Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter? Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet. Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

Att arbeta med och överkomma missnöje i unga vuxna-terapier har i forskning visat sig gynnsamt för ett positivt terapiutfall. Dock visar forskning att unga vuxna kan ha svårt att uttrycka missnöje. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter beskriver att de arbetar med missnöje i unga vuxna-terapier samt vad som beskrivs främjande/hindrande i detta arbete. Nio leg. psykoterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Genom tematisk analys av datamaterialet framkom följande teman: Diagnostik; Uppmärksamma, Förståelse; Genuin relation; Vänta; Lyfta det; Tolka; Tydligare känsla av ”Jag”; Alliansbrott; Genombrott; Psykoterapeutens tredje öga och Balansgång. Resultaten visar att alla teman samspelar vilket tydliggörs i en modell. Mest främjande för arbetet med missnöje var: en genuin terapeutisk relation vilken möjliggjorde metakommunikation; förståelse för ung vuxen-fasens utmaningar; samt terapeutens utifrånperspektiv för att uppmärksamma missnöjet. Mest hindrande var undvikande av missnöjet och avsaknad av genuin terapeutisk relation.

Inledning: Riskbruk av alkohol orsakar problem både för den enskilde, dennes omgivning samt är kopplat till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga interventioner kan förhindra en mer allvarlig beroendeutveckling. Forskning som berör psykoterapeuters erfarenhet av psykodynamisk terapi vid riskbruk är begränsad. Syftet med studien är att belysa terapeuters erfarenhet av riskbruk av alkohol i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter psykodynamisk terapi med patienter som har ett riskbruk av alkohol? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet inom området, valdes utifrån ett riktat bekvämlighetsurval. För att belysa terapeuters erfarenheter och upplevelser användes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuform med riktat öppna frågor. Intervjumaterialet har strukturerats och kategoriserats enligt tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman med dess underteman framkom i studien; 1. Den terapeutiska hållningen 2. Patienten; förutsättningar och hinder 3. Psykodynamisk terapi vid riskbruk. Diskussion: Informanterna belyste olika erfarenheter av interventioner vid riskbruk av alkohol. Dels vikten av att vara en aktiv psykoterapeut och ställa frågor kring alkoholkonsumtion, dels låta patienten själv lyfta sina problem i sin egen takt. Informanterna belyste både möjligheter och begränsningar med den psykodynamiska metoden vid riskbruk av alkohol. / Introduction: Risk use of alcohol causes problems for the individual, his enviroment, and is linked to a number of serious illnesses. Early interventions can prevent more serious dependency development. Research related to psychotherapists´experience of psychodynamic therapy in risk use of alcohol is limited. The purpose of the study is to elucidate therapists´experience of risk use of alcohol in psychodynamic therapy. Question: How do psychotherapists experience and describe psychodynamic therapy with patients who are at risk of alcohol use? Method: Five legitimate psychotherapists with experience in the field, were selected on the basis of a targeted convenience selection. To elucidate therapists´experiences and experiences, a qualitative method was used. The study has an inductive approach and a semi-structured interview form with directed open questions. The interview material has been structured and categorized according to the thematic analysis method. Results: Three main themes with their subthemes emerged in the study; 1. The therapeutic attitude 2. The patient; conditions and barriers 3. Psychodynamic therapy in risk use. Discussion: The informants highlighted different experiences of interventions in the use of alcohol at risk. On the one hand, the importance of being an active psychotherapist and asking questions about alcohol consumption, and on the other hand, let the patient himself raise his problems at his own pace. The informants highlighted both the possibilites and limitations of the psychodynamic method in the risk use of alcohol.

