Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.     Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.     Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention.  Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention. De viktigaste slutsatserna av detta arbete är: -          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna. -          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt. -          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella aktörer uppfattarsamverkan kring personer med intellektuella funktionsnedsättningar som harpsykisk ohälsa. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Personernasom intervjuades var: Enhetschef och teamledare för privat LSS-boende (autismoch intellektuell funktionsnedsättning), en samordnare/kurator och en enhetschefinom privat beroendemottagning, två arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, enenhetschef för kommunalt LSS-boende, en god man för personer med intellektuellfunktionsnedsättning, två omsorgspedagoger vid daglig verksamhet för personermed autism och intellektuella funktionsnedsättningar, en verksamhetschef förhabiliteringen, förbundsordförande på FINSAM (Finansiell samordning avinsatser) samt en samordnare/behandlare inom privat vuxenpsykiatri. Analysengjordes med hjälp av fyra teoretiska begrepp: Styrning, struktur och samsyn samtbegreppet handlingsutrymme. Resultatet av undersökningen är att samverkanuppfattas som fungerande i de allra flesta fall: Aktörerna har gemensamma målmed samverkan som alltid är klientens/brukarens bästa. Det finns dock situationerdär individer i behov av hjälp och stöd “hamnar mellan stolarna” på grund avolika regler, lagar och struktur som styr verksamheterna. Även bristande kunskapom varandras roller och ansvarsområden mellan aktörerna uppfattas somhindrande faktor för samverkansprocessen. För att samverkan ska fungera brakrävs det en bra styrning, en fungerande struktur samt gemensam samsyn vadgäller individen och de insatser som ges till individen. Samt kännedom omvarandras handlingsutrymme. / The aim of this thesis was to examine how different actors perceive interagencycollaboration around individuals with intellectual disabilities who have mentalhealth issues. In order to examine this field a qualitative study with interviews hasbeen made. The persons that we interviewed were as following: A unit managerand team leader for a private LSS housing facility (i. e permanent housing forpeople with autism, conditions similar to autism condition and intellectualdisability), a coordinator and a unit manager in a private reception for substanceabuse, two employment officers at the Employment Office, a unit manager for amunicipal LSS housing facility, a trustee for people with intellectual disability,two care educators at a daily activity center for people with autism and intellectualdisabilities, an operational manager for habilitation, a chairman for FINSAM(Financial coordination of efforts) and a coordinator/processor at a privatepsychiatric facility for adults. Analysis was conducted with the help of fourtheoretical concepts: Guiding, structure, and consensus and also the term room formanouvre. The result of this survey is that interagency collaboration is perceivedto be well functioning in most cases. The actors have share common goals withinteragency collaboration which is always for the patients’/clients’/users’ best.However, there are situations where individuals in need of help and support “fallsin between the chairs” due to different structures, legislations and laws that areguiding the organizations. Also lack of knowledge about each others’ assignmentsand the responsibility in between the actors are perceived as hindering factors inthe collaboration process. In order to make interagency collaboration work itrequires good guidance, a functioning structure, and consensus considering theindividual and the efforts given to the individual. Also a knowledge of eachothers’ room for manoeuvre.

