<p> </p><p>Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.</p>

<p>Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation. Det är tydligt att föräldrarna har en fortsatt stor betydelse för dessa ungdomar på väg mot vuxenlivet. Skrivprocessen varierade för de deltagande ungdomarna. En bearbetning av svåra och/eller stressande händelser bedöms dock ha skett hos flertalet. Expressivt skrivande bedöms kunna vara en meningsfull intervention mot stress. I de fall ungdomar mår mycket dåligt kan man dock inte utgå från att expressivt skrivande är tillräckligt. Vidare forskning krävs för att mäta effekten av denna typ av intervention.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohälsa. Det var också av intresse att få se om det fanns någon skillnad i sättet att förklara orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur Läkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport från SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohälsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhälle. Det hade lett till att ett stort ansvar, många gånger högt över vad individen mäktade med, hade lagts ned på individnivå. Förmågan att göra rätt val i livet hade inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna hade skapats. I analysen framkom olika förklaringsmodeller. Dessa modeller hade i sin tur bidragit till skillnaderna i sättet att beskriva orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Kvinnor beskrevs som bräckliga och deras cyklicitet kopplades utan vetenskapliga belägg ihop med diagnosen depression. Det som gick att finna angående männens psykiska ohälsa beskrevs mer som ett beteendeproblem där aggressivitet och missbruk fick stå för den stora förklaringen.</p><p>The purpose of this paper was to understand through a review of the literature the main explanations given for mental ill-health in young adults. It was also of interest to investigate if different explanations were given for mental ill-health among young men, as opposed to women. This study reviewed articles taken from Läkartidningen, Psykologtidningen, and Transmittorn, as well as a report from SOU. The results indicated that the underlying cause for mental ill-health in young adults is to a large extent an increasingly individualized society, leading in turn to more responsibility being laid upon young adults often ill-equiped to handle it; the ability to make successful choices in life does not always develop at the same speed as the new opportunities that society creates. The analysis revealed that different explanations / models were used to describe the causes of mental ill-health in men and in women. Women were described as fragile, and a diagnosis of depression was linked, without scientific proof, to their reproductive / hormonal / monthly cycles. Mental ill-health in men, on the other hand, was described more as a behavioral problem, with aggression and drug abuse as the main cause. Keyword Young adults, gender, health, mental ill-health</p>

<p>Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser. Respondenterna upplevde skam och uppfattade omgivningen som oförstående. Omgivningen verkade se utbrända som passiva medan dessa personer ville se sig som aktiva och kunna vara med och påverka sin situation. Genom att respondenterna inte accepterade omgivningens syn på utbrändhet så fick de heller inte den hjälp som de behövde.</p>

<p>Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.</p>

<p>De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun. Resultatet visar att eleverna generellt sett är positiva till det stöd skolan erbjuder och att acceptansen till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen var god. Trots det uppger nästan hälften av eleverna att de inte vill träffa en kurator om de mår psykiskt dåligt.</p>

<p><strong>BAKGRUND</strong>: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. <strong>SYFTE</strong>: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie med 15 vetenskapligt granskade artiklar. <strong>RESULTAT</strong>: Analysen resulterade i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att fysiskt-, psykiskt-, andligt-, kulturellt-, socialt- och samhällets stöd hade betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. Att vara medveten om och ha förståelse för kulturspecifika faktorers påverkan på hälsan var av stor vikt för omvårdnad av flyktingar. <strong>DISKUSSION/SLUTSATS</strong>: Inom hälso- och sjukvården behövs utbildning och insikt i tvärkulturella möten. Detta anses nödvändigt för att kunna tillgodose flyktingar med psykisk ohälsa och deras behov av stöd. Arbetar man enligt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori kan man som sjuksköterska erhålla kunskap som underlättar i beslut och handlingar i omvårdnaden av patienter från andra kulturer.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling</p><p>börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.</p><p>Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton</p><p>vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola</p><p>och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning</p><p>saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. En litteratursökning genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut till det slutliga resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en rädd attityd, en stressad attityd, en osäker attityd, en säker attityd samt en diskriminerande attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa. Samhällets stigmatiserade syn på psykisk ohälsa påverkade sjuksköterskorna negativt i deras yrkesroll då de kunde utveckla en rädd, osäker och diskriminerande attityd.  Kunskap och erfarenhet om psykisk ohälsa var något som resultatet visade förbättrade sjuksköterskornas bemötande och gav dem en säker attityd. Sjuksköterskornas arbetsmiljö som i dagens samhälle kan innebära stress och nedskärningar leder till en negativ och stressad attityd samt en sämre patientrelation. Information och utbildning om psykisk ohälsa är något som författarna till föreliggande studie anser är av stor vikt för att minska den stigmatiserande och diskriminerande attityden hos sjuksköterskor. Slutsatsen av denna studie visar på att sjuksköterskornas attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa är av både positiv och negativ karaktär som grundas i dagens samhälles stigmatiserade syn, kunskapsbrist samt sjuksköterskornas livserfarenheter och värdegrunder. / The aim of this descriptive literature review was to illuminate nurses´ attitudes towards patients with mental illnesses. A literature search was performed and 12 scientific articles were chosen which form the basis of this report. The result of this study shows that nurses had five main attitudes, a frighten attitude, a stressed attitude, an unsecure attitude, a confident attitude and a discriminating attitude towards patients with mental illnesses. Nurses´ attitudes towards patients with mental illness are affected by society's stigmatized view of people with mental illnesses. Nurses´ attitudes towards patients with mental illnesses include fear, insecurity and discrimination. Knowledge and experience of patients with mental illnesses resulted in more confident attitudes towards these patients and improved their interaction with them. Nurses work in a more stressful environment than previously, partly due to economic strains on health care leading to staff reduction which affects nurses´ relationships with their patients negatively. Information and education about mental illnesses is something which the authors of this study believe is of great importance in order to reduce the stigmatization and discriminating attitude held by nurses towards patients with mental illnesses. The conclusion of this study shows that nurses´ attitudes towards patients with mental illnesses are of both negative and positive character which origins in society’s stigmatized view, lack of knowledge and the nurses experiences in life and their values.