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier. Terapeuten behöver också ha stora kunskaper om funktionshindret. Att terapeuten har kunskap om vilka effekter funktionshindret har på personer med Asperger syndrom medför att viktiga komponenter som bemötande och arbetsallians möjliggörs och som är grunden för ett fortsatt behandlingsarbete. Vidare anses det viktigt att ta hänsyn till den specifika livssituation och historia som personer med Aspergers syndrom har, eftersom tidigare erfarenheter har betydelse för hur patienten handlar, reagerar och förstår sina livsmönster i nuet. Samtliga terapeuter betonar att personer med Aspergers syndrom i behandlingen har förbättrat sitt sociala samspel. Dessutom tycks det som att det fordras mycket av terapeuten i behandlingen med denna målgrupp eftersom det är långa behandlingar och att det är känslomässigt påfrestande att arbeta med personer med Aspergers. / To be diagnosed with Asperger's syndrome involves among other social problems and psychological vulnerability. The sample consists of four psychotherapists and one psychologist, who have experience in treating people with Asperger syndrome. The purpose of this study is to investigate the psychotherapists’ view of psychodynamic psychotherapy with people with Asperger syndrome. Questions have been; How do you set up a therapeutic treatment for people with Asperger's syndrome? What aspects in therapy with people with Asperger syndrome are important to the treatment? The study shows that therapists work from various psychodynamic theories. The therapist must also have vast knowledge of the disability. The therapist’s knowledge of the effects disability has on people with Asperger syndrome causes the key components that touch and working alliance is made possible and is the basis for continuing treatment work. Furthermore, it is important to take into account the specific situation in life and history that people with Asperger syndrome have, because past experience is relevant to how the patient react and understand their patterns of life in the present. All therapists stress that people with Asperger syndrome in treatment have improved their social interaction. Moreover, it seems that it requires a lot of the therapist in the treatment with this audience, because it is long treatments and that it is emotionally stressful to work with people with Asperger's

Inledning: Syftet med denna studie är att få en bredare kunskap om ett outforskat område; psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott. Frågeställning: Hur upplever psykodynamiska psykoterapeuter det är att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott? Metod: Studien bygger på den halvstrukturerade livsvärldsintervjun med fem terapeuter med erfarenhet av att bedriva psykoterapi med brottsdömda för allvarliga våldsbrott eller mord. Intervjuerna spelades in och bearbetades med tematisk analys. Resultat: Terapeuterna har svårt att känna empati och upplever också ångest och rädsla i terapierna. Terapeuterna försöker att förstå personen och brottet för att kunna arbeta för egen del men också för att kunna behandla patienten. Terapeuten uttrycker behov av stöd genom riskbedömning, utbildning och handledning för denna patienttyp. Diskussion: Terapeuternas upplevelse bekräftade det forskningen visat på; att det är stora känslomässiga påfrestningar i det terapeutiska arbetet med brottsdömda för mord och allvarliga våldsbrott. Terapeuterna hade svårt att erbjuda en empatisk förståelse och bearbetande psykoterapi. Terapeuterna efterfrågade en mer genomtänkt behandlingside för denna patientgrupp från organisationens sida och egen handledning och utbildning för att kunna genomföra det psykoterapeutiska arbetet. / Introductions: The purpose of this study is to achieve a broader knowledge of an area not researched on; psychodynamic psychotherapists experience of working with people convicted of murder or serious violent crimes. Issues: How do psychodynamic psychotherapists experience working with people convicted of murder or serious violent crimes? Method: The study is based on the semi-structured interview with five therapist’s with experience of treatment with people convicted of murder or serious violent crimes. The interviews were recorded and processed using thematic analysis. Result: The therapists have difficulty feeling empathy and they also experience anxiety and fear in the therapies. The therapists try to understand the person and the crime in order to be able to work for their own part but also to be able to treat the patient. The therapists expresses the need for support through risk assessment, training and supervision for this kind of patient. Discussion: The therapist’s experience confirmed what research shows; that there are severe emotional strains in the therapeutic work with those convicted of murder and serious violent crimes. The therapists found it difficult to offer an empathetic understanding and processing psychotherapy. The therapists wished for a more elaborate treatment idea for this patient group on the part of the organization and their own supervision and training to be able to carry out the psychotherapeutic work.

