Vintern 2008 var hård mot svenska Sápmi. Tidigt föll snöblandat regn som när temperaturen föll frös till ett för renar ogenomträngligt lager av is över det som annars skulle varit den föda som skulle räcka fram till vårens tö. I desperation spred sig renhjordar över enorma ytor, och för Saila-Marie Persson och hennes familj gjorde det till slut att de inte längre hann med att ta sig runt flocken på en dag, och de blev tvungna att arbeta i princip dygnet runt för att överleva. Arbetet gav resultat, och när våren slutligen började smyga sig på igen var familjens renhjord, som sköttes av Saila, hennes föräldrar, hennes syskon och hennes systers pojkvän, tillbaka på fjället där de skulle kalva. Kalvningen representerar en nystart, en chans för hjorden att fylla de hål efter de djur som gått förlorade under de hårdare månaderna, och för renskötarna är det en period av andrum och återhämtning. Det var också den tidpunkt då Sailas systers pojkvän valde att ta sitt eget liv. Sailas värld skakades om, och i sviterna efter självmordet började hon själv må dåligt. Hon slets mellan gymnasiegången i Östersund och familjen som nu var tvungna att hantera både stor sorg och dessutom ökad arbetsbörda. När hon vände sig till skolkuratorn med ett rop på hjälp möttes hon av oförstående: kunde hon inte bara sluta åka efter renarna? För Saila var svaret ett enkelt nej, eftersom renarna var en del av hennes identitet och det hon ville hålla på med i framtiden. Renarna var lika mycket en del av hennes utbildning som gymnasieskolan. Till slut såg hon som enda utväg att försöka följa sin systers pojkvän, att helt enkelt inte längre leva. Vårt arbete är en dokumentär om de människor som lever och bor i Sápmi och som på olika sätt drabbats eller påverkats av psykisk ohälsa och självmord. Den här reflektionsrapporten är en studie av de metoder vi vi använt under arbetets gång. I den här reflektionsrapporten har vi valt att titta närmare på många av de etiska aspekter som rör rapportering om självmord och psykisk ohälsa, däribland den risk för inspiration till självmord som kommer med att berätta om självmord i media. Vad vi kommit fram till är att en vanlig uppfattning bland journalister är att det dels är riskfyllt att rapportera om självmord i tryckt media, men att det också kan finnas en tendens till minskad självmordsstatistik om tystandens bryts och det rapporteras om på ”rätt sätt”. Dessutom sätter vi oss in i och reder ut begreppen dokumentär och reportage, samt diskuterar journalistens, intervjupersonens och källornas roll i de olika situationerna.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska i den somatiska vården innebär främst att möta patienter som har fysisk ohälsa, men även patienter med psykisk ohälsa som söker vård. Många sjuksköterskor inom den somatiska vården känner osäkerhet i mötet med patienter med psykisk ohälsa och upplever att de varken har utbildning eller erfarenhet hur dessa patienter ska bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder, känslor och upplevelser i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt synliggöra vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Metod: Undersökningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Tio kvalitativa studier analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom två teman. Det första temat var negativa och positiva attityder, känslor och upplevelser hos sjuksköterskorna i mötet med patienter med psykisk ohälsa. De negativa handlade i många fall om frustration, misstro och osäkerhet medan de positiva handlade om ett ansvarstagande och positivt synsätt i mötet med patienterna. Det andra temat handlade om faktorer som påverkade sjuksköterskorna. De faktorer som påverkade var kunskap och utbildning, tid och organisation samt vårdmiljö och samarbete. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården har flera negativa men även positiva attityder, känslor och upplevelser i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Ökad utbildning och kunskap leder till mindre negativa attityder, känslor och upplevelser samt ökar tryggheten hos sjuksköterskorna. Även tid, organisation, vårdmiljö och samarbete är faktorer som påverkar sjuksköterskorna och behöver ses över och utvecklas. Nyckelord Upplevelser, attityder, sjuksköterskor, psykisk ohälsa. / ABSTRACT Background: Working as a nurse in somatic care means primarily to meet patients who have physical illness, but also patients with mental illness who seek care. Many nurses in somatic care feel insecure in the meeting with mental ill patients and feel that they neither have the training or experience how these patients should be treated. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' attitudes, feelings and experiences in the meeting with mental ill patients in somatic care and show which factors affect the nurse in the meeting with these patients.   Method: The survey method was a systematic literature review. Ten qualitative studies were analyzed and summarized. Result: The result revealed two themes. The first theme was negative and positive attitudes, feelings and experiences among nurses in meeting patients with mental illness. The negative was in many cases about frustration, disbelief and uncertainty while the positive was about a responsible and positive approach in the meeting with the patients. The second theme was about the factors affecting nurses. The factors that affected were knowledge and training, time and organization, and healthcare environment and cooperation.   Conclusion: Nurses in somatic care has several negative but also positive attitudes, feelings and experiences in the meeting with patients with mental illness. Increased education and knowledge leads to less negative attitudes, feelings and experiences and increase security among the nurses. Even time, organization, healthcare environment and cooperation are factors that affect the nurses and should be reviewed and developed. Keyword Experiences, attitudes, nurses, mental illness