Psykisk ohälsa är ett växande hälsoproblem i samhället för barn och unga. För att kunna hjälpa barn eller unga som lider av psykisk ohälsa på bästa möjliga sätt krävs det sammansatta insatser. Samverkan mellan olika aktörer, som under de senaste åren har blivit en vanlig arbetsform är en insats som ger möjlighet att se barnet och den unga utifrån en helhetssyn. Denna studie kommer att undersöka hur professionella inom skola och socialtjänst upplever samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det som är centralt i studien är att undersöka utifrån professionellas upplevelser inom skola och socialtjänst vilka aspekter som de anser kan försvårar samverkan samt vilka aspekter som kan underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen. Samt även att undersöka hur samverkan kan se ut mellan skola och socialtjänst kring målgruppen. Tidigare forskning har pekat på att samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen är komplex men nödvändig. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och i studien har semistrukturerade intervjuer används. Fem personal har intervjuats två från socialtjänst och tre från skola. Resultatet och analysen som gjorts i studien bygger på den insamlade data som gjorts och stämmer i stor del överens med det tidigare forskning pekar på samt teorin som valts. Resultatet i studien pekar på att det finns olika aspekter som både försvårar och underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det framkommer att de aspekter som kan underlätta kan även försvåra samverkan, vilket tyder på att samverkan är komplex. I studien framkommer det även att samverkan uppfattas som något positivt men att samverkan i sig inte kan vara målet. Det framkommer även att det råder brister i samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen trots att man utifrån en teoretisk nivå vet vilka aspekter som försvårar eller underlättar. Det framkommer att det saknas en tydlig koppling mellan samverkan på ett teoretiskt plan och praktiskt. / Mental illness is a growing health issue in society for children and young people. To be able to help children or young people suffering from mental illness in the best possible way, requires team efforts and collaboration between different actors. What in recent years has become a common way of working, is to use strategies and combined efforts that provides the opportunity to see the child and the young person from a holistic view. This study will investigate how professionals in the school and social services nationally experience collaboration around children and young people with mental illness. The basis of the study is an examination based on the experiences of professionals in school, and social services, and furthermore their valuable insights and thoughts on what they, think can make a collaboration difficult and complex versus what aspects and highlights, can make a collaboration more valuable and ease the collaboration between school and the social service, around the mentioned target group.Previous research has indicated that collaboration between school and social services around the target audience is complex but necessary. The study is based on a qualitative approach and semi-structured interviews that has been used in the study. Five professionals have been interviewed, two from the social services and three employees from the school system. The result and analysis made in the study is based on the collected data and mostly corresponds with the previous research points and the theory that was chosen. The results of the study indicate that there are various facets that both makes it difficult and easier at the same time for collaboration between school and social services around children and young people with mental illness. It shows that the aspects that can facilitate can also make a collaboration more difficult, and hard going which furthermore indicates that the collaboration is complex.The study also reveals that collaboration is perceived as something valuable and positive, yet it is important to remember that the collaboration itself cannot be the end goal. It appears clearly that there are flaws in the collaboration between school and social services even though it is known from a theoretical level what aspects that makes it complex.The end result shows that there is no clear link between collaboration on a theoretical level and a practical level.

Bakgrund: Många barn växer upp med föräldrar som har psykisk ohälsa. Det kan både vara stigmatiserande och ta ifrån barn den tryggheten dem behöver. Med åren har dessa barn blivit mer synliga och fått ta plats. Det har blivit allt vanligare att vi får ta del av deras berättelser genom självbiografier. Sådana berättelser kan bidra med kunskap om svåra uppväxtvillkor.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur barn påverkas av sina föräldrars psykiska ohälsa och hur de hanterat sin barndom.