Introduktion/Bakgrund: Psyisk ohälsa är ett globalt växande hälsoproböem och varje år diagnostiseras miljontals människor världens över med psykiska sjukdomar. Att lida av psykisk sjukdom ökar risken för att drabbas av andra koniska sjukdomar vilket kan göra omvårdnaden komplex. Sjuksköterskor kan möta patienter med psykiska sjukdomar överallt inom vården och har ett ansvar för att ge god omvårdnad. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit & Beck (2017) nio steg. Tio vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och CINAHL har använts för studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Dataanalys gjordes genom tematisk analys och bearbetnin utfördes på ett systematisk och metodiskt sätt.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet sammanställdes i fem teman: Brist på kunskap, Betydelsen av kompenetens i mötet med patienterna, Olika känslor i mötet, Olämplig vårdmiljö och begränsat med tid samt Betydelsen av samarbete och resuser. Slutsats: Sjuksköterskor hade en brist på kunskap, utbildning och kompetens vid omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom och vårdfokus låg främst på somatiska sjukdomar. Vårdmiljön var olämplig för paienter med psykisk sjukdom och kunde påverka omvårdnadens kvalitet. Det fanns en rädsla och osäkerhet genteomt paienter med psykisk sjukdom, vilket skapande förutfattade meningar och attityder hos sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor hade en positiv erfarenhet av patienter med psykisk sjukdom och det berodde på utbildning, ålder och erfarenhet.

Bakgrund  Utmattningssyndrom är ett tillstånd som uppstår efter minimum av sex månaders stress utan återhämtning. Stress, lidande och arbetsmiljö anses enligt tidigare forskning påverka insjuknandet av utmattningssyndrom generellt. Sjuksköterskor uppfattas vara mer benägna att utveckla utmattningssyndrom än individer inom andra yrkesområden.  Syfte  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som bidrar till att sjuksköterskan utvecklar utmattningssyndrom.  Metod  En litteraturöversikt baserad på sökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 vetenskapliga artiklar, 15 kvantitativa och en kvalitativ. Artiklarna granskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitet granskning och analyserades enligt en tematisk analys.  Resultat  Artiklarnas resultat utkristalliserades i ett övergripande tema, riskfaktorer vid utvecklandet av utmattningssyndrom samt tre underkategorier; Hälsans bestämningsfaktorer i relation till utmattningssyndrom, psykologiska faktorer av vikt för sjuksköterskan och jobbtillfredställelse en viktig aspekt som bidrar till utmattningssyndrom. Faktorer såsom ålder, kön, arbetsmiljö, personlighetsdrag samt psykisk ohälsa identifierades som faktorer vid utvecklandet av utmattningssyndrom.  Slutsats  Goda möjligheter att påverka utfallet av sjuksköterskors utvecklande av utmattningssyndrom identifierades. Reducering av de negativa faktorerna i arbetsmiljön, skapande av copingstrategier och förståelse för yrket var komponenter som kunde minska risken för utvecklandet av utmattningssyndrom.

Bakgrund:  En stor del av världens befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa medför en ökad risk att drabbas av andra sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Detta medför även ett ökat vårdbehov av alla områden inom hälso- och sjukvården för dessa individer. För att en så god omvårdnad som möjligt skall kunna ges till dessa individer behöver sjuksköterskor öka sin kunskap och förståelse för vad psykisk ohälsa innebär. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes med grund i Friberg (2017) analysmetod. Resultat: Resultatet presenterades med tre huvudkategorier; Otillräcklig kunskap och behov av utbildning, Tidsbrist och Otrygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt goda kunskaper om hur man vårdar individer med psykisk ohälsa. Det uppkom också att sjuksköterskorna upplevde en tidsbrist i mötet och vårdandet av individer med psykisk ohälsa. Studien visade också att sjuksköterskorna upplevde en känsla av otrygghet på arbetsplatsen vid vårdandet av personer med psykisk ohälsa. Slutsats: Denna litteraturstudies resultat visade att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Dessa utmaningar summerades till otillräcklig kunskap och behov av utbildning, tidsbrist samt otrygghet på arbetsplatsen. Denna studie bidrar med ökad kunskap om dessa utmaningar som sjuksköterskor upplever när de vårdar patienter med psykisk ohälsa. Genom mer utbildning och en ökad förståelse kring psykisk ohälsa bland sjuksköterskor skulle omvårdnaden för dessa individer kunna förbättras

