<p>Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna. Uppsatsen hade sin grund i hermeneutiken och analysen utgick från två teoretiska perspektiv: Berglinds handlingsteori och stämplingsteorin. Resultaten visade att klienterna levde i en hemlikmiljö och hade tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det fanns få regler och krav som var förbundna med de särskilda boendena och detta bidrog till klienternas självbestämmande. Färre än hälften av klienterna deltog i någon daglig sysselsättning. Deltagandet i samhällets gemenskap bestod främst av att klienterna gick ut och handlade och besökte restauranger. Det framgick dock att psykiskt funktionshindrade inte kunde uppfattas som accepterade i samhället. De sociala kontakterna är få, men det finns en gemenskap på boendet med möjlighet att umgås med personal och andra boenden.</p>

<p>I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har.<strong> </strong>Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp.<strong></strong></p> / <p>This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.</p>

Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna. Uppsatsen hade sin grund i hermeneutiken och analysen utgick från två teoretiska perspektiv: Berglinds handlingsteori och stämplingsteorin. Resultaten visade att klienterna levde i en hemlikmiljö och hade tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det fanns få regler och krav som var förbundna med de särskilda boendena och detta bidrog till klienternas självbestämmande. Färre än hälften av klienterna deltog i någon daglig sysselsättning. Deltagandet i samhällets gemenskap bestod främst av att klienterna gick ut och handlade och besökte restauranger. Det framgick dock att psykiskt funktionshindrade inte kunde uppfattas som accepterade i samhället. De sociala kontakterna är få, men det finns en gemenskap på boendet med möjlighet att umgås med personal och andra boenden.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp. / This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan. Deltagarna ansåg vissa psykiska diagnoser vara könsbundna, exempelvis betraktades depression som en kvinnlig sjukdom medan ADHD sågs som en manlig sjukdom. Studenterna ansåg även vissa diagnoser vara förknippade med ålder. / The purpose of this study was to increase our knowledge and understanding of students’ attitudes to mental illness and mental disability. The questions of this issue were: What do students think of mental illness and mental disability? How are students´ attitudes reflected in their daily communication? To respond the questions we accomplished two focus groups with college students from different programs. The result showed that students had ambivalent attitudes to mental illness and to mental disability, while the attitudes were factual. The students associated mental illness as something negative which was influenced of media. The group members put mental diagnosis in relation to gender. For example was depression associated as a female disease while ADHD was associated as a male disease. The students related mental diagnosis to age.

ABSTRAKT Personer med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ”Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering”, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ”Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ”Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning”, ”Betingelser för lämplig arbetsplats” och ”Spelregler i samarbetet”. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt. En slutsats är att metoden IPS och arbetsterapi delar flera centralavärderingar. Framför allt att meningsfull aktivitet påverkar människans hälsaoch bidrar till utveckling, men också att ett klientcentrerat arbetssättmöjliggör skapandet av flexibla strategier som fungerar för den enskildeklienten i det sammanhang där han eller hon ska utföra sina aktiviteter.

<p>The objective of this licentiate’s dissertation is the developing occupational role of ‘personligt ombud’ (PO), a case manager for persons with severe psychiatric disabilities. The purpose of PO, put forward by a government’s commission (Psykiatriutredningen) 1992, was to implement a new way of providing support and to coordinate interventions with an aim to improve the life conditions of persons with severe psychiatric disabilities.</p><p>The aim of this licentiate’s dissertation is to characterize PO as a phenomenon within disability politics.</p><p>The empirical data were collected in three counties, viz the counties of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. All POs within these counties were inter-viewed as well as influential managers. Clients of the POs were also interviewed.</p><p>The results imply that POs construct their understanding of their clients’ problems within a medical discourse, individualizing the problems as a result of illness. However, in their actions to solve problems they take social measures relating to a citizen discourse, focusing on citizen rights and living conditions. The occupational role of the PO develops within these discourses in conflict.</p><p>The POs’ courses of action were analyzed as four stylized patterns that can be identified with methods and theory in Social Work: rehabilitation, paternalism, empowerment and advocacy. Empowerment and advocacy can be seen as new courses of action used by POs as professionals within the public sector for sup-porting this target group.</p><p>Conclusions indicate that while formulating medical explanations to their cli-ents’ problems, the lack of language to formulate and analyze the structural and social problems is creating a risk of POs strengthening the exclusionary proc-esses. Nevertheless, the occupational role of the PO has developed a new ex-pected function as society integrated support, built on empowerment, advocacy and user control.</p>