Bakgrund: I Sverige drabbas idag ungefär 20 % av befolkningen av psykisk ohälsa, vilket är en ökning sedan 1990-talet. Symtom på psykisk ohälsa kan vara ångest och nedstämdhet som ökar i styrka eller blir bestående. I tidigare studier som gjorts upplevde sjuksköterskor inom den somatiska vården att de inte hade rätt kompetens att möta psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Studien baserades på̊ en kvalitativ intervjumetod med sex sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde det svårt att bemöta patienterna och det fanns en svårighet att vårda patienter med psykisk ohälsa, speciellt då de var aggressiva. Både utbildning och erfarenhet spelade en stor roll i sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienten. De upplevde också att tidsbristen och vårdmiljön spelade en roll i hur mötet och vården av patienten blev. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att en lugnare vårdmiljö och mer utbildning om psykisk ohälsa skulle kunna göra skillnad i mötet för både patient och personal.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet. Resultatet visar att KASAM enligt skolkuratorernas förståelse kan ställas i relation till ungdomars psykiska ohälsa, lärande och könsskillnader. En slutsats är att det bör övervägas om hur KASAM skulle kunna användas som en pedagogiskt verktyg för att främja psykisk ohälsa.

<p>Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.</p>

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien. Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa. Däremot var sambanden signifikanta mellan psykisk hälsa och kön och ålder. Likaså sambanden mellan användandet av sociala medier och kön och ålder. Kvinnor i åldern 20-25 var de som upplever sig ha mest symtom på psykisk ohälsa jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25. Det var även kvinnor i åldern 20-25 som uppger sig använda sig av sociala medier i störst utsträckning jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25.

Inledning: Den psykiska ohälsan rapporteras öka och debatten tilltar vad gäller bristande resurser. En oreglerad sektor står fri att erbjuda sina tjänster. Svenska kyrkan är en aktör och kyrkan har en lång tradition av att erbjuda samtal. Verkligheten utmanar och den ökade psykiska ohälsan ställer eventuellt nya krav på kompetens. Frågeställningar: Hur beskriver intervjupersonerna uppdraget att erbjuda samtal? Hur beskriver intervjupersonerna varför konfidenten söker samtal?  Hur upplever de sin kompetens och sitt fortbildningsbehov? Metod: Data har samlats in, i hermeneutisk anda och med en induktiv ansats, genom kvalitativa djupintervjuer. Materialet har bearbetats i en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att uppdraget att erbjuda samtal å ena sidan är något självklart, men å andra sidan otydligt. Begreppet själavård och dess innebörd går det att tänka olika kring och störst samstämmighet råder om vad det är man inte erbjuder, nämligen psykoterapi. Samtalsmottagningen fungerar som ett sätt att tydliggöra vad det är man kan, och vad man inte kan, erbjuda. Resultatet pekar på att relationer och måendet i vardagen är det man främst söker för. Samt att såväl inre motiv (upplevd samhällsstress, existentiella frågor) som yttre motiv (öppenhet i samhället, kostnadsfria samtal, blivit rekommenderad) påverkar. Uppdraget framträder oklart och resonemang om kompetens och fortbildning likaså. Sammantaget visar studien att frågor som rör identitet, det unika i det man erbjuder förblir oklart, samt att gränser av olika slag, som vilken kompetens som är lämplig, frågor om ramar och handledning, lämnas till det enskilda sammanhanget att ta ställning till. / Introduction: Mental illness is recognized to be increasing, and the debate is growing in terms of lack of resources. An unregulated sector is free to offer their services. The Swedish church is an unregulated authority and the church has a long tradition of offering discourses. The reality is challenging and the increased mental illness puts potential new requirements on competence. Questions: How do the interviewees describe the mission to offer discourses? How do the interviewees describe why the patients ask for discourses? How do they experience their skills and training needs? Methodology: Collection of data through qualitative depth-interviews with a hermeneutical and inductive approach. The material has been processed in a content analysis. Result: The result illustrates that the mission to offer discourses is on one hand obvious, but on the other hand indistinct. The concept of church counseling and its content allow differentiations in mindset, and consensus is primarily existing in regards of what is not offered, namely psychotherapy. The discourse-therapy helps to clarify what church counseling can offer and what cannot be offered. The result indicate that relationships and the everyday well-being are the main-topics in the discourses. In addition inner motives (e.g. perceived everyday stress and existential questions) and external motives (e.g. openness in society, free calls, have been recommended) also influence why patients look for discourse therapy. The counseling task seems unclear as well as the reasoning regarding competence and further training. Overall, the study shows that questions regarding identity – the uniqueness in what is offered in church counseling remains unclear, and that various limitations and level of suitable competence for discourse-therapy is handed over to the individual context to decide on.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är ett allvarligt folkhälsoproblem. Negativ attityd och diskriminering är vanligt i mötet med personer med psykisk ohälsa. Patienter har upplevt att de blivit annorlunda behandlade och att de inte fått vara delaktiga i sin vård. Sjuksköterskan har ett juridisk och etiskt ansvar att upprätthålla en god attityd och bedriva icke-diskriminerande vård för att undvika kränkningar av patientens rättigheter. Tidigare forskning tyder på osäkerhet och oro hos sjuksköterskan vid vård av patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman; Sjuksköterskans syn på sig själv, Sjuksköterskans syn på patienten, Sjuksköterskans känslor och Sjuksköterskans upplevelse av miljön. Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och hade differentierad attityd och fördomar mot patientgruppen. Känslor som rädsla och oro samt miljöaspekter var faktorer som försvårade vårdandet. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter och i resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån Barkers omvårdnadsteori och konsensusbegreppet “vårdande” som är det centrala i teorin. / Background: Mental illness is increasing in today’s society and is a serious public health problem. Negative attitudes and discrimination is common against people with mental illness. Some patients experience that they have been treated differently and that they are not involved in their own care. The nurse has a legal and ethical responsibility to maintain a good attitude and to conduct non-discriminatory care to avoid violations of patient rights. According to previous research nurses feel insecure and concerned regarding the care of patients with mental illness in somatic wards. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in somatic wards. Method: A literature review based on ten scientific articles, of which six were qualitative and four were quantitative. Articles were sought out in the databases Cinahl Complete and PsycINFO. Results: The results are presented in four main themes; The nurse’s view on him-/herself, the nurse’s view on the patient, the nurse’s feelings and the nurse’s perception of the environment. Nurses experienced a lack of knowledge and had different attitudes and prejudices towards patients with mental illness. Feelings such as fear and anxiety, as well as environmental aspects were factors that aggravated the caring. Discussion: The discussion is divided in two parts, the method discussion and the result discussion. In the method discussion the method’s strengths and weaknesses are discussed. The result discussion discusses the results based on Barker’s nursing theory and its central term, “caring”.

