Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Metod Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen. Resultat Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p<0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsats Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​ / Abstract Aim The aim of this study was to investigate the presence of mental health in National elite athletic students. Furthermore, the aim was to examine attitudes towards help seeking if needed. Differences, similarities and correlation between groups was also examined. Are the students experiencing mental illness and to what extent? Is there a difference between girls and boys? Is there a correlation between hours of training and mental illness? Is there a difference between girls and boys? What are the attitudes towards help seeking if needed? Is there a difference between girls and boys?   Method The number of recruited NIU-students were 146. 62 of them were girls and 84 of them were boys. Six different schools were selected by a comfort selection. The survey was digital and answered through the participants’ mobile phones. Furthermore, the survey was conducted either before, in the middle or after a lecture. The study contained two different surveys which were GHQ-12 and MHSAS. The aim of the study was shortly presented to the students before the survey was conducted. Results The results demonstrates that 42 % of the students are experiencing mental illness. Girls are experiencing mental illness in greater occurrence than boys with a significant difference (Z=-5,321, p<0,001). The participants who perform more training hours per week are also the ones experiencing a higher grade of mental illness (r=0,230 och p=0,005). There was a correlation between boys’ mental illness and hours of training (r=0,292, p=0,007). More than 55 % of the participants are having a positive attitude towards help seeking in case of eventual experienced mental illness. No significant differences were found between groups.  Conclusions The results of this study suggests that more than a third of the students are experiencing mental illness. This study also shows girls experiencing a higher grade of mental illness than boys. Hours of training and perceived mental illness was found to correlate for the total group. A correlation was also found between boys’ perceived mental illness and hours of training. The findings can be used for further studies to establish more comprehension and information related to young athletes’ mental health.

Detta är en kvalitativ studie om psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Syftet medstudien är att belysa vilka förhållningssätt och strategier som tillämpas av personal vidHVB-hem för att förebygga och hantera psykisk ohälsa bland ensamkommande barn.För att uppnå syftet och frågeställningarna har vi undersökt personalens erfarenheterinom HVB verksamheter genom semistrukturerade intervjuer. Studien bygger påutsagor från personalen om deras erfarenheter och upplevelser kring psykisk ohälsabland de ensamkommande barnen, vilka svårigheter de möter i deras arbete och vadsom är viktigt att tänka på i arbetet med ensamkommande barn.Resultatet i studien visar att boendepersonal beskriver att ungdomarnas psykisk ohälsakommer i uttryck genom frustration, aggression, ångest, självskadebeteende ochmissbruk, vilket är i linje med vad som visats i tidigare forskning om ensamkommandebarn som en utsatt grupp som har varit med om traumatiska upplevelser vilket kan hapåverkat deras psykiska hälsa (Hessle 2009, Batista m.fl 2007). HVB personalenbeskriver arbetet med att skapa trygghet och möjlighet till tillförlitliga relationer med deensamkommande barnen som sin viktigaste funktion. Intervjupersonerna beskriver attdet är viktigt att vara tillgänglig och stödjande för barnen för att de ska känna sigdelaktiga i meningsfulla situationer.

Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem som berör många individer. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid och risken att drabbas av psykisk ohälsa är 50% under en livstid. Sjuksköterskan bär ett ansvar för patienten och dess omvårdnad och bör i sin profession se till patientens unika värld. Att förmedla hopp och stödja patienten på dess väg gentemot sammanhang och hälsa i livet är en central del av arbetet. Syftet med studien är att studera sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter. Litteraturstudien baseras på sju artiklar och analys sker med hjälp av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Granskningen karaktäriserade sjuksköterskans upplevelser. Resultatet belyser olika faktorer som sjuksköterskan bör inneha. Bristande kunskap, erfarenhetens innebörd samt ogynnsamma känslor i mötet med den suicidnära patienten var viktiga fynd. Att se till sjuksköterskors arbetsförhållanden och möta deras behov av stöd och utbildning är viktigt för att ett hälsofrämjande arbete skall gynnas. Det ställer således krav på att organisationen stödjer sjuksköterskan när arbetet upplevs påfrestande och där negativa känslor tar över och även påverkar sjuksköterskan privat. Dessa omständigheter påverkar indirekt arbetet för en bättre folkhälsa och således den hållbara utvecklingen.

