<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt.</p><p>I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.

<p> Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001.</p> / <p>A study of three extracts from three English novels from three centuries regarding verb aspect, i.e. the progressive form. The tendency is that the progressive form has increased from 1813 to 1913 and further to 2001.</p>

Goal-Oriented Action Planning, även kallat GOAP, är ett system för att styra beteende av artificiell intelligens. Systemet använder en sökalgoritm för att besluta vilket beteende som ska köras baserat på ett mål och ett antal åtgärder. Studien målsatte att undersöka vilken sökriktning som var mest lämpad för givet scenario. Undersökningen utfördes med hjälp av en simpel spelprototyp baserat på rollspel med stridsmekaniker. Totalt tre tester utfördes med olika scenarion och alla resulterade i att regressiv sökning var snabbare än progressiv sökning. Resultat för det mest krävande målet visade att progressiv sökning besökte 1724 %, 1100 % och 232 % fler noder än regressiv sökning för respektive test.

Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001. / A study of three extracts from three English novels from three centuries regarding verb aspect, i.e. the progressive form. The tendency is that the progressive form has increased from 1813 to 1913 and further to 2001.

Denna uppsats ämnar att redogöra för hur genren ”modern instrumental progressiv metal” uppfattas och hur uppfattningen skiljer sig från genren ”modern progressiv metal”- (där sång inkluderas). Uppsatsen redogör även för vilka fördomar som kan finnas mot genren. Till grund för uppsatsen så ligger svar från 25 respondenter som fått svara på ett frågeformulär. Undersökningen gick ut på att respondenterna fick lyssna på två låtar: det ena exemplet i genren ”modern instrumental progressiv metal” och det andra i genren ”modern progressiv metal”. För att ange hur de reagerade på låtarna så användes i frågeformuläret både frisvar och bundna svar, därmed så har både kvalitativ och kvantitativ data samlats in. Sammanfattningsvis går det att identifiera två tydliga läger hos respondenterna: de som uppfattade musiken positivt och blev taggade av den, samt de som upplevde negativa känslor så som stress. Vissa tyckte att det var jobbigt att lyssna på genren på grund av dess komplexitet i så väl låtstruktur som rytmer. Ett par delar av låten verkade ge upphov till liknande känslor hos de olika respondenterna, men i övrigt så uppfattades de många olika partierna relativt olika. När låtexemplet för modern progressiv metal spelades upp så var respondenterna mer överens om upplevda känslor som aggressivitet, självdestruktivitet och ilska/hat. Resultaten visade på att detta framförallt berodde på sångarens growl och skrik samt dissonanser hos gitarrerna.

Stress är i sig inte farlig om den inte blir långvarig och konstant, den här rapporten har tittat på vilka effekter och eventuella konsekvenser stress har på de fysiologiska och kognitiva systemen hos människan. En långvarig aktivering av HPA-axeln, vilken kan kallas prestations/stressaxeln, leder bland annat till kroniskt förhöjda kortisolnivåer vilket har negativa effekter för hälsan. Strukturer i hjärnan vilka ofta kopplas till stressrelaterade sjukdomar är hippocampus och prefrontala kortex. De konsekvenserna som kan följa på långvarig stress är kognitiva nedsättningar och skador på bland annat hippocampus, brister i immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, ångest, kroniskt utmattningssyndrom, mag- och tarmbesvär samt depression. I rapporten visas att stress har stora negativa konsekvenser på individnivå både gällande kognitiva funktioner, så som minne, och även på det fysiologiska systemet. Det finns åtgärder att använda för att reducera upplevelsen av stress samt de negativa effekterna av stress, så som fysisk aktivitet, mindfulness meditation och muskulär avslappning.

JavaScript har under de senaste sju åren varit det mest populära programmeringsspråket. JavaScript har ständigt utvecklats, så har även webben. Detta har lett till att det är möjligt att utveckla webbsidor som liknar riktiga mobilapplikationer, även kallat progressiva webbapplikationer. I denna studie var syftet att identifiera, undersöka och jämföra olika JavaScript-ramverk som kan användas för att skapa progressiva webbapplikationer. För att uppnå detta har granskningen skett i tre steg. Det första steget var att identifiera ramverk som tydligt identifierade sig själva som ramverk och främst fokuserade på klientsidan. Under första steget insamlades information om elva ramverk som uppfyllde kraven. Nästa granskning i steg ett var att identifiera de ramverk som återgav information på sin officiella webbsida om hur en progressiv webbapplikation implementeras. Efter denna granskning återstod endast två ramverk, Angular och Vue.js. I steg två utvecklades en identisk webbapplikation i vardera ramverk. I det tredje och sista steget jämfördes ramverken baserat på 15 riktlinjer vid val av ramverk för att slutligen avgöra vilket ramverk som var att föredra vid utveckling av en progressiv webbapplikation. Resultatet visade att Vue.js var det ramverk som rekommenderas vid implementering av en progressiv webbapplikation. Detta baserades på att ramverket krävde färre kodrader samt att ramverket funnits längre på marknaden. Ytterligare en anledning var att ramverket är mest populärt bland utvecklare på GitHub.