Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka hur unga tjejer upplevde och reflekterade över hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier samt hur detta påverkade deras självbild. Fokus för studien var att se hur kommunikation via bilder och jämförelse med andra individer på sociala medier påverkade individens självbild och kroppsuppfattning. Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta tjejer i åldern 20-30 genomfördes. Insamlad data analyserades utifrån symbolisk interaktionism där kommunikation är av betydande roll för en individs utvecklande av självet. Resultatet av studien visade att hälso-och fitnessbilder på sociala medier påverkade respondenterna både positivt genom motivation samt strävan efter ett hälsosammare liv, men också negativt i det hänseende att respondenterna kände sig misslyckade vid jämförelse med andra vilket påverkade deras självbild och kroppsuppfattning negativt. Det framkom också av resultatet att det fanns negativa attityder mot individer som låg långt ifrån dagens kroppsideal och som lever ohälsosamt. / This qualitative study aimed to examine how young girls perceive and reflect on pictures with associations to health and fitness in social media and how this affects their self-image. Focus of the study was to see how communication through images and comparison with other individuals in social media affects the individuals self-image. Two focus groups interviews with a total of eight girls aged 20-30 was conducted. Collected data were analyzed based on symbolic interactionism where communication are significant of an individuals development of self. Results of the study showed that pictures with association to health and fitness in social media impacted the respondents both positively through motivation and the drive for a healthier life, but also negative in the sense that respondents felt more failed when compared to others, which affected their self-image and body image negatively. The result also showed that there were negative attitudes towards individuals who are far from living up to today's ideal and indiviuals who are living unhealthy.

Syftet med vår studie är att undersöka hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med elever med psykisk ohälsa, hur elevhälsan arbetar förebyggande för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt vad det finns för hinder och möjligheter för hur detta arbete kan utvecklas. Vår studie har en hermeneutisk utgångspunkt då vi vill ha en tolkande förståelse för elevhälsans arbete. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsdiskussioner då det kunde ge oss en samlad bild av hur elevhälsan som grupp arbetar med elever med psykisk ohälsa samtidigt som deras olika kompetenser med olika perspektiv kunde tydliggöras. Vi har valt att använda oss av Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv för att tolka det empiriska materialet. För att förstå von Wrights tankar har vi tagit del av symbolisk interaktionism som grundas på George Herbert Meads teori. I vårt resultat finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv i elevhälsans arbete med elever med psykisk ohälsa. Vikten av elevernas delaktighet framkom i båda perspektiven. Ett möte mellan en pedagog och elev innebär ett möte mellan likvärdiga personer med olika livserfarenheter och historia och sätt att uppfatta och tolka världen och det är viktigt att utveckla en god relation för att finna förståelse. Elevhälsan ville utgå från ett relationellt arbetssätt men det fanns hinder i verksamheten. I våra fokusgruppsdiskussioner uppkom att det finns problem med skolans samverkan med andra instanser såsom BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och socialtjänst. De hinder skolornas elevhälsa uttryckte kan dock leda till möjligheter. Utvecklingsmöjligheter kan uppnås genom att skolan kritiskt granskar yrkesroller, arbetssätt och organisation på ett ifrågasättande och reflekterande sätt.

ABSTRACT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms – och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos. Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and work with people with dual diagnoses. Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson Handledare Stellan Jeppsson Datum Mars 2006 Antal sidor 39 Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst, behandlingshem. Sammanfattning De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå. Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ​​during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem. Vårdpersonalen bör betrakta den äldre vårdsökande individen ur ett holistisk perspektiv: dvs. beaktning av patientens somatiska och psykiatriska sjukdomar, deras personlighet samt hur de lever sina liv socialt. Det kan ge fingervisning om att patienten befinner sig i riskzonen för suicid. De olika mätinstrumenten är hjälpmedel i att upptäcka depression och suicidala tankar och bör användas betydligt mer frekvent. Vårdpersonal som arbetar med äldre bör ha grundläggande kunskaper i geriatrisk psykiatri och gerontologi. Hur de äldre tänker och fungerar, vilket kommer både de äldre och vårdpersonalen tillgodo. Bättre kunskaper om de äldres suicidalitet är ett viktigt steg i prevention av suicid. Det är av stor vikt att i tidigt skede upptäcka äldre som befinner sig i riskzonen för suicid. Slutsats: De viktigaste budskapen för att förebygga suicidalitet, och som vårdpersonalen kan ge till de äldre är: du är inte ensam om att känna som du gör, vi förstår din situation och ser att du lider, och vi är villiga att hjälpa dig till ett drägligare liv.

