Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer med psykisk ohälsa upplever sin orala hälsa och vilka faktorer som kan påverka den. Metod: Studien utfördes på en psykiatrisk mottagning i södra Sverige där tio individer deltog och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat var ”Den orala hälsan – ett dilemma vid psykisk ohälsa”. Majoriteten av individerna upplevde muntorrhet, det fanns de som upplevde smärta i den orala regionen, svårigheter med att tugga och upplevde sociala begränsningar. Ekonomiska svårigheter samt otillräckligt med energi för att orka utföra basala hygienrutiner var faktorer som påverkade den orala hälsan till det sämre. Slutsats: Psykisk ohälsa påverkar den orala hälsan hos de individer som deltog i denna studie.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en folkhälsosjukdom i Sverige som ökat kraftigt de senaste tio åren med ökade sjukskrivningar och förskrivningar av antidepressiva läkemedel som följd. Hästunderstödda insatser (HUI) är en ickemedicinsk omvårdnadsåtgärd som till viss del används som komplement inom psykoterapi och psykosocial behandling. HUI kan i vissa kommuner förskrivas via Fysisk aktivitet på recept (FaR) men detta är i nuläget ej vedertaget i hela Sverige. Hästar har egenskaper som speglar människors känsloyttringar, detta har visat sig vara användbart inom psykoterapin. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av hästunderstödda insatser som omvårdnadsåtgärd vid psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Pubmed och Psycinfo. Studierna är granskade med granskningsmall för kvalitativa studier. Tematisk analys utfördes och gav tre teman samt åtta subteman. Resultat: Deltagarna i studierna beskrev erfarenheter som positiva känslor, relation till hästen samt personlig utveckling. Diskussion: Resultatets teman diskuteras utifrån vilka möjligheter och hinder som finns för att HUI ska kunna användas som icke medicinsk omvårdnadsåtgärd.

Studies syfte har varit att ta reda på hur yrkesverksamma inom socialtjänsten och missbruksvården förstår och resonerar kring människor som lever med samsjuklighet. Den metodologiska utgångspunkt som studien består av var en hermeneutisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bygger på sex intervjuer med yrkesverksamma med titeln socialsekreterare eller behandlare. I studien har vi haft det relationella och punktuella perspektivet som teoretisk grund. Det resultat som studien hamnat i handlar mycket om samverkan, både i positiv och negativ mening: den finns men är begränsad och behöver utvecklas. Studiens resultat leder också till kunskap om hur yrkesverksamma arbetar med samsjuklighet och vad de anser är viktigt i mötet med människor som lever med samsjuklighet. Resultatet skildrar även problematiken kring att ansvaret för samsjuklighet hamnar hos två huvudmän, psykiatri och missbruksvård. En slutsats av studien pekar på att ett mer nära arbete professioner och verksamheter emellan krävs för att arbeta bättre med samsjuklighet. För att uppnå detta behöver ansvaret fördelas och samverkan utvecklas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan innebära oro, lättare ångest, svårare psykiatriska diagnoser och är ett ökande folkhälsoproblem. Oavsett svårighetsgrad möter sjuksköterskor dessa personer inom primärvården. Primärvården ger vård vid somatiska besvär där psykisk ohälsa är en bakomliggande aspekt och behandlar lättare till medelsvåra psykiatriska tillstånd. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa generellt får en sämre vård i förhållande till deras utökade behov vilket är ett stort problem. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten inom primärvården med vuxna personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar från en systematisk sökning i databaserna Cinahl complete och Pubmed. Artiklarna granskades utifrån Blomqvists et al. (2016) granskningsmall och analyserades med hjälp av Fribergs (2017b) analysmetod, vilket resulterade i tre kategorier med subkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades som beskriver sjuksköterskors upplevelser av: Att inte räcka till på grund av resurs- och tidsbrist, Att skapa trygghet genom en god kommunikation och relationsskapande samt Vikten av kompetens både hur den upplevs och vad som upplevs kan förbättra den. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas som en trappa där grunden för mötet är att det ska finnas tid och resurser för att i steg två möjliggöra en god relation. Steg tre är kompetensen som förbättrar mötet ytterligare, för att uppnå ett gott omvårdnadsresultat. Alla steg krävs för en personcentrerad omvårdnad med ett professionellt förhållningssätt vilket har diskuterats fram till att vara ett bra arbetssätt för sjuksköterskor som möter personer med psykisk ohälsa

I denna uppsats undersöks olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Lämplig pedagogisk teori till denna undersökes blev KASAM.  Metoden som användes var kvalitativ intervju där fem lärare berättade om deras erfarenheter kring bemötande och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Det visade sig att lärarna saknade den önskade kompetensen som de menar behövs i sin yrkesroll, som idag inte längre bara innebär att undervisa.

