No description available.

I fokus för denna uppsats ligger främlingskapets problematik i två barndomsskildringar, Walter Ljungquists Källan (1961) och Mare Kandres Aliide, Aliide (1991). Analysen kretsar kring följande frågor: Hur konstrueras barnets främlingskap i båda berättelserna från två skilda tider? På vilket sätt präglar författarnas filosofiska och estetiska insikter den litterära bilden av barnets främlingskap? Vilka olikheter och likheter finns i de två gestaltningarna av barnets främlingskap i förhållande till den andre och till sig själv? Med utgångspunkten i existentiella, psykoanalytiska och antroposofiska perspektiv bildar jag mig en uppfattning om främlingskapets ursprung och dess filosofiska betydelse i olika teoretiska diskurser. / <p>Denna masteruppsats kan vara intressant för alla litteraturvetare som använder psykoanalysen som en teoretisk nyckel. Analysens komparativa karaktär kan även betraktas som en personlig insats i den komparativa litteraturvetenskapen.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas.

Inledning: I början av den psykoanalytiska teorins utveckling hade sexualiteten en central roll. När man inom psykoanalytisk teori började frångå driftsteorin, kom man också längre bort från sexualiteten. Detta trots vetskapen om att sexualiteten tycks genomsyra människors liv och leverne på ett genomgripande sätt. Syftet med studien är att undersöka hur legitimerade psykoterapeuter, med kompetens och vana att arbeta med sexuella frågeställningar, arbetar med sexualitet i sitt arbete. Frågeställning: Hur arbetar psykodynamiska psykoterapeuter med speciell kompetens i sexualitet med patienternas sexuella problematik? Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter specialiserade på sexualitet. Dessa var verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultat: Psykoterapeuterna ger sexualiteten en integrerad plats i det psykoterapeutiska arbetet. Betydelsen av att göra en sexuell anamnes framträder i resultatet. I patienternas livsberättelser återkommer upplevelser av övergivenhet, trauma, skam och skuld och att sexualiteten återfinns som ett försvar gentemot att stå ut med svåra känslor. För psykoterapeuten krävs förmåga att lyssna på och härbärgera patientens berättelser, även mod att våga ställa frågor och uttrycka sig naturligt kring sexualitet. Detta kan väcka svåra känslor hos psykoterapeuten. För att möjliggöra detta arbete poängteras vikten av handledning och egenterapi. Diskussion: Sexualitet berör så uppenbart på olika vis de flesta människor. Denna studie stödjer de resultat som litteratur och tidigare forskning visar på fördelarna med att redan från början involvera sexualiteten i det psykoterapeutiska arbetet. Att som psykoterapeut integrera sexualitet i det psykoterapeutiska arbetet innebär en möjlighet till fördjupad kontakt och förståelse för de problem som undersöks. / Introduction: Sexuality had a central roll in the beginning of the development of psychoanalytic theory. At the same time the instinct theory was left behind, sexuality became less important as well, even though it is well known that sexuality penetrates the human way of life in a vigorous way. The purpose of the study is to investigate how licensed psychotherapists, who have the competence and are used to work with questions concerning sexuality, do so in their daily work. Question: How do psychodynamic psychotherapists who specialised in sexuality work with their patients sexual problems? Method: A qualitative phenomenologically -based interview carried out with five legitimate psychotherapists who specialised in sexuality, working in both public and private practice. Results: Sexuality is given integrated room in the psychotherapeutic work. The importance of taking a sexual history shows in the results. Experiences of abandonment, trauma, shame and guilt return in the patient´s histories together with the experience that sexuality is regained as a defence against difficult feelings. This demands the ability of the psychotherapist to listen to and contain the patient´s histories, even the courage to ask question and talk naturally about sexuality. This can stir up difficult feelings in the psychotherapist. To make the work possible, emphasises the importance of supervision and therapy. Discussion: Sexuality obviously affects most of the people in different ways. This study supports earlier results of literature and research and shows the advantages to involve sexuality in the psychotherapeutic work from the start. To integrate sexuality in the psychotherapeutic work gives the psychotherapist the possibility for deeper contact and understanding of the problems he/she investigates.

