Scope of this thesis is the integration and implementation of a collaborative robot in the production line. In the first chapter, the project is described, and its objectives, purpose, boundaries and requirements are defined. Moreover, the project management tools and techniques are presented. All the steps and procedures followed before the initiation of the project are analysed. In the second chapter, the basic theoretical background necessary for a better understanding of the content of this thesis is presented. The history and development of collaborative robots, as well as the industrial evolutions are mentioned. The different types of collaborative robots and their importance in Industry 4.0 and current production are analysed. The third chapter deals with the detailed description of the project. All the devices and equipment are presented thoroughly. The programming logic and working flow is explained. In the last chapter according to the initial objectives, boundaries and requirements the success of the project is assessed. An analysis of how the installation of automate corrugate loader affected the production process is performed. Future changes, improvements and technical suggestions are discussed. The ultimate goal of this thesis project is that the content in the thesis report will be used as a guide for future installations of same or similar type of robots. The aim is to avoid many of the mistakes made, due to rush decisions, lack of experience and communication between team members. The leaning curve obtained during the implementation of the project, can lead to more effective projects in the future. / Fokus för denna avhandling är integrering och implementering av en interaktiv robot i en produktionslina. I det första kapitlet beskrivs projektet, och dess mål, syfte, gränser samt krav definieras. Dessutom presenteras verktyg och tekniker för projektledning. Alla de steg och procedurer som använts/följts innan projektet påbörjades har analyserats. I det andra kapitlet presenteras den grundläggande teoretiska bakgrunden för att ge en bättre förståelse av innehållet i denna avhandling. Historien och utvecklingen av interaktiva robotar, liksom de industriella evolutionerna nämns. De olika typerna av interaktiva robotar och deras betydelse i Industri 4.0 och nuvarande produktion analyseras. Det tredje kapitlet innehåller en detaljerad beskrivning av projektet. Alla enheter och utrustning presenteras noggrant. Programmeringslogiken och arbetsflödet förklaras. I det sista kapitlet utvärderas projektets framgång utfrån de ursprungliga målen, gränserna och kraven. En analys utförs av hur installationen av den automatiska laddaren för veckmaskinen påverkar produktionsprocessen. Framtida ändringar, förbättringar och tekniska förslag diskuteras. Det slutliga målet för detta exjobbsarbete är att innehållet i avhandlingen ska användas som en vägledning för framtida installationer av samma eller liknande typ av robotar. Syftet är att undvika många av de misstag som gjorts, på grund av brådska beslut, brist på erfarenhet och kommunikation mellan lagmedlemmar. Lärandekurvan som uppnåtts under genomförandet av projektet kan leda till effektivare projekt i framtiden.

Denna rapport beskriver projektet Managing education research data. Utförandet av projektet är en del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling våren 2024. Beställaren av systemet är Lucija Batinovic, doktorand på FUSA (IBL) vid Linköpings universitet. Rapporten behandlar frågeställningarna hur en applikation som tillämpar konceptet Community-augmented meta-analysis (CAMA) kan utvecklas för att maximera kundvärdet, vilka lärdomar som kan dokumenteras från programvaruprojektet som är intressanta till framtida projekt, vilket stöd man kan få genom att skapa och följa upp en systemanatomi samt hur en databas kan utformas för att optimera söktid. Målet med applikationen är att ge en samlad plattform för delning av data från öppen vetenskap kopplad till lärande, en plattform för så kallad Community-augmented meta-analysis. Slutsatsen blev att värde skapades för kunden genom att analysera kundens krav och genom projektgruppens tekniska erfarenheter fylla på med fler krav för att möta kundens verkliga behov. De överförbara lärdomar som kunde dokumenteras var bland annat de processrelaterade erfarenheterna från den agila arbetsmetoden. Systemanatomins betydelse visade sig vara att den medför en förståelse för hur systemet ska fungera samt tydliggör beroenden inomsystemet. Slutligen konstaterades att en metod för att optimera söktiden i en databas kan vara normalisering.