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av fem självbiografier.Resultat: I analysen kom två huvudteman fram. Första temat var ”Barndomens tunga rum” med undertemana: hemligheter, anpassning, känslor, ansvar och beteenden. Andra temat var ”Stöd och återhämtning” med undertemana: stunder av trygghet, viktiga relationer, hjälp utifrån och hantering längre fram i livet. Resultatet visade hur barnen påverkades av sina föräldrars bristande omsorg och vilka strategier de använde för att hantera livet, ofta på ett liknande sätt.Slutsats: Studien synliggjorde hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde skapa känslan av att leva i en hemlighet. Föräldrarnas omsorg brast och författarna fick ofta ta de vuxnas ansvar. När stödet från samhället sprack fick man ta till egna strategier, ofta i form av relationer till trygga familjemedlemmar, vänner eller djur. Olika uppväxtvillkor skildrades men känslorna var ofta likartade. Författarna verkar ha påverkats olika beroende på deras skyddsfaktorer.Nyckelord: barndom, biografi, föräldrar med psykisk ohälsa, upplevelser / Background: Many children are brought up by parents’ suffering from mental illnesses. This can be a stigma for a young person growing up and deprive them of their necessary sense of security. In later years these children have been increasingly vocal and we have more and more frequently been able to take part of their stories through their autobiographies. These kinds of stories can contribute to our knowledge about children with difficult upbringings.Objective: The objective of this paper was to examine how children were affected by their parents’ mental illnesses and how these children had handled their childhood.Method: The method used was a qualitative content analysis of five autobiographies.Result: Two main themes emerged in the analysis. The first theme was "The dense rooms of childhood" with sub-themes: Secrets, Adaptation, Emotions, Responsibilities and Behaviors. The other theme was "Support and recovery" with sub-themes: Moments of security, Important relationships, External help and Managing later in life. The results showed how the children were affected by their parents’ lack of care and what strategies they used to handle life, often in a similar way.Conclusion: The study highlighted how the stigma of mental illness could create the feeling of living in a secret. The parents’ care failed and the authors often had to take the parents’ responsibility. When the support from school and social services failed, they had to adopt their own strategies, often in the form of relationships with other reliable family members, friends or animals. The childhood conditions were different but the emotions were often similar. The authors appear to have been affected differently depending on their protective factors.Keywords: Autobiography, Childhood, Experiences, Parents with mental illness

Galazzi, M & Zinai, L. En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse avledarskap i förhållande till de anställdas psykiska hälsa inom socialpsykiatrin.Examensarbete, Socialpsykiatriprogram 15 högskolepoäng. Malmö Universitet:Fakulteten för hälsa och samhälle, vårterminen 2020Bakgrund: De allra flesta organisationer har någon form av ledning, denna fårtveklöst olika inflytande på personalen beroende på hur denna praktiseras. Ettdåligt ledarskap kan bidra till att medarbetares psykiska välbefinnande påverkasoch försämras. Det har visat sig att personal inom vårdande yrken upplever högstressbelastning som ofta leder till sjukskrivningar. Studien tar upp såväl orsakersom leder till försämrat välbefinnande som faktorer som fungerar stärkande ifråga om medarbetarens hälsa. En bredare och mer pragmatisk förståelse förfenomenet presenteras i resultatdelen då informanterna i intervjuform redogör försina personliga erfarenheter. Syfte: Vårt syfte med vår kvalitativa studie är att tareda på hur ett ledarskap inom socialpsykiatrin påverkar medarbetares mående.Metod: En kvalitativ studie med empiri insamlad med hjälp av semistruktureradeintervjuer med informanter som arbetar inom socialpsykiatri. Intervjuernakodades och återkommande ämnen bildade olika teman som svarade på studienssyfte. Resultat: Det framkom att ledarskapet kan påverka den anställdes psykiskavälbefinnande i såväl positiv som negativ riktning. Det är tydligt att somligaledarskapsstilar fungerade mindre gynnsamt då det gäller att främja ett psykisktvälmående hos både individen och arbetsgruppen som helhet. Konklusion: Studienvisar att det finns ett orsakssamband mellan hur ett ledarskap bedrivs och hurpersonalens psykiska välbefinnande påverkas. Den visar också att ett lyssnandeoch respektfullt förhållningssätt i kombination med delaktighet gentemotmedarbetare fungerar som en av de mest positiva krafterna. / Galazzi, M & Zinai, L. A qualitative study on coworkers experience of leadershipin relation to emplyees mental health in socialpsychiatry. Degree project insocialpsychiatry 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health andSociety, 2020.Background: Most organizations have some form of management, whichundoubtedly has different influence on staff depending on how it is practiced.Poor leadership can contribute to affecting and impairing the mental well-being ofemployees. It has been found that staff in the care profession experience a highstress load, which often leads to illness. The study addresses both causes thatleads to impaired well-being and factors that strengthen the employees health. Abroader and more pragmatic understanding of the phenomenon is presented in theresults section as the informants in interview form describe their personalexperiences. Purpose: Our purpose in our qualitative study is to find out how aleadership in social-psychiatry affects employees well-being. Method: Aqualitative study with empirical data collected semi-structured interviews withinformants working in social psychiatry. The interviews were coded and recurringsubjects formed different themes that answered to the purpose of the study.Results: It emerged that leadership can affect the employees psychological wellbeing in both a positive and a negative direction. It is clear that some leadershipstyles functioned less favorably when it comes to promoting mental well-beingboth in the individual and in the workgroup as whole. Conclusion: The studyshows that there is a causal relationship between how a leadership is conductedand how the mental well-being of staff is affected. It also shows that a listeningand respectful approach in combination with participation serves as one of themost positive source of power.