Detta är en kvalitativ studie som avser att undersöka hur personal i fritidshemmet förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks personalen i fritidshemmets värderingar, attityder mot barn med olika problematik. Attityder och värderingar undersökts också i samband med ramfaktorer för att se om dessa påverkar verksamheten.I styrdokumenten angående fritidshemmets uppdrag och verksamhet tas det upp hur arbetet ska främja individens utveckling såväl som emotionellt, socialt och kunskapsmässigt. Det står också tydligt att barn med psykiska besvär och behov av stöd ska tillägna sig det stödet och den undervisningen i fritidshemmet (SFS, 2010:800).Fritidshemmets verksamhet har både en grupp- och relationsorienterad natur och även om det tas upp en del hur arbete ska utföras i styrdokumenten, så framkommer det inte hur det ser ut i verkligheten. Fritidshemmet ska främja barns empati, solidaritet och respekt för människans olikheter och fostra dem till demokratiska medborgare. Därför blir det intressant att istället för att fokusera på barn så förs fokus över på fritidsläraren och dennes erfarenheter och kunskaper, samt dennes sätt att arbeta med barn med särskilda behov.Insamlingen av empiri har gjorts med kvalitativa forskningsintervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Den empirin har använts som primärkälla för mitt empiriska material. Vidare har den insamlade datan hanterats på ett medvetet vis och därefter granskats kritiskt utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är 5 pedagoger som arbetar på två olika skolor, i två rätt olika kommuner. Studien visar att likheterna i personalen i fritidshemmets värdering och medvetenhet av barnet, men också hur tydligt det hänger samman med kunskap och organisatoriska element som åligger i rektor och huvudmäns ansvar.

Bakgrund: Att komma till ett nytt land som flykting eller asylsökande kan uttryckas i glädje, men faktumet att ha undkommit en fara kan göra att glädjen blir svår att upprätthålla. Detta gör att flyktingmottagandet kan vara den viktigaste faktorn i en nyanländs vardag. Med den stora flyktingströmmen krävs kulturkompetens utav vårdpersonalen. Därför är det viktigt att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa samt vilka faktorer som har en inverkan på deras vårdsökande, för att på så sätt få en bättre förståelse för dessa människor och deras upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa och faktorer som påverkar deras vårdsökande. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Analysen genomfördes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre stycken kategorier, synen på psykisk ohälsa, faktorer av betydelse vid val av hjälpkälla och faktorer av betydelse i mötet följt av två-tre underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Att psykisk ohälsa var stigmatiserad, att mötet som innefattade bemötande och kommunikation spelade en stor roll för personernas vårdsökande samt att kulturens inverkan spelade roll.