Depression är en allt oftare förekommande diagnos och avspeglar att allt fler människor drabbas av ett psykiskt lidande. Ett ökande antal fenomen som hör till normala livsomständigheter är föremål för medicinsk diagnostik och behandling vilket innebär en medikalisering. Trots att antidepressiva läkemedel inte visar en bättre behandlingseffekt än psykoterapi eller placebo är det den vanligast förekommande ordinationen. När man söker vård för psykiskt lidande blir man ofta remitterad vidare, särskilt om man lider av en störning där det finns behandlingsmetoder som riktas mot just den specifika störningen. Detta innebär nästan alltid nya utredningar, nya redogörelser och nya skattningar, där den information patienten uppger inte aktivt används i mottagandet och behandlingen i varje led. De 9 genomförda intervjuerna beskriver vårdmöten av skiftande kvalitet. Patienter och psykiatrer redovisar detaljrikt hur den goda vården gestaltas och vittnar om den mindre goda ur egna personliga erfarenheter. Den goda vården uppstår ur ett äkta möte mellan patient och läkare utifrån läkarens sociala responsivitet. Samtidigt får vi syn på attityder och beteenden inom vården som bidrar till ett mekaniskt och omänskligt möte. Det är svårt att påvisa systematiska brister eller förtjänster inom vården i denna studie. Variationerna tycks härstamma ur personliga egenskaper och förmågor, samt att människor söker sig till de verksamheter och avdelningar där de får gehör och gemenskap. Detta leder till olikheter på grupp- och avdelningsnivå, med olika karaktär på behandlingen som blir geografiskt identifierbar på ett sätt som liknar verkliga och tillskrivna egenskaper hos olika skolor på olika platser.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke innebär många förändringar i livet för den drabbade och dessa leder ofta till psykisk ohälsa. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse av psykisk ohälsa efter en genomgången stroke så skulle detta kunna leda till och stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier (1) En förändrad tillvaro (Ett förlorat liv; Ändrat livskvalité; Anpassningsprocessen), (2) Sociala relationers betydelse (Sociala relationers positiva inverkan; Sociala relationers negativa inverkan), (3) Behandlingens betydelse (Behandlingens positiva inverkan; Behandlingens negativa inverkan). Slutsats: För att patienten ska kunna hitta en ny mening i livet så bör sjuksköterskans roll främst vara att identifiera, vara lyhörd och bemöta den enskilde patientens omvårdnadsbehov. Att involvera anhöriga i vården är en annan viktig faktor för tillfrisknandet samtidigt bör sjukvården sträva efter en mer personcentrerad vård för att kunna se helheten kring patienten.

Att bli vårdnadshavare till ett barn som har aspergers syndrom är en stor förändring i livet som ställer stora krav på en. Vårdnadshavarna blir ofta utmattade och löper en större risk i att drabbas av psykisk ohälsa, ofta ångest och depression. Därför är dessa vårdnadshavare i ett stort behov av psykosocialt stöd för att få en fungerande vardag och en god livskvalité. Syftet:är att undersöka professionellas erfarenheter av psykosocialt stöd kring vårdnadshavare till barn med aspergers syndrom. Metod: Den metod som har används är en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte valde vi att intervjua totalt sex stycken professionella inom barn och ungdomspsykiatrin, barn-och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och behandlingsskola. Efter att ha genomfört intervjuerna så transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kodas. Vi valde att använda oss av tematisk analys för att hantera vårt insamlade material. Vi utgick från de teman och kategorier vi fick fram och med det som underlag kunde vi sammanställa resultat och analysdelen. Resultatet: vår studie renderade tre teman, det psykosociala stödet, vikten av gemenskap och skolan, en insats ibehov av utveckling. Vårdnadshavare till barn med aspergers syndrom uppleverenhög nivå av stress och oro, med hjälp av stödinsatser får vårdnadshavare utrymme att uttrycka sin oro och stress över sitt barn. Det framgår tydligt att vårdnadshavare uppskattar de stöd och insatser som ges, man talar ofta om återhämtning som en viktig punkt i vardagen för att orka. Ett återkommande ämne i det empiriska materialet som intervjupersonerna uttryckt sig om är den enorma efterfrågan och den bristande möjligheten att möta den. Problemet är att det är sådana enorma kötider och högt tryck som gör att det kan ta lång tid att få stöd. Vikten av gemenskap var ett annat tema som fick vi fram, vårdnadshavarna blir ofta isolerade och missförstådda av omvärlden därför är det viktigt att få tala ut med andra som går igenom samma erfarenhet för att känna sig mindre ensam. Flera av intervjupersonerna på habiliteringsmottagningen uttrycker att många skolor inte har resurser för att hantera elever med en AST-diagnos och önskar därför att skolan skulle kunna anpassa sig mer och anställa personal med rätt utbildning

Bakgrund: Sjuttio procent av alla patienter med psykisk ohälsa, som till exempel depression och ångestsyndrom får hjälp för sina besvär genom primärvården. Personer som drabbats av psykisk ohälsa ska handläggas och utredas i tid för att förhindra en försämrad funktionsförmåga, långvariga sjukdomstillstånd och återinsjuknande. Detta också för att minska risken för suicid. Enligt tidigare forskning sett ur ett patientperspektiv kan man se att det finns flera hinder för en god vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju distriktssköterskor som arbetat i primärvård i mer än ett år. Det insamlade materialet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visade att samtalet med patienter med psykiska ohälsa bör genomsyras av ett aktivt lyssnande, kommunikation och vägledning. Distriktssköterskorna beskrev olika utmaningar i mötet med patienter med psykisk ohälsa samt att samarbete med andra professioner var viktigt för att kunna hjälpa patienten. Slutsats: Studien visade att distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med psykisk ohälsa är komplext. Att lyssna, vägleda och kommunicera är viktigt för att distriktssköterskan ska kunna ge en god vård och få patienten att känna sig trygg. Distriktssköterskorna kunde stöta på hinder i mötet med dessa patienter där tidsbrist var en påverkande faktor. Studien visade att distriktssköterskan tog hjälp av andra professioner för rådgivning och handledning av denna patientgrupp.

No description available.