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa och siffrorna fortsätter att öka. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa skolkuratorers upplevelser av psykisk ohälsa bland barn. Syftet fokuserade på könsskillnader och sociala faktorer kring barnet. Studien grundades i en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i södra Skåne. Intervjuerna analyserades sedan mot utvecklingsekologin, kommunikationsteorin och socialkonstruktivismen. Slutsatserna från forskningen är att sociala faktorer har ett stort inflytande i huruvida barnen utvecklar en psykisk ohälsa eller inte. Det är även viktigt för återhämtningen för de barn som lider av psykisk ohälsa. En annan slutsats är att pojkar och flickor uttrycker psykisk ohälsa olika, där pojkar är mer benägna att bli fysiska medan flickor tar till gråten. Baserat på att barnen uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt ser därmed samtalsprocessen också olika ut. Pojkar behöver där mer konkret handledning samtidigt som deras mående bearbetas, medan flickor behöver mer samtal. / Increasing numbers of children are suffering from mental illness in Sweden, and the numbers continues to rise. The aim of this essay was to examine and illuminate schoolcounsellors experiences of mental health among children. The aim focused on gender differences and social factors in the childs surroundings. The essay was based on a qualitative method with five semi structured interviews with schoolcounsellors in southern parts of Skåne. The interviews were analysed with the Ecological theory, communication theory and social constructionism. The findings from the essay is that social factors have a major influence in whether children develop mental illness or not. It is also important for the recovering of the children who suffers from mental illness. Another finding indicates that girls and boys express mental illnesses in different ways, where boys are more prone to being physical whilst girls cry. Based on that the children express mental illness in different ways, the counsel process also differs. Boys need more concrete coaching, while their mental health is addressed, while girls on the other hand, need more support in the counselling process.

Syftet med studien var att ta reda på vilket sätt sysselsättningen är betydelsefull för personer som lever med psykisk ohälsa. I Bakgrunden betonades att flera personer i den studerade målgruppen ville att deras sysselsättningsplatser skulle vara trygga, stärkande och präglade av delaktighet. Det framgick också att sysselsättningen främjade möjligheterna att upprätta vänskapliga relationer. Hur en stressreducerande och god psykosocial arbetsmiljö bedrivs lyftes också fram som en viktig aspekt i förhållande till psykiskt välmående. Metoden som användes för att samla in studiens empiriska data var en semistrukturerad intervjumetod. Analysprocessen innefattade en tematisering av det insamlade materialet. Urvalet bestod i personer som lever med psykisk ohälsa och som har sysselsättning. Resultatet visade att sysselsättningen uppfattades som betydelsefull för informanterna i studien. Framförallt betonades att sysselsättningen var en viktig faktor när det kom till att hantera stress, känna sig trygg, utvecklas, delta i en gemenskap samt återfå rutiner i tillvaron. Konklusionen med studien visade att sysselsättningen var en plats som uppfattades som betydelsefull för personer som lever med psykisk ohälsa. / The purpose of the study was to find out how employment is important for people living with mental illness. In the background, it was emphasized that several of people in the target group wished to see that the places from which they receive employment from should be more safe, strengthening and characterized by participation. It was also presented that employment promotes opportunities to establish friendly relationships. Furthermore, how a stress-reducing and good psychosocial work environment is conducted was also highlighted as an important aspect in relation to mental wellbeing. The method used to collect the study's empirical data was a semi-structured interview method. The analysis process included categorization of the collected material. The selection group consisted of people living with mental illness and who have an employment. The result showed that the informants expressed and perceived that employment is important in their every day life. Above all, it was emphasized that employment has been an important factor when it comes to managing stress, feeling safe, developing, participating in a community and regaining routines in life. The conclusion of the study was that employment is perceived as important for people who live with mental illness.

Depression är en av de största folkhälsosjukdomarna i Sverige och leder vanligtvis till långvarig vård. Symtom vid depression är bland annat nedstämdhet och förlust av intresse eller nöje av aktiviteter som tidigare gett tillfredsställelse, sömnstörningar, nedsatt energi, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla samt självmordstankar. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med depression. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner vid depression upplevdes ha främjat återskapandet av rutin och struktur i livet, ökat välbefinnande och känslan av tillhörighet samt ingett hopp och mening hos deltagarna. Slutligen anser författarna att resultatet pekar på att arbetsterapeutiska interventioner har potential vid behandling av depression men att mer forskning behövs för att stärka evidensen kring hur arbetsterapeutiska interventioner kan användas vid behandling av denna målgrupp.

No description available.