Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.

Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.

Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar. Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller. Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat. Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. / Background: In today’s caring of human beings we find animals to assist in a lot of different ways. Therapy with animals has been studied in younger persons and people with dementia but in persons with psychiatric disorders few studies have been made. Purpose: The aim of this article was to describe experiences of animal assisted therapy (AAT) in patients with psychiatric disorders and survey the methodological aspect investigational groups in the articles. Method: Search of articles was made at Högskolan in Gävle during autumn 2016 using database MedLine and WebCrawler PubMed, CINAHL and PsycINFO using MeSH search word “Animal assisted therapy”. Words used in free text search were “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” and ”experience”. Manual search was also made according to relevance, aim and question formulation. Selected articles were read individually and together results and tables were then compiled. Result: This review includes 11 articles. Predominant results were shown regarding experiences as a source of joy, feeling of belonging and to be needed, quality of life, self-esteem and social interaction and lower anxiety. Both positive and negative results were found when it comes to depression. Conclusion: AAT seems to have positive influence in patients with psychiatric disorders regarding better self-esteem, encourage managing daily life and facilitate social interaction. In nursing this knowledge might be a tool to use in clinical care-giving. This could help nurses to support patients to conquer interaction and promote health progress. Howsoever few studies have been made in this topic and better basis of knowledge is desirable to be able to use AAT in nursing based on evidence.

No description available.

No description available.

Depression tillhör en av våra folksjukdomar och är ett växande problem bland unga vuxna. Upptäckten av depression hos den unga kan vara problematisk då ett växlande stämningsläge och ett svårhanterligt känsloliv många gånger tillhör de unga vuxnas naturliga utveckling. I takt med att depression hos unga hela tiden ökar ställs också högre krav på vården. Många söker inte vård för sina symtom för de inte inser att de är sjuka eller för att de inte vågar. Syftet med studien är att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet visar att ett stort problem när det kommer till depression hos unga vuxna är att de drar sig undan för att söka hjälp. Detta kan leda till fortsatta problem med psykisk ohälsa i vuxenlivet, vilket i sin tur leder till högre belastning av sjukvården. Tidiga interventioner kan förhindra detta. Det krävs mer förståelse hos allmänheten för att avlägsna stigmat som associeras med psykisk ohälsa. Mer utbildning om psykiska sjukdomar och information till allmänheten om till exempel vart man kan söka hjälp kan underlätta. Resultatet visar också att de unga upplever att de förlorar sin autonomi när de söker sig till vården. Vikten av ett gott bemötande och en patientinkluderad vård är essentiellt. Det framkommer även att de flesta unga inte vill ha läkemedelsbehandling utan vill hellre gå i terapi. Det som bekymrar unga är att läkemedlen ska förändra deras personlighet. Närståendes stöd anses utgöra ett stöd i den senare fasen av sjukdomen då individen kommit till insikt om sin sjukdom. Psykisk ohälsa bör lyftas i samhället för att människor ska bli mer upplysta om ämnet.

Syftet med studien är att utifrån terapeuters perspektiv ta reda på vad hästunderstödd terapi kan bidra med för individer med psykisk ohälsa. Vidare vill vi med studien ta reda på vad det är, samt på vilket sätt hästunderstödd terapi kan leda till främjande respektive hämmande effekter. Med utgångspunkt i att det är relativt lite forskat kring hästunderstödd terapi och dess effekter väcktes vårt intresse av att öka kunskapen kring detta. Val av målgrupp är individer med psykisk ohälsa eftersom att psykisk ohälsa är ett utbrett samhällsproblem som generellt sett ökar och som det läggs relativt lite resurser på. Djur har visats vara en kostnadseffektiv resurs som bidrar med att den psykiska ohälsan minskar och levnadsvanor förbättras hos individerna.Metoden som valdes för att besvara forskningsfrågan var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien utformades genom bekvämlighetsurval och målinriktat urval genomfördes intervjuer med tre verksamma terapeuter inom området. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudteman som visar på effekterna av den hästunderstödda terapin och dess bidragande faktorer vilka är: Hästen som redskap, Ökad kunskap och medvetenhet, och Känslan av att ha kontroll. Studiens resultat visar positiv effekt på individernas självförtroende, självinsikt, motivation, välmående, gemenskap och position i samhället. Hästen är en stor bidragande effekt till detta genom att den möjliggör skapandet av goda relationer till både hästen och terapeuten. Terapin medför även utomhusvistelse i naturen vilket har stor betydelse för individers välmående.