Introduktion: Psykisk ohälsa beskrivs idag som ett hälsotillstånd som är vanligt bland patienter på sjukhus, de senaste åren har psykisk ohälsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter är det viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa för att på ett hälsofrämjande sätt hjälpa patienten, därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vårdar patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vård upplever mötet med patienter som har psykisk ohälsa. Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med åtta stycken sjuksköterskor på en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket på dennes utbildning, erfarenhet och kunskap. Att möta patienter med psykisk ohälsa kan ibland vara problematiskt på grund av den tidsbrist och stress som finns i vården. Samarbetet mellan yrkeskategorier inom vården bör utvecklas mer för att mötet mellan vårdpersonalen och en patient med psykisk ohälsa ska vara tillfredsställande. Slutsats: Sjuksköterskan behöver mer kunskap för att möta patienter med psykisk ohälsa. Det är ofta för lite personal i sjukvården för att sjuksköterskor skall ha tid för att på ett värdigt sätt möta patienterna med den tid som de behöver. Ett bättre samarbete i vården mellan de olika yrkeskategorierna skulle underlätta vården av patienterna. / Introduction: Mental illness is nowadays described as a fairly common health state among patients at hospitals, in the last few years mental illness among patients has increased. In the nurses meeting with patients, it is important to detect mental illness for a health-promoting way to help the patient, so it is important for nurses to have knowledge of how to care for patients with mental illness. Objective: The purpose of this study is to describe how nurses working with somatic care experience meeting with patients who have mental illness. Method: This study has a descriptive design with qualitative approach. Interviews were conducted with eight nurses in a somatic unit. Interviews were processed with a qualitative content analysis. Results: Nurses experience a limitation in knowledge and time to meet patients with mental illness. The experiences the nurses have of  meeting patients with mental illness relates to a large extent back to the nurses individual training, experience and knowledge. For nurses who meet patients with mental illness it can be problematic due to the time pressure and stress that exists within caring. The collaboration between professionals in healthcare should be developed more to the meeting between the nursing staff and a patient with mental illness to be satisfactory. Conclusion: The Nurse needs more knowledge to meet patients with mental illness. There is often a resource limitation in health care that makes it difficult for the nurse to meet patients with mental illness worthily and give them the time they need. Better collaboration of care between the various occupational categories would facilitate the care of patients.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande. Frågeställningar Upplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande? Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande? Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne. Teori Sammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning. Metod Kvalitativa intervjuer. Resultat Mina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den självbild som skapas genom bloggläsandet har genom min undersökning ofta visat sig svår att efterlikna. Det är därför svårt att hävda att resultatet av bloggläsandet leder till ett välbefinnande såväl fysisk, psykiskt som socialt. Slutsats Av min studie går det att dra slutsatsen, även om jag är medveten om att respondentkretsen är begränsad, att bloggen för unga tjejer i en känslig ålder möjligen kommit att bli viktigare som en sorts rådgivare än vad vuxna är. Jag tycker också att min studie visar att bloggläsning fått en sådan omfattning att den blivit en av de viktigaste informationskanalerna för unga tjejer.  Detta är något som politiker i kommunikationen med unga människor måste bli medvetna om på ett helt annat sätt än vad som idag är fallet. Som jag har påvisat upplever unga tjejers att deras psykiska ohälsa påverkas i positiv riktning genom bloggläsande så länge som bloggen fungerar som en bra förebild för bloggaren.