspective of the teaching materialLundkvist, Fredrica January 2018 (has links)
Den 9 mars 2017 beslutade regeringen att skolans styrdokument ska förtydligas i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Detta innebär bland annat att programmering från och med den 1 juli 2018 ska införas i matematikundervisningen på högstadiet och gymnasiet. En utmaning med detta är att lärare inte har kompetens eller verktyg för att implementera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt. Zifro är ett digitalt läromedel som försöker lösa detta problem genom att ge lärare ett material som ska vara lätt att ta till sig oavsett erfarenhet av programmering och även en pedagogisk kodmiljö för eleverna. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer som metod. Tre lärare och en VFU-student på olika skolor deltog i studien genom att använda två av Zifros aktiviteter i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad lärare tycker om materialet och hur det förhåller sig till läroplanen för att utveckla underlag för förbättringsmöjligheter. En slutsats från studien är att Zifro enligt lärare är ett bra läromedel och inga större förändringar behöver göras på materialet som redan finns. Det är ett av få läromedel inom programmering som existerar idag med en klar koppling till läroplanen och matematiken. Däremot behöver det finnas fler aktiviteter för att skolor eller arbetslag ska vilja köpa in det. Förutom fler aktiviteter likt de som redan finns fast inom andra matematiska områden skulle det även kunna finnas webbaserade test samt mer öppna uppgifter där eleven får vara mer kreativ. Ytterligare konkreta förslag på mindre förbättringar, som ett facit läraren kan skriva ut i pappersform, samt att Zifro kan ta fram en kurs för lärare presenteras under diskussion och slutsatser. / On March 9, 2017, the Swedish government decided that the school's governing documents should be clarified in order to strengthen students' digital skills. This means, among other things, that programming from 1 July 2018 will be included in the mathematics in lower and upper secondary school. A challenge with this is that teachers neither possess the skills or tools to properly implement programming in mathematics education. Zifro is a digital teaching aid that tries to solve this problem by giving teachers a user-friendly material regardless of programming experience and also an educational code environment for students. A qualitative study has been conducted with observations and interviews as a method. Three teachers and a VFU student at different schools in Stockholm, Sweden, participated in the study using two of ZIFRO's activities in their teaching. The purpose of the study is to investigate teachers’ opinions about the material and how it relates to the curriculum in order to develop improvement suggestions. A conclusion from the study is that, according to teachers, Zifro is a good teaching aid and no major changes are needed to the already existing material. It is one of few existing teaching materials in programming with a clear connection to the curriculum and mathematics. However, Zifro must provide more activities so that schools will want to buy it. Apart from more activities like the already existing ones, but within other mathematical fields, these activities can be web-based tests and more open tasks where the student can be more creative. Further concrete suggestions for minor improvements, as well as how Zifro could develop a course for teachers, are presented below the headings discussion and conclusions.
|
6 |
Lärarstöd i programmering : En kartläggning av programmeringsstöd till lärare som undervisar imatematik / Teacher aid in computer programming : A study of programming aid for teachers that teachmathematicsSeverin, Joar January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka stöd som matematiklärare erbjudits relativt programmering i matematikundervisningen. Därtill avsåg studien att undersöka vad matematiklärare önskar av ett stöd relativt programmering i matematik. Två datainsamlingsmetoder användes: en webbaserad enkät, och en semistrukturerad intervju. 29 enkätsvar erhölls och tre intervjuer genomfördes. Urvalspopulationen för dessa var matematiklärare i Stockholmsområdet. De insamlade data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där olika kategorier med tillhörande koder framkom, för att beskriva lärares uppfattningar av begreppet lärarstöd samt lärarnas åsikter om lärarstöd. Av enkätsvaren erhölls att 11 av 29 lärare upplevde att de inte erbjudits stöd för programmering i matematikundervisningen. Baserat på studiens resultat utvecklades ett lärarstödförslag vars syfte är att motsvara lärarnas önskemål på lärarstöd. Lärarstödförslaget består av ett upplägg för kompetensutveckling och lektionsplaner. / The purpose of the study was to examine which aids relative to programming in mathematics education the mathematics teachers have been offered. Moreover, the study sought to examine the desiderata of the mathematics teachers, relative to aid in programming in mathematics education. Two means of collecting data were used: a web based questionnaire, and a semi structured interview. 29 responses to the questionnaire were collected and three interviews were conducted. The sample population for the study was mathematics teachers in the Stockholm region. The collected data were processed with qualitative content analysis where different categories and codes emerged. The categories and codes describe the teachers’ understanding of the term teacher-aid, and the teachers’ opinion of teacher-aid. The questionnaire responses indicate that 11 of 29 teachers did not perceive that they were offered aid relative to programming in mathematics education. A teacher-aid-proposal with the purpose to match the desiderata of the teachers with respect to teacher-aids. The teacher-aid-proposal consists of a competence development arrangement and lesson plans.