The purpose of our study has been to investigate the phenomena that is “absence” from school. Using teachers and principals in Gotland as our starting point, we´ve used a qualitative research method to analyze their reasoning, in regards to absence. Together with a secondary analysis of already existing literature and studies. We´ve drawn our own conclusions while also considering all the themes which our method of analysis, Interpretative Phenomenological Analysis, which is based in the philosophical phenomenological perspective, has exposed from the interviews. The interviews were conducted in a manor where we, the authors, interviewed one principal and one teacher in two schools each. The interviews where then transcribed and analyzed. From the analysis, three main themes were identified, screen time, bad mental health and also the responsibility of caretakers and adults. These themes were exposed by our respondents as the most prominent causes to absence among students. These conclusions were that absence is a multi-dimensional concept which could be caused by a number of different factors, and that these factors for the most part coheres. They often contribute to one and other, absence could for example be caused by a bad metal health, which subsequently could be caused by screen time, which could be caused by a lack in responsibility from the caretakers. One recurring, smaller theme which was brought up throughout our study was neuropsychiatric function-disorder and the effects which could follow.

Mental illness among young people is generally something that has tripled in the 2000s. Thisform of mental illness is usually expressed in the form of stress, anxiety and depression.(Socialstyrelsen, 2013) The group of young people who appear to be most exposed to thisconsists of students (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018).The purpose of this study was to be able to measure how widespread mental illness really isamong students through an interview with the school curator at Luleå University ofTechnology and a survey to find out why mental health is so prevalent among student.The questions that were prepared for both the survey and the interview with the curator areclosely linked, although the interview is more in-depth.The questions raised in the study were, have you ever experienced mental illness during yourstudy period and whether the students have experienced anxiety or stress. Consequently, thestudents had to answer what the causative factors were, as well as what the students do to bestrecover.The results of the study indicate that almost half of the students (47%) have experiencedmental illness during their studies. However, it is interesting that as many as 32 people (89%)responded that they had experienced the feeling of stress and anxiety during their studies. 32people (64%) of the students who thought they were experiencing stress and anxiety felt thatit was due to the studies.When asked what the students do to recover from mental illness or anxiety no one (0%)answered that they seek professional support in the form of a psychologist or student healthconsular. A bit over half of the people asked (58%) deal with it on their own while one of four(25%) choose to do nothing at all and let it pass. The results of the interview and surveys areto a large extent consistent.Mental illness is a fact among students at the same time as it is a major threat to positivedevelopment in society. The numbers are frightening both when it comes to the number ofstudents who are affected and when it comes to the number of students who are trying to seekprofessional help, mostly because of the prevailing stigma. / Psykisk ohälsa bland unga är generellt sett något som har tredubblats under 2000-talet. Denna form av psykisk ohälsa ter sig oftast i form av stress, ångest och depression (Socialstyrelsen 2013). Den grupp av ungdomar som verkar utsättas för detta i högsta grad består av studenter (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018). Syftet med denna studie var att genom en intervju med skolkuratorn på Luleå Tekniska Universitet och en enkätstudie kunna utmäta hur utbrett psykisk ohälsa verkligen är bland studenter samt att ta reda på varför psykisk ohälsa är så utbrett bland studenter. De frågeställningar som förbereddes både för enkätstudien och intervjun med kuratorn är tätt sammankopplade även om intervjun är mer djupgående. Frågeställningarna som framfördes i studien var, har du någonsin under din studieperiod upplevt psykisk ohälsa samt om studenterna har upplevt ångest eller stress. Som följdfråga fick studenterna besvara vad de orsakande faktorerna var enligt de samt vad studenterna brukade göra för att på bästa sätt återhämta sig. Resultaten från studien indikerar på att nästan hälften av alla respondenter (47%) har under sin studietid upplevt psykisk ohälsa, däremot är det intressanta att 32 personer (89%) svarade att de hade upplevt känslan av stress och ångest under sin studietid. 24 personer (64%) av studenterna som tyckte sig uppleva stress och ångest menade på att det berodde på studierna. I frågan om vad studenterna gör för att lättast återhämta sig från psykisk ohälsa eller ångest var det ingen (0%) som svarade att dem uppsöker professionellt stöd i form av psykolog eller studenthälsan. Lite mer än hälften av studenterna (58%) handskas med det på egen hand medans en fjärdedel (25%) väljer att göra ingenting alls och låta det gå över av sig själv. Resultaten av intervjun och enkätundersökningarna stämmer överens i en hög grad. Psykisk ohälsa är ett faktum bland studenter samtidigt som det är ett stort hot för positiv utveckling i samhället. Siffrorna är skrämmande både när det kommer till antal studenter som är drabbade och när det kommer till hur många studenter som faktiskt försöker söka professionell hjälp, detta mest på grund av den rådande stigmatiseringen.

