En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter.

The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud‟s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud‟s writing‟s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published in Studien über Hysterie (I‟ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik. Freud, Sigmund, 1997). I‟ve consulted both Iréne Matthis and Jurgen Reeder to get a broader perspective on the psychoanalytic theory. Another author whom been invaluable is Karin Johannisson, her essays on the aesthetics that characterize hysteria has been very useful. By using the narratological theories of Mieke Bal and Gérard Genette I‟ve been able to uncover the structure of my narrative. The main concepts have been "text", "story" and "fabula" which symbolize three layers of the narrative, for the investigation of these three aspects I‟ve looked closer into anachronisms, retroversions and anticipations (internal and external), focalizor, narrator, actors and agents. The conclusion I‟ve reached is that Freud, by separating himself into the –less knowing and the –analyst and use this –less knowing version of himself as an assistant in the hunt of the answer to hysteria, he writes off Elisabeth as a character. He excludes her from her own anamnesis and fills the hole with himself and uses it as a part of his theory. Left again is the woman, without having been really listened to.

Fairy tales are commonly considered to be both timeless and classless. Since the 17th century, when most of the tales we have access to today were first collected and published, the idea that fairy tales are part of an oral tradition, and therefore more or less uninfluenced by academic and literary trends, have been dominant amongst researchers, critics and readers. This idea needs to be revaluated. Even if the tales might have their roots in an oral tradition the history of the fairy tale ”is not primarily a history of oral transmission, but rather a history of print”, as Elizabeth Wanning Harries puts it (Wanning Harries, 2001:4). Well-educated bourgeoisie men, who travelled the countryside to collect and transcribe the fairy tales from storytellers, gave the tales their form. Before they reached the public the fairy tales were rewritten to better suit the reading bourgeoisie consumers. The tales we know today have thus been adapted to a bourgeoisie discourse. In this thesis I analyse how this discourse can be seen in fairy tales collected in Östergötland, Sweden. More precisely I discuss how a dualistic representation of women, where the bourgeoisie ideal woman takes the form of the submissive fairy tale princess and her counterpart is the active, but ugly and dumb peasant woman, leads to the reader’s internalization of certain norms concerning sexuality, the relations between men and women and hegemonic cultural structures in the Western society. My aim is to cast a new light over tales that have had an important impact on European literature and education during the last century.

No description available.

The aim of the study is to investigate the practice of psychoanalysis with infants, and its effect on mother and child. With psychoanalytical thoeries and contemporary research on infants interaction as a basis, five interwievs with psychoanalysts in practice has been done. Also taking part of a clinical meeting with nine psychoanalysts has been done. Two of the interwieved analysts where part of this meeting, therefor the total sum of twelve psychoanalysts who reports their thoughts about the process i infantanalysis. The study also includes three participating observations of infantanalysis. The collected material has been examined with the intention to understand the psychoanalysts own experiences as well as the eventual effect the analys could have on mother, child and sometimes the father. The psychoanalysts describes how the treatment really helps both mother an child, and the proof for this is the mothers way to change her way to interact with the baby. The result shows the analysts themselves believes the interaction mother – child is improving with help from analysis. The discussion debate however the eventual effect on mother – child can be established, how the analysis is practised and if the psychoanalysts way to treat children is anything anyone could practise. / Syftet med denna studie är att undersöka psykoanalys med spädbarn och dess inverkan på mor-barn samspelet. Med utgångspunkt i psykoanalytiska teorier och nutida forskning om spädbarnets medfödda samspelskompetenser har fem intervjuer med praktiserande psykoanalytiker utförts. Utöver dessa fem intervjuer har medverkande på ett kliniskt möte med nio närvarande psykoanalytiker gjorts. Två av de intervjuade ingår i gruppen psykoanalytiker på det kliniska mötet; totalt redogörs tolv psykoanalytikers uppfattningar om processerna i spädbarnsanalys. I undersökningen ingår också tre deltagande observationer av spädbarnsanalys. Det insamlade materialet har granskats med intentionen att förstå både psykoanalytikernas egna upplevelser av spädbarnsanalysen, och den eventuella effekt analysen har på mor, barn och i vissa fall även fadern. Spädbarnsanalytikerna beskriver att behandlingen hjälper både mor och barn och beviset för det är att moderns beteende och förmåga att uttrycka sig förändras så att samspelet mor-barn fungerar bättre. Resultatet visar att spädbarnsanalytikerna själva anser sig se att samspelet mellan mor och barn stärks av analys. Diskussionen tar upp hur den eventuella effekten på mor - barn i analys kan påvisas, hur analysen praktiseras och om psykoanalytikerns sätt att bemöta spädbarn kan användas av alla som möter mor - barn par där samspelet inte fungerar.

This paper investigates the autobiography of Damien Echols. The autobiographical subject, Echols, depicts his life as a marginalized youth during the nineteen seventies and nineteen eighties in Arkansas, USA. It also explores the years that Echols spent on Death Row after having been arrested along with two other youths for the murder of three eight-year-old boys; a crime all three of the accused denied having committed. In 2011, after eighteen years of incarceration, the three now grown up men were released from prison. The author of this paper discusses biography and especially autobiography as a genre and explores to what extent memories represent the actual life the autobiographical subject, Echols, has lived and if memories are or can be truthful. In order to find the underlying meanings of the autobiography, the author of this paper uses as a starting-point a psychoanalytic approach towards Echol’s text. Key terms that will undergo a more close inspection are horror, water and home. This paper concludes with the notion that autobiographical objective truth does not exist.

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera. Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen.

Inledning: Det har funnits många aspekter av vad som påverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter. Frågeställning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins påverkan på yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande? Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har också tidigare forskning och litteratur i ämnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys. Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har påverkat dem inom flera områden i deras yrkesutövning. Främsta skälet till att de har gått i egen terapi har varit personliga svårigheter men också utbildningskrav. Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande på olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lätt att skilja ut olika perioder av terapi och deras påverkan. En hypotes har varit att olika terapier och livserfarenheter har byggt på varandra och resulterat i att psykoterapeuter senare i livet har en annan beredskap att klara sina egna och andras livskriser. / Introduction: Thera have been many aspects of what has influenced psychotherapist on their practice. in research has psychotherapist expressed that their own psychotherpy is one of the most important experience for their growth as therapists. Problem: How has psychotherapist experienced their own psychotherapys influence on their profession and has different episodes of therapy different influence? Method: This has been a qualitative study, with semistructured interviews, with seven psychodynamic psychotherapists. Besides interviews have also previous research and litterature on the subject been reported.Processing has taken place into the theamtic analysis. Results: Psychotherapists own psychotherapy has affected them in several areas of their professional. Main reason that they have gone into self-therapy has been for personal difficulties but also educational requirements. Discussion: Psychotherapists have experienced that their own psychotherapy has great influence on various parts of their identity as therapists. It has not been as easy to distinguish different periods of therapy and its impact. One hypothesis has been that various therapies and life experiences have built on each other and resulted in psychotherapist in later life has different capacity to cope with theirown and others life crisis.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat. Resultaten visar också hur upplevelsen präglas av relationen till analytikern, hur den möter motstånd och konflikt. Avslutningsvis hur det formas något nytt genom ett prövande och utforskande meningsskapande.