|
7 |
Datalogiskt tänkande på gymnasiet : En kartläggning inom kursen Programmering 1 / Computational thinking in upper secondary school : An overview within the course Programming 1Hultén Mattsson, Victor, Quick, Rafael January 2023 (has links)
Allt fler delar av samhållet digitaliseras och i och med detta ökar behovet av digital kompetens, bland annat inom programmering. Programmering som skolämne finns på gymnasienivå och kan antingen ingå inom ramen för ett program eller läsas som valbar kurs. Utgångspunkten för detta arbete är programmeringsundervisningen på gymnasiet, med särskilt fokus på kursen Programmering 1. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur elevers arbetssätt vid lösning av en individuell uppgiftg i kursen Programmering 1 kan förstås utifrån ett antal förmågor inom datalogiskt tänkande. De förmågor inom datalogiskt tänkande som avses här är abstraktion, algoritsmiskt tänkande, dekompositionm, mönsterigenkänning och generalisering. För att samla in studiens data, som är kvalitativ, användes observationer och intervjuer. Totalt sett studerades åtta elever som gick årskurs 3 på teknikprogrammet på en gymnasieskola och som läste kursen Programmering 1 som en obligatorsik del av sitt program. Insamlade data analyserades genom att göra en tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i en tankekarta som visualiserar hur elevernas beteenden under uppgiftslösningen kan förstås utifrån förmågorna inom datalogiskt tänkande. Analysen visade att alla undersökta förmågor förekom i någon utsträckning, men att eleverna använde abstraktion och algoritmiskt tänkande i större utsträckning och med större säkerhet än dekomposition och mönsterigenkänning. / An increasing number of sectors in society are being digitalized, which in turn increases the need for digital skills, including programming. Programming is a subject in upper secondary school and can either be part of a program or taken as an elective course. The focus of this study is programming education in upper secondary school, specifically the course Programming 1. The purpose of this study is to map how students' approach to solving individual tasks in the Programming 1 course can be understood based on a set of abilities related to computational thinking. The computational thinking abilities considered here are abstraction, algorithmic thinking, decomposition, pattern recognition, and generalization. To gather qualiktative data for the study, observations and interviews were conducted. A total of eight students in their third year of the technology program at an upper secondary school, who were taking Programming 1 as a mandatory part of their program, were studied. The collected data was analyzed using thematic analysis. The thematic analysis resulted in a concept map that visualizes how students' behaviors during task-solving can be understood in terms of the abilities within computational thinking. The analysis revealed that all the examined abilities were present to some extent, but students utilized abstraction and algorithmic thinking to a greater extent and with more confidence compared to decomposition and pattern recognition.
|
8 |
Formativ feedback i programmering med tillämpning av statisk kodanalys : Utveckling av ett verktygStålnacke, Olof January 2017 (has links)
Aim Develop an IT artifact that provides formative feedback for students based on their programming assignments. Background One of the best methods to learn programming is by practice. Providing feedback to students is an important and a valuable factor for improving learning, which plays a vital part in the student’s possibility to enhance and improve its solutions. Software development courses have several assignments and each course instructs about 100 students. To assess and provide feedback for all the students and each assignment demands considerable resources. In a survey conducted by TCO (2013) half of the respondents’ state that feedback is rarely or never given in reasonable time. Method Action Design Research (ADR) was used to intervene an organizational problem in parallel with building and evaluating an IT artifact. Conclusion The results from the study were four generated design principles and a proposed solution on how to use existing static code analysis tools for provide formative feedback to students.
|
Page generated in 0.156 seconds