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjälp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kännetecken och särskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse är att journalskrivandet har olika funktioner. Det är ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vårdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osäkerhet om journalskrivandets regelverk. Det egna journalskrivandet uppvisar en hög värdering av den personliga upplevelsen och känslan av att utlämna patienten i journalen. Däremot skiljer sig terapeuterna åt i sättet att hantera känslor av konflikt inom journalskrivandet vilket påverkar den egna upplevelsen av journalskrivning. Två upplevda alternativ att hantera konflikt presenteras. I den ena gruppen försöker terapeuterna att omforma journalen så att den bättre passar den egna terapeutiska identiteten. När det inte längre är möjligt uttrycks en känsla av att något som inte går att ersätta försvinner. I den andra gruppen ökar terapeuterna sin reflektion och bearbetning av de delar inom journalskrivningen som terapeuten upplever orsakar konflikt, vilket bidrar till en känsla av att något positivt tillförts den terapeutiska identiteten. / In this qualitative study 5 psychotherapists with psychodynamic specialization were asked to reflect on their experiences concerning the writing of patient records. This material was analyzed using the so-called EPP-method (empirical phenomenological psychological method). The results show both general and distinctive features in how different therapists feel about their patient records routines. All agree that the process of writing patient records contains a number of different functions. It is a tool to communicate with other medical staff and facilities; it is influenced by certain control factors and also by experienced uncertainty concerning the formal rules related to the routines of patient records. Record routines show a high degree of evaluation of personal emotions and experiences together with a fear of revealing too much information about a patient. On the other hand, there is a substantial distinction in how different therapists handle their feelings of conflict related to medical records. The study presents two different possible ways of handling such conflicts. One group of therapists try to reshape the medical journal to make it better adjusted to their personal therapeutic identity. When that becomes impossible they express a feeling of something being lost. In the second group the therapists work harder with those parts in patient record routines that are causing them problems. This results in a feeling that something valuable is being added to their therapeutic identity.

Substance use disorder (SUD) is a serious disorder with severe consequences for the individual, the family and for society. Comorbidity is common in the SUD population and the diversity of the disorder calls for a multiplicity of treatment options. The overall aim of this thesis was to explore the role of affects in psychotherapy for SUD. Further aims were to investigate affect-focused therapeutic orientations, demonstrate the importance of common factors and evaluate a measure of affect phobia. In Study I a naturalistic design was employed to examine how the discrepancy between patients' expectations and experience of psychotherapy related to alliance in 41 patients: 24 in individual therapy and 17 in group. An additional analysis concerned whether different dimensions of role expectations predicted retention in psychotherapy. Study II was the first psychometric evaluation of the Affect phobia test – a test developed to screen the ability to experience, express and regulate emotions. Data were collected from two samples: A clinical sample of 82 patients with depression and/or anxiety participating in a randomized controlled trial of Internet-based affect-focused treatment, and a university student sample of 197 students. Data analysed included internal consistency, test-retest reliability, factor analysis and calculation of an empirical cut-off. Study III focused on the feasibility of individual 10 week Affect Phobia Therapy (APT) for patients diagnosed with mild to moderate alcohol use disorder (AUD) and problematic affective avoidance in a nonconcurrent multiple baseline design. Study IV comprised an evaluation of the feasibility and preliminary effectiveness of APT adapted to a structured group format for patients (n=22) with comorbid substance use disorder and ADHD with core features of affective avoidance/emotion dysregulation in an open design. In Study I an overall discrepancy between role expectations and experiences was significantly related to a lower level of therapeutic alliance in group therapy. This relationship was not found in individual therapy. Expectations prior to psychotherapy characterized by defensiveness correlated negatively with therapy retention, even when controlling for waiting time for therapy. In Study II the internal consistency for the total score on the Affect phobia test was satisfactory but it was not for the affective domains, Anger/Assertion, Sadness/Grief, and Attachment/Closeness. Test retest reliability was satisfactory. The exploratory factor analysis resulted in a six-factor solution and only moderately matched the test´s original affective domains. An empirical cut-off between the clinical and the university student sample were calculated and yielded a cut-off of 72 points. In Study III patients reported no adverse events due to the treatment and finished the whole study period. The patients had different trajectories of alcohol consumption and craving and the hypothesis that heavy episodic drinking would subside during the time in therapy did not hold true. In Study IV patients reported significant pre-to post changes in increased self-compassion and decreased affect phobia but no change in psychological distress or emotion dysregulation. Craving fluctuated throughout the study period and patients’ drinking pattern changed in the direction of more social drinking. Main conclusions are the following: The Affect Phobia Test is a useful screening instrument for detecting emotional difficulties related to psychological malfunction. APT in both group and individual format are feasible treatments for the SUD population and has the potential to broaden the treatment options for some patients with SUD. Investigating expectations and fears prior to therapy may be means to prevent attrition. / Substansberoende är en allvarlig störning och samsjuklighet ofta förekommande Den stora variationen av svårigheter kräver olika behandlingsalternativ. Syftet med avhandlingen var att undersöka affekters roll i psykoterapi för populationen. Ytterligare syften var att undersöka betydelsen av gemensamma faktorer i psykoterapi samt normera ett självskattningsformulär för affektfobi. I studie I undersöktes skillnaden mellan patienters förväntningar, erfarenheter av terapi och allians. I studie II utvärderades de psykometriska egenskaperna hos affektfobitestet. I studie III och IV undersöktes genomförbarheten av affektfobiterapi individuellt och i grupp. Resultaten av studierna visade att större skillnad mellan rollförväntningar inför- och erfarenheter av terapi var signifikant korrelerade med lägre allians i gruppterapi. Affektfobitestets psykometriska egenskaper var tillfredsställande avseende skalan som helhet. Affektfobiterapi visade sig öka adaptiv affektiv förmåga och självmedkänsla, men behandlingen gav inget säkert stöd för påverkan på substansbruket. Slutsatserna är att fokus på affekter i terapi för substansberoende har betydelse och att affektfobiterapi är en genomförbar behandling för populationen. Genom att undersöka förväntningar och rädslor inför terapi kan avhopp förhindras. / <p>Information om opponent saknas Information about opponent is missing</p>