Denna studie fokuserar på den amerikanska poeten Emily Dickinson och hennes psykiska hälsa samt kreativitet och skrivande. Syftet är att lyfta fram hur fyra utvalda teman; hjärna, hjärta, sinne och själen, framställs i Dickinsons poesi. Detta handlar därför om en tematisk analys, där frågeställningar besvaras med hjälp av psykoanalytiska teorier. Studiens resultat visar att Dickinsons poesi fungerar som en brygga mellan hennes subjektiva känslor och allmänmänskliga teman. Det har lyfts fram medvetna samt omedvetna faktorer, vilka har kopplats till poetens psykiska tillstånd och därmed visat på hennes styrkor samt svagheter, i synnerhet vad gäller den kreativa skrivprocessen. Dickinsons poesi har slutligen argumenterats för att vara psykologiskt intriktad, och slutsatsen i denna studie förklarar därför vilka fördelar det finns med att läsa Dickinson med hjälp av psykoanalytiska teorier. Genom läsning av Dickinson i samband med Freud och andra psykoanalytiker skapas en koppling mellan poetens psykiska tillstånd samt hennes dikter, där psykoanalytiska teorier som fokuserar på kreativitet och skapande blir ett hjälpmedel för att läsaren ska få en djupare inblick i poetens liv och skrivande.

Denna studie har undersökt hur den kvinnliga huvudkaraktären Carrie White framställs i två versioner av skräckfilmen Carrie (1976 och 2013). Med bakgrund i att skräckgenren har kritiserats för sin framställning av kvinnliga karaktärer, har syftet varit att ur ett genusperspektiv jämföra hur Carrie skildras i den äldre respektive nyare filmversionen. Studien har genomförts med hjälp av semiotisk analys och den teoretiska ramen har utgjorts av olika varianter av feministisk psykoanalys. Analysen har framför allt fokuserat på tre aspekter av karaktärens framställning; Carries utseende, hennes relation till sin mamma och hur hon relaterar till sin övernaturliga förmåga. När det gäller karaktärens utseende har analysen visat att hennes kropp skildras som mer objektifierad och sexualiserad i den äldre versionen, vilket har kopplats till Mulveys teori kring den kontrollerande, manliga blicken. Vidare har analysen visat att Carrie framställs som mer aktiv och självsäker i den nya versionen, vilket yttrar sig dels i att hon är mer bestämd gentemot sin kontrollerande mamma och dels i att hon använder sin övernaturliga förmåga på ett kraftfullare sätt jämfört med den äldre versionen. Detta har relaterats till Smeliks teori kring att det i dagens visuella kultur är betydligt vanligare än tidigare att kvinnor får spela aktiva roller. Analysen har även visat att Carries styrka i båda filmerna är direkt kopplad till hennes kvinnlighet samtidigt som just denna kvinnliga kraft framställs som något hotfullt. Dessutom blir hon i båda versionerna vid flera tillfällen straffad och förnedrad på grund av sin kvinnlighet, vilket bland annat har kopplats till Mulveys teori kring hur kvinnan signalerar ett kastrationshot som därigenom kan avvärjas.

<p>The aim of the study is to investigate the practice of psychoanalysis with infants, and its effect on mother and child. With psychoanalytical thoeries and contemporary research on infants interaction as a basis, five interwievs with psychoanalysts in practice has been done. Also taking part of a clinical meeting with nine psychoanalysts has been done. Two of the interwieved analysts where part of this meeting, therefor the total sum of twelve psychoanalysts who reports their thoughts about the process i infantanalysis. The study also includes three participating observations of infantanalysis. The collected material has been examined with the intention to understand the psychoanalysts own experiences as well as the eventual effect the analys could have on mother, child and sometimes the father. The psychoanalysts describes how the treatment really helps both mother an child, and the proof for this is the mothers way to change her way to interact with the baby. The result shows the analysts themselves believes the interaction mother – child is improving with help from analysis. The discussion debate however the eventual effect on mother – child can be established, how the analysis is practised and if the psychoanalysts way to treat children is anything anyone could practise.</p><p> </p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka psykoanalys med spädbarn och dess inverkan på mor-barn samspelet. Med utgångspunkt i psykoanalytiska teorier och nutida forskning om spädbarnets medfödda samspelskompetenser har fem intervjuer med praktiserande psykoanalytiker utförts. Utöver dessa fem intervjuer har medverkande på ett kliniskt möte med nio närvarande psykoanalytiker gjorts. Två av de intervjuade ingår i gruppen psykoanalytiker på det kliniska mötet; totalt redogörs tolv psykoanalytikers uppfattningar om processerna i spädbarnsanalys. I undersökningen ingår också tre deltagande observationer av spädbarnsanalys. Det insamlade materialet har granskats med intentionen att förstå både psykoanalytikernas egna upplevelser av spädbarnsanalysen, och den eventuella effekt analysen har på mor, barn och i vissa fall även fadern. Spädbarnsanalytikerna beskriver att behandlingen hjälper både mor och barn och beviset för det är att moderns beteende och förmåga att uttrycka sig förändras så att samspelet mor-barn fungerar bättre. Resultatet visar att spädbarnsanalytikerna själva anser sig se att samspelet mellan mor och barn stärks av analys. Diskussionen tar upp hur den eventuella effekten på mor - barn i analys kan påvisas, hur analysen praktiseras och om psykoanalytikerns sätt att bemöta spädbarn kan användas av alla som möter mor - barn par där samspelet inte fungerar.</p><p> </p>