Sverige har sedan många år tillbaka varit ett mottagarland för ensamkommande barn som flyr sina hemländer på grund av olika omständigheter. Flera av de barn som idag kommer till Sverige har en försämrad psykisk hälsa och bär med sig svåra minnen av traumatiska händelser orsakade av krig, våld, uppbrott av nära anhöriga liksom flykten i sig. Personal som kommer i kontakt med dessa barn har således stora krav på sig och bör därför ha de kunskaper som behövs för att kunna ge barnen en trygg plats att återhämta sig på. Därav anses det vara relevant att göra en studie om bemötandets roll för barnens återhämtningsprocess. Syftet med studien är att öka förståelse för HVB personals upplevelser av bemötandets roll för ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. Detta utifrån vad i bemötandet som främjar respektive hindrar barnens återhämtningsprocess. Studien bygger på sex stycken halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar på två HVB boenden. Studiens teoretiska utgångspunkt samt begrepp är återhämtningsperspektivet och sociala relationer. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att en god och ömsesidig relation och ett individanpassat bemötande, där respekt och lyhördhet innefattas, främjar ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. HVB boendenas miljö och struktur anses vara en central del som påverkar personalens bemötande både som främjande och hindrande faktor. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att bristande språkkunskaper och bristande kompetens, liksom kulturskillnader är delar i bemötandet som hindrar barnens återhämtningsprocess.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett hälsoproblem. Hälsotillståndet drabbar inte bara den som lider av sjukdomen utan påverkar ofta hela familjen, då framförallt barnen.För att kunna stödja dessa barn till en god hälsa krävs en inblick i barnens upplevelse av detta. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att som barn levt med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier. Resultatet i studien har analyserats enligt en kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier kom fram via analysen. Dessa huvudkategorier var ”Vikten av stöd”, ”Relationen till föräldrarna”, ”Vi har ju hemligheter i den här familjen” och ”Förändringen hos den sjuka föräldern”. Slutsats: Något som påvisats är vikten av stöd då den både från omgivningen, skolan och vården upplevts otillräcklig. Detta leder till en uppväxt präglad av oro och förvirring. Studiens resultat påvisar att professioner som möter barn i sitt yrke, exempelvis allmänsjuksköterskor behöver ökad kunskap om hur de ska bemöta barn till psykiskt sjuka.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och medför ett stort lidande för patienter. Personer med psykisk ohälsa utsätts även för stigmatisering från både samhälle och vård. Det finns god evidens att fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter på psykisk ohälsa och är ett gott komplement till farmakologisk behandling. Brist på följsamhet kan innebära ett problem vid motivering av patienter med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet. Det finns inte mycket forskning tillgänglig kring hur vårdare upplever det motiverande arbetet av patienter med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att vårda med patienter i fokus, där vården utgår från varje patients unika behov. Syftet med studien är att beskriva vårdares upplevelser av att motivera patienter med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturöversikt som inkluderar både kvalitativ och kvantitativ litteratur, och inkluderar åtta artiklar. Tre teman identifierades, Positiva och stimulerande faktorer, begränsningar hos vårdaren och upplevda komplicerande faktorer och dessa tre huvudteman har totalt nio subteman. Fysisk aktivitet kan bidra till att minska lidande hos personer med psykisk ohälsa, dock finns det ett antal hinder som försvårar för motivering till fysisk aktivitet i omvårdnadsarbetet.