Ett styrsystem för 3D-scanning har moderniserats av en projektgrupp på nio personer. Under utvecklingsarbetet följdes en arbetsprocess som liknade vattenfallsmetoden. Arbetsprocessen fungerade bra, bland annat då projektgruppen utnyttjat både tidigare och nya erfarenheter för att förbättra arbetssättet. Systemet som utvecklades ersätter ett tidigare styrsystem baserat på Matlab, men behåller samma grundläggande uppsättning hårdvara. En avståndskamera, en linjärenhet och ett rotationsbord utgör grunden till systemet. Med hjälp av denna hårdvara möjliggör systemet 3D-scanningar av mindre objekt. Styrsystemet är utvecklat med Python och ROS, Robot Operating System. Valet av ROS ledde till en komplex arkitektur på grund av skillnader i systemkrav hos ROS och hårdvarudrivrutiner. Utan dessa systemkrav tros ROS ha varit ett ypperligt val. Den utvecklade arkitekturen jämförs med en alternativ hypotetisk arkitektur, vilken uppvisade lägre komplexitet och större portabilitet. Den är dock inte lika lättanvänd tillsammans med andra ROS-system. Under utvecklingsarbetet har modularitet, vidareutvecklingsbarhet och robusthet varit i fokus. Även om det fullständiga systemet inte är så robust som önskats så anses de ingående modulerna uppvisa en önskad nivå av robusthet. Systemet uppvisar även en hög grad av modularitet. Den utförligt dokumenterade koden tillsammans med de väl separerade modulerna har lett till att systemet bör vara lätt att vidareutveckla.

This master thesis investigates the risks associated with Battery Energy Storage (BESS) projects to improve the insurance process for BESS projects in Sweden, aligning with the global shift towards renewable energy as mandated by the Paris Agreement. The primary objective of this report is to develop guidelines for small enterprises entering the BESS market, focusing on risk identification and stakeholder objectives to improve the insurance process. Some risks identified were a lack of knowledge and experience, unsatisfactory suppliers, and policy and regulatory uncertainties. Utilizing a system engineering approach, the study investigates the interactions and communication between stakeholders, including project developers, insurance brokers, and insurers. The research is conducted through interviews with these stakeholders and a comprehensive literature review. The findings highlight challenges in communication during the insurance process and identify key factors that project developers should consider to ensure smoother interactions, such as providing more detailed information about the requirements to receive insurance. The study reveals the unique challenges posed by the novelty of BESS technology in Sweden. It suggests that a standardized and improved insurance process for BESS projects can accelerate the adoption of renewable energy technologies. The study is delimited to the Swedish context, acknowledging that insurance market mechanisms and BESS technology implementations vary across different countries. The theoretical contributions include an analysis of insurance for BESS projects and an overview of the current insurance products available in the Swedish market. The practical contributions include a guideline for new BESS project developers with considerations they can take to ensure a smoother insurance process for their projects. / Denna masteruppsats undersöker de risker som är förknippade med projekt för batterienergilagringssystem (BESS) för att förbättra försäkrings processen för BESS-projekt i Sverige, i linje med den globala övergången till förnybar energi enligt Parisavtalet. Huvudmålet med denna rapport är att utveckla riktlinjer för småföretag som går in på BESS-marknaden, med fokus på riskidentifiering och intressenternas mål för att förbättra försäkrings processen. Några identifierade risker var bristande kunskap och erfarenhet, otillfredsställande leverantörer och osäkerheter i policy och regelverk. Genom att använda Systems Engineering undersöker denna studie interaktionerna och kommunikationen mellan intressenter, inklusive projektutvecklare, försäkringsmäklare och försäkringsbolag. Forskningen genomförs genom intervjuer med dessa intressenter och en omfattande litteraturstudie. Resultaten belyser utmaningar i kommunikationen under försäkrings processen och identifierar viktiga faktorer som projektutvecklare bör beakta för att säkerställa smidigare interaktioner, såsom att tillhandahålla mer detaljerad information om kraven för att få försäkring. Studien avslöjar de unika utmaningar som den nya BESS-tekniken medför i Sverige. Den föreslår att en standardiserad och förbättrad försäkrings process för BESS-projekt kan påskynda införandet av förnybar energiteknik. Studien är begränsad till den svenska kontexten och erkänner att försäkringsmarknadens mekanismer och BESS-teknikens tillämpningar varierar mellan olika länder. De teoretiska bidragen inkluderar en analys av försäkringar för BESS-projekt och en översikt över de nuvarande försäkringsprodukterna som finns tillgängliga på den svenska marknaden. De praktiska bidragen inkluderar riktlinjer för nya BESS-projektutvecklare med överväganden dekan ta för att säkerställa en smidigare försäkrings process för sina projekt.