Syftet med föreliggande uppsatsarbete är att beskriva erfarenheter av psykofarmaka och psykoterapi. Studien är kvalitativ till sin karaktär och utgår från intervjuer med fyra psykoterapeuter och en läkare. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden. Arbetet har haft sin grund utifrån fem övergripande frågeställningar; Hur uppfattar vi lidandets mening i relation till psykofarmaka? Påverkas en individs möjlighet att känna och tänka om denne regelbundet brukar psykofarmaka? Kan den som lider förvänta sig vägledning i de olika enskilda, respektive kombinationsbehandlingar som finns? Minskar det egna lidandet genom att sätta ord på sin ångest i psykoterapi? Hur resonerar läkemedelsindustrin i frågan kring individens psykiska lidande? Dessa frågeställningar har vilat mot en filosofisk fond som ställer frågan: Är medikaliseringen ett sätt att medicinera mot livet självt, att göra samhällets tillkorta-kommanden till ett individuellt problem? Resultaten presenteras i fem synopsis som visar på att; lidande kan ses som kraft till förändring. Antidepressiva läkemedel har en tendens att döva tankar och känslor. Patientens egen vilja är viktig. Mediciner tenderar att bli till substitut för mötet med människor och att relationen till läkemedelföretagen är problematiskt för behandlare då den också är en vinstmaskin. / The purpose of the study is to describe experiences gained from the use of psychotropic drugs and/or psychotherapy. The study is qualitative in nature and based on interviews with four psychotherapists and physicians. The study takes as its basis a phenomenological perspective. The interviews were analyzed as unprejudiced as possible using the EPP method. The work was based on five overreaching issues; How do we perceive suffering, meaning in relation to psychotropic drugs? Is an individual's ability to feel and think affected by regular use of psychotropic drugs? Can an individual who suffers expect guidance via individual treatment or via available combined treatments? Is an individuals suffering reduced by setting words to the anxiety in psychotherapy? How does the pharmaceutical industry discuss the issue of individual mental suffering? These issues have been tested against a philosophical background that asks the question: Is medicalisation a way of medicating against life itself, a way of making society's shortcomings the individual`s problem? The results are presented in five synopsis which say that suffering can be seen as force for change. Antidepressants have a tendency to numb thoughts and feelings. The patient's own will is important. Medication tends to be a substitute for meeting people and the relationship to pharmaceutical companies problematic for therapists as the industry is also a profit machine.

In this essay I examine how identity is created in William S. Burroughs two early novels Junky andQueer. The theoretic starting points are Lacans psychoanlytic concepts ”ideal ego”, ”egoideal” and the ”superego” and also queertheory as presented by Tiina Rosenberg in her book Queerfeministisk agenda. The examination contains an analysis of how Burroughs creates identity in both Junky and Queer with main focus on the second novel. I look at how the desire in the maincharacter Lee is described and what the desire is aimed at. In Junky Lee has a need for drugs and in Queer the desire is aimed at sexual contact with other men. I examine how the desire switches between the novels and how it affects his identity. There is a difference in how Lee sees himself and how the people around him sees him. He sees himself as the masculine homosexual man but the society has antoher view of how homosexual men should act and look like, that is the effiminate man. There is a conflict between Lees ideal ego and the ego-ideal wich has great impact on how his identity is formed. There is a gap between his interpretation of himself and how other sees him wich creates a disintegration in his identity. This essay tries to describe how this disintegration in Lees identity appears and how he handles it. Burroughs is wellknown for his so called ”routines”. These are crazy and imaginative monologues created by the maincharacter Lee. In this essay I present these routines as a way for Lee to take back control of his own identity, he uses them as a way to convince his surroundings that he is the masculine homosexual guy with control not the feminine man that other people sees him as. I also examine how the maincharacter Lee reflects Burroughs as his ideal ego. Ginsbergs have said that Queer is ”Burroughs heart laid bare” and that is a central point throughout my essay.