Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ”theory of mind”, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier. Ett ”teoribygge” som dessutom är kliniskt användbart. Forskarna i London har utvecklat en mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för borderlinepersonlighetsstörning (BPD). MBT har visat sig vara effektiv i randomiserade och kontrollerade kliniska studier. Men modellen kan även användas vid andra diagnoser. I arbetet ges dock endast en sparsam beskrivning av de terapeutiska tekniker som modellen rymmer. Fokus ligger i stället på att ge en introduktion till grundmodellen. I första delen presenteras en teoretisk genomgång av Fonagy och hans kollegors utvecklingsmodell. Sedan följer en genomgång av begreppet reflekterande förmåga (RF). Sist presenteras exempel på mentaliserande förhållningssätt i behandling och en kortfattad beskrivning av ett MBT-projekt vid Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning. Uppsatsen visar på hur användbara begreppen mentalisering och reflekterande förmåga (RF) är i behandling och forskning.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod. I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget. Inombords bär han på förbjudna känslor och tankar, och bortträngandet av dessa skapar en neuros. I uppsatsen argumenterar jag för att de otillåtna tankar som Martin bär på är erotiska känslor för modern, vilka han burit på sedan barnsben. Martin brottas således med ett oidipuskomplex.  Detta oidipuskomplex gör sig ständigt påmint i romanen, och har en stark påverkan på Martin, bland annat i hans relationer till kvinnor.

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self. In a direct comparison, the two perspectives on the self seem to be irreconcilable. Only in reference to a third perspective, that of psychoanalyst Donald Winnicott, emerges a potential possibility of congruity. I will describe how Winnicotts conception of the self comprises two irreconcilable aspects, and then suggest that one of them has consistently been the essential focus of Butler's interest and attention, while the other has remained the main focus of Benjamin's. In light of this analysis I will discuss the notion of congruity and mention the potential relevance of Butler's philosophy for an expanded understanding of Winnicotts conception of the self.

No description available.

Hysteri tillhör en av de mest omdebatterade diagnoserna i psykologins historia. Under några decennier kring förra sekelskiftet sysselsatte sjukdomen dåtidens främsta läkare. I Freuds välkända fallbeskrivningar framträder den hysteriska kvinnan som traumatiserad, både av sina minnen och av sina symtom. Den här uppsatsen syftar till att ifrågasätta en etablerad tolkning av hysteri som individuell patologi. Luce Irigarays konceptualisering av det imaginära och kvinnans symboliska hemlöshet används som utgångspunkt för en kritisk läsning av  Studier i Hysteri. Ansatsen är kvalitativ och teoridriven, metoden mimetisk, analysen är tematiskt strukturerad. Av resultaten framkommer att Irigarays tänkande kan bidra med en fördjupad förståelse av hysterin som någonting som överskrider individuell patologi, som någonting som blottlägger detta psykiska tillstånds relation till imaginära föreställningar om rationalitet och femininitet. De presenterade perspektiven belyser hur hysteri såväl som samtida kvinnosjuklighet formas av ett kulturellt omedvetet.

<p>Gränsland is a poetry collection by the poet Eva Sjödin. One distinct theme among others in Gränsland is repulsion and attraction, disgust and fascination in interaction. There is also a direction inwards and towards something. This essay is an attempt to analyse this theme. I will apply Julia Kristevas theory on abjection, a theory that explains these contradictory feelings and movements of the subject. The first part of the analysis is about how abjection is expressed through the ego in situations concerning eating, sickness and hunger and the colour red. The last part shows how the text itself expresses abjection, and becomes abject, through its explicitness and repetitive form.</p>

Gränsland is a poetry collection by the poet Eva Sjödin. One distinct theme among others in Gränsland is repulsion and attraction, disgust and fascination in interaction. There is also a direction inwards and towards something. This essay is an attempt to analyse this theme. I will apply Julia Kristevas theory on abjection, a theory that explains these contradictory feelings and movements of the subject. The first part of the analysis is about how abjection is expressed through the ego in situations concerning eating, sickness and hunger and the colour red. The last part shows how the text itself expresses abjection, and becomes abject, through its explicitness and repetitive form.