Idrott och hälsa syftar till att ge elever kunskaper i att kunna ansvara för sin egen hälsa. För att eleverna ska kunna ansvara för sin egen hälsa efter skolans år måste de bli förberedda för det samhälle som väntar. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt i samhället, trots det har studier påvisat att psykisk hälsa är det som lärare i idrott och hälsa lägger minst vikt vid i hälsoundervisningen. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare tolkar styrdokumenten samt hur de bedriver undervisning kopplat till psykisk hälsa. Studien undersöker också vilka verktyg lärare har fått från bland annat lärarutbildningen för att bedriva en hälsoundervisning och då med fokus på psykisk hälsa. Resultatet visar att lärare är medvetna om vad som krävs för att bedriva undervisning som ger elever kunskap att ansvara för sin psykiska hälsa. Dock visar resultatet även att lärarna inte är förmögna att praktisk genomföra undervisningen utifrån sina visioner. De verktyg som lärarna har fått på lärarutbildningen är inte längre relevanta vilket tyder på att hälsoundervisningen utbildar elever till ett samhälle som inte längre är aktuellt

Bakgrund Människan består av psyke och kropp och dessa påverkar varandra. Att ha en somatisk sjukdom ökar risken för psykisk ohälsa, exempelvis depression, som i sin tur kan föra med sig somatiska symtom. Psykisk ohälsa kan göra att somatiska besvär upplevs, utan att det finns någon bakomliggande somatisk sjukdom. Mer än 50 % av personerna med allvarlig psykisk ohälsa behöver somatisk vård och patienter med psykisk ohälsa blir oftare somatiskt sjuka än psykiskt friska personer och därmed stöter sjuksköterskan på även dessa patienter på somatiska vårdenheter. Vald teoretisk referensram är vårdvetenskapen och har sin grund i begreppen delaktighet och vårdrelation. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterkans upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdenheter. Metod Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningen gjordes i tre databaser, nämligen Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes tolv artiklar ut för analys, elva artiklar erhöll hög kvalitet och en medelhög. Dessa analyserades sedan utifrån en manifest innehållsanalys med Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier med elva underkategorier. De fyra kategorierna var ”Utbildningen har betydelse”, ”Resursbrist skapar problematik”, ”Sjuksköterskan upplever varierande känslor” samt ”Sjuksköterskan upplever olika dilemman”. Slutsats Slutsatser kunde dras gällande att sjuksköterskor på somatiska vårdenheter upplever svårigheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Förutfattade meningar skapade hinder för god vård. Ökad kunskap och utbildning kan ge möjligheter för förbättrad och individanpassad vård. Slutligen konstaterades att detta är ett ämne som kräver ökad forskning.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

Studien syftar till att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger i förskolan arbetar förebyggande av barns psykiska ohälsa. Utgångspunkten för studien är teorier om barns psykiska hälsa utifrån ett socioemotionellt, sociokulturellt, kognitivistiskt och psykoanalytiskt perspektiv. Metodval för studien har varit en enkätundersökning baserad på dels en kvantitativ metod och dels en kvalitativ metod. Resultatet av studien visar på pedagogers grundläggande uppfattningar om området psykisk ohälsa. Det finns en varierad definition av begreppet, där pedagoger beskriver begreppet utifrån både ett individperspektiv och ett objektivt perspektiv. Definitionen av begreppet ”psykisk ohälsa” kan i viss mån kopplas till teoretikernas beskrivning av begreppet. Vidare redogör pedagogerna för olika arbetsmetoder i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Dessutom framkommer pedagogers efterfrågan av fortbildning. Frågeställningar - Vad innebär begreppet ”psykisk ohälsa” för pedagoger och finns det något samband med teorier om barns psykiska välmående? - Vilka arbetsmetoder menar pedagoger att de använder sig av för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, och på vilket sätt skulle dessa kunna utvecklas om utgångspunkten ligger i teorier om barns psykiska välmående? - Vad har pedagogers fortbildning för betydelse i det förebyggande arbetet av barnspsykiska ohälsa?

No description available.

Psykisk ohälsa bland unga vuxna i Sverige är växande problem. Problemområdet är komplext med många tänkbara orsaker, vilket försvårar bedömningen av vilka åtgärder som bör tillämpas. Syftet med denna studie var att undersöka vad unga vuxna med psykisk ohälsa själva tyckte hade hjälpt dem att må bättre. Fokuset låg på individen, dess närmaste omgivning och samhället. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och tolkades med tematisk analys. Deltagarna i studien var 3 kvinnor och 1 man i ålder 25–29 år. Samtliga av deltagarna hade erfarenhet av att föreläsa om sin egen psykiska ohälsa. Via analysen återfanns på individnivå 3 teman: Acceptans, identitet och egna strategier. Från omgivningen framgick 3 teman: Praktiskt stöd, emotionellt stöd och gemensamma strategier. Från samhällets återfanns 3 teman: Information, förståelse och tillit samt hjälpinsatser. En övergripande faktor som var gemensamma för samtliga teman var individanpassning. Slutligen diskuterades det kring fördelar med att inte enbart fokusera på individen vid psykiska ohälsa; det föreslogs istället en helhetssyn som även tog hänsyn till omgivningen och samhället som individen verkade i. Dessutom belystes möjligheten att ändra synen på psykisk ohälsa från reaktiv, där symptomen behandlas, till att istället fokusera på preventiva insatser; att förhindra att symptomen uppstår.

<p>Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (<em>N</em>=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa. Gruppen som rapporterade att deras närmaste chef utövar låga nivåer av UL hade kraftigast samband mellan kvantitativ anställningsotrygghet och såväl psykisk ohälsa som utmattning. Effekten var dock mindre uttalad för utfallsvariabeln distansering.</p>