No description available.

Alla barn har rätt att växa upp i en trygg miljö, få omvårdnad och blir omhändertagna av vuxna som ger dem närhet och skydd. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk kan ha svårt att tillgodose sina barns grundläggande behov. Barn är beroende av sina föräldrar och när föräldern inte mår bra riskerar barnen att fara illa. Syftet med studien var att belysa erfarenheten av att växa upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa. För att få en detaljerad bild av barnens subjektiva upplevelser valdes självbiografier. Genom att ta del av författarnas levda erfarenheter sågs tydligt deras utsatthet under uppväxten. Analys av litteraturen resulterade temat Förlorad barndom och tre huvudkategorier som ger en övergripande bild av författarnas uppväxt: Maktlöshet, Vanmakt och längtan, Ansvar och utsatthet. Alla författarna var under uppväxten i kontakt med vården flera gånger, men då som anhöriga till sin psykiskt sjuka förälder. Trots förälderns ohälsa och oförmåga att klara av vardagen uppmärksammades inte barnens situation och de fick aldrig det stöd de behövde och hade rätt till. Under diskussionen lyfts och förtydligas svårigheten i att inte få vara barn, att vara utlämnad med en vuxens ansvar och frustrationen över att inte bli sedd. Vården måste ha ett övergripande perspektiv, en reflekterande kunskap och alltid ha barnens bästa i åtanke.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Ökningen leder till att poliser i större utsträckning möter individer med psykisk ohälsa. Kvantitativ forskning indikerar att poliser känner sig otillräckliga i mötet. Hur en bedömer samt hanterar olika typer av situationer där individer med psykisk ohälsa är inblandade skiljer sig åt mellan poliser samt hur en förvärvar sig kunskap om individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa polisens upplevelser i arbetet, specifikt i mötet med individer med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ ansats användes, semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem poliser i södra Skåne. Resultat: Informanterna beskriver hur de kände sig trygga i mötet och menade att detta till stor del beror på deras erfarenhet inom yrket samt privat. Informanterna uttryckte dock frustration kopplat till hur delvis polisen men också andra aktörer ofta försöker skjuta ifrån sig ansvar när det kommer till individer med psykisk ohälsa. Samt pekade även på svårigheter i att identifiera olika diagnoser och symtom då de är individuellt. Vidare lyftes vikten av kopplingen mellan teori och praktik vid utbildning/vidareutbildning och informanterna tryckte även på hur värdefullt brukarperspektivet var vid utbildning kring bemötandet av individer med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness has increased significantly in Sweden over the past ten years. The increase leads to more police encounters with individuals with mental illness. Quantitative research indicates that police officers feel insufficient in these encounters. How one assesses and manages different types of situations in which individuals with mental illness are involved differs among police officers as well as how one acquires knowledge about individuals with mental illness. Aim: To highlight the police’s experience at work, specifically encountering individuals with mental illness. Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with five police officers in the south of Skåne. Results: The participants described how they felt confident in the meeting and said that this largely depends on their experience in the profession as well as in private. However, the participants expressed frustration as to how partly the police, but also other professions, often try to renounce responsibility when it comes to dealing with individuals with mental illness. They also pointed to difficulties in identifying different diagnoses and symptoms because it varies by each individual. Furthermore, the importance of the link between theory and practice in education/further education was raised. The participants also pointed to how valuable the perspective from individuals who had experience with mental illness and encounters with police was in regards to the education about these encounters.

Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom vården. Sjuksköterskan i sitt arbete kan möta patientgruppen oavsett vart vården sker. Eftersom sjuksköterskan ofta möter patienter med psykisk ohälsa är det viktigt att sjuksköterskan besitter god kunskap inom psykisk ohälsa för att kunna ge en god och säker vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden som valdes för att svara på syftet var en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes via databaserna CINAHL och MEDLINE. Efter att datan analyserades valdes åtta kvalitativa artiklar ut som formade två huvudkategorier med fem underkategorier. I resultatet framgår det att sjuksköterskan står inför flertalet utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Det framkommer även att sjuksköterskans förförståelse kunde leder till negativa konsekvenser för patienten. Sammanfattningsvis framkommer det att sjuksköterskorna behöver ytterligare kunskap genom utbildning kring psykisk ohälsa för att minska lidande för patienterna. Genom ökad kunskap kan det möjliggöra en säker vård som är patientcentrerad. Sjuksköterskorna är i behov av stöd från ledningen, där riktlinjer och rutiner kan vara till hjälp för vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.