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende. Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden. Hur dessa områden, vårdrelation, organisation och miljö var beskaffade och upplevdes påverkade stödets insats och kvalitet. Det framkom att en viktig komponent i det vardagliga stödet utgjordes av ett omfattande motivationsarbete. Det fanns en bristande överensstämmelse mellan de boendes uppfattning om stöd behov och det som personalen ansåg att de behövde. Ett samband som visade sig var personalens uttryckta maktlöshet i vissa stödjande situationer och samtidig frånvaro eller bristande kontinuitet av handledning. Diskussion: Det särskilda boendet har som konstruktion stora utmaningar i att göra anspråk på att vara ett hem och inte en institution. Redan språkbruket etiketterar; man bor inte i en lägenhet utan på ett gruppboende och man är inte hyresgäst utan boende. De yttre strukturerna kan förstärka ett vi och dom tänkande där behov och svårigheter riskerar att bli beskrivna utifrån grupptillhörighet. / Background: Many people with psychiatric disabilities have a perception of low quality of life. They also have lower standard, materially, economically, socially and health-wise. To be granted supportive housing means getting daily support, service and care. Previous studies have shown that the supporting staff have to be knowledgeable and have special features, compassionate, responsive and attentive. Aim: To describe a health care professional experiences and thoughts on how to style casual support to the quality of life for people living in sheltered housing. Methods: Semi-structured interviews were conducted as with ten staff members from five supportive housing. The method of analysis was qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The staffs’ experiences of providing support for quality of life was categorized into three different areas. How these areas, care relationship, organization and environment was constituted and perceived made impact on support effort and quality. It emerged that a key component of the everyday support consisted of a comprehensive motivational work. There was a mismatch between the residents' perception of support needs and what the staff felt that they needed. A relationship that turned out was the staff expressed powerlessness in some supportive situations and the absence or lack of continuity of supervision. Discussions: Supportive housing has as major challenges in claiming to be a home and not an institution. The language used; you do not live in your own apartment, but in a group home and you are not a tenant, but a person living there. The outer structures can reinforce an “us” and “them” thinking where the needs and difficulties might be described on the basis of group membership.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job. Another opportunity for this particular group consists of getting a subsidized employment. An increased knowledge among employers about the difficulties and strengths people with mental disorders may have to execute a job, can also serve as an opportunity for them to get an employment. / Vi har haft som syfte att undersöka hinder och möjligheter för personer som har ett psykiskt funktionshinder att få tillträde på den reguljära arbetsmarkanden. Detta utifrån upplevelser hos personer vars arbetsroll har inslag av arbetlivssinriktad rehabilitering för vår undersökta målgrupp.  Studien grundade sig på fem stycken kvalitativa intervjuer och resultaten visade på att fördomar som finns mot personer med ett psykiskt funktionshinder kan utgöra ett hinder för dem att få ett lönearbete. Vidare kunde även hinder kopplas till låg självkänsla hos målgruppen samt ökade krav till högre utbildning för att kunna få ett lönearbete. Resultaten visade även på att ha fokus på det friska i sig kan utgöra en möjlighet till lönearbete för personer med ett psykiskt funktionshinder. En annan möjlighet för den här målgruppen utgjordes av att få en anställning med lönebidrag.  En ökad kunskap bland arbetsgivare om vilka svårigheter samt styrkor personer med ett psykiskt funktionshinder kan ha i förhållande till att utföra ett arbete, kan också utgöra en möjlighet för dessa personer att få en anställning.