Psychodynamic therapy (PDT) and Cognitive behavioral therapy (CBT) are the main Therapeutic Orientations (TO) in Sweden and this study aims to explore the relationship between psychologists personal value preferences and their inclination toward PDT/CBT. Furthermore, the study explored if there is a tendency to explicitly appreciate one TO and depreciate the other (explicit bias) and additionally, if that tendency is associated with personal value preferences. Participants consisted of a voluntary response sample of clinical psychologists in Sweden (N = 151). The subjects answered an online survey advertised in the largest Swedish group for psychologists only on a social network. The survey was comprised from three already existing questionnaires (Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Results showed that inclination toward CBT was significantly associated with the personal value preferences security and power and that there was a clear tendency of explicit bias. The sample was skewed toward appreciating CBT and depreciating PDT and the personal value preference benevolence was higher for the unbiased group than it was for the biased group. This study shows accordance with previous research with the exception of there being less extensive differences regarding personal value preferences and inclination towards TO. / Psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) är de mest tillämpade terapiorienteringarna (TO) i Sverige och denna studie syftar till att utforska sambandet mellan psykologers personliga värderingspreferenser och deras benägenhet för PDT/KBT. Därtill utforskas huruvida det finns en tendens att uttryckligen uppskatta den ena TO och nedvärdera den andra (explicit bias) och dessutom, om den tendensen är förknippad med personliga värderingspreferenser. Deltagarna bestod av ett frivilligt svarsurval av kliniska psykologer i Sverige (N = 151). Försökspersonerna svarade på en webbenkät som hänvisades till i den största sociala nätverksgruppen för svenska psykologer. Undersökningen använde sig av tre redan existerande frågeformulär. Webbenkäten bestod av tre redan existerande frågeformulär: Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Resultaten visade att en benägenhet för KBT var signifikant förknippad med personliga värderingspreferenserna säkerhet och makt samt att det fanns en tydlig tendens till explicit bias. Urvalet lutade mot att uppskatta KBT och nedvärdera PDT samt att personliga värderingspreferensen välvilja var högre för gruppen bland psykologer utan bias än de med hög bias. Denna studie visar överensstämmelse med tidigare forskning, men uppvisar mindre skillnader vad gäller personliga värderingspreferenser och föredragen TO.

ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) är en psykodynamisk behandling som intervenerar på ångest och försvar. Metoden innebär aktivering av starka känslomässiga processer hos patienten varför det är relevant att undersöka om detta kan uppnås i terapier som sker på distans - en särskilt relevant fråga i samband med covid-19-pandemin. Frågeställningarna undersökte hur ISTDP-terapeuter upplever terapi via digitala mötestjänster samt upplevda skillnader av distansterapi med sköra respektive motståndskraftiga patienter. Studien hade en concurrent, embedded mixad-metoddesign. Kvantitativa data med bekvämlighetsurval samlades från svenska, CORE-utbildade ISTDP-terapeuter [n=38] genom en webbaserad enkät. Inbjudan skedde via facebookgrupp. Frågorna eftersökte deskriptiv information såväl som upplevelser av digital ISTDP och besvarades på en likertskala 1-7. Kvalitativa data med bekvämlighetsurval samlades genom separata, semi-strukturerade intervjuer med fyra [n=4] terapeuter från samma målgrupp och bearbetades med tematisk analys. Inbjudan skedde via mejlkontakt. Korrelationsanalyser av kvantitativa data visade på ett samband mellan lägre upplevd digital kompetens och sämre upplevd funktionalitet av digital ISTDP. Upplevda svårigheter med digital ISTDP-terapi korrelerade med svårigheter i arbetet med både sköra och motståndskraftiga patienter. I den kvalitativa undersökningen framkom två huvudteman: möjligheter och begränsningar med digital ISTDP. Huvudtemat möjligheter innefattade undertemana: ett portabelt terapirum, terapeutens egenpåverkan samt patientens strukturerande jag. Huvudtemat begränsningar innefattade undertemana: ett sårbart terapirum, patientens konflikt mot plattformen och skärmen - en begränsning bland flera. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att ISTDP-terapeuter upplever såväl fördelar som nackdelar med digital terapi. Upplevelser av det digitala formatets funktion hade också ett samband med upplevelser av arbetet med digital ISTDP. / ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) is a psychodynamic treatment that addresses anxiety and defenses. The method’s reliance on in-session emotional processing raises the question whether this can be achieved remotely - especially in connection to the covid-19-pandemic. Research questions explored how ISTDP-therapists experience therapeutic work through video conferencing as well as their perceived differences of remote therapy between fragile and resistant patients. The study used a concurrent, embedded, mixed- methods design. Quantitative data, using convenience sampling, was collected from Swedish core-trained ISTDP-therapists [n = 38] through a web-based questionnaire. Invitations were made through a facebook group. Items explored descriptive information, experiences of digital ISTDP and could be answered on a likert scale between 1-7. Qualitative data, using convenience sampling, was collected separately through semi-structured interviews with four [n = 4] participants from the same target group and processed using thematic analysis. Invitations were made via e-mail. Correlation analysis of the quantitative data showed a relationship between low digital self-efficacy and experienced difficulty performing digital ISTDP. Difficulties with digital ISTDP therapy had same-size correlations with both fragile and resistant patient difficulty. In the qualitative study, two main themes were found: possibilities and limitations with digital ISTDP. The main theme possibilities included the underthemes: a portable therapy room, and effects on the individual therapist and the patient’s structured self. The main theme limitations included: a vulnerable therapy room, the patient’s conflict against the platform and the screen – a limitation among others. In conclusion, ISTDP-1therapists experience advantages as well as disadvantages with digital therapy. Experiences of the digital format function also had a relationship with the digital ISTDP working experience.

Patienter med plötsliga minskningar i symtom, sudden gains (SG), har i flerastudier visat sig få goda behandlingsresultat, även jämfört med patienter som fårmer gradvisa förbättringar. Det råder en brist på kunskap om vad som leder tillSG, och resultaten från forskning som undersökt orsaker till SG har sällan gåttatt replikera. Majoriteten av tidigare studier har undersökt vuxna patientgruppersom går i sedvanlig kognitiv beteendeterapi, och man har nästan uteslutandeanvänt kvantitativa metoder. I denna studie undersöktes induktivt vad som kanbidra till SG i internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar meddepression. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera totalt 66 chattarfrån 22 patienter. I analysen undersöktes vad som framkom i chattarna tvåsessioner innan, sessionen före, och sessionen efter SG, som kunde bidra tillförståelsen av denna plötsliga förbättring. Genom analysen identifierades att SGi IPDT i majoriteten av fallen föregås av en process som kan beskrivas i fyrateman: 1. “Engagerat arbete utifrån materialet, med stöd från terapeuten”, 2.“Konceptuell förståelse av materialet i relation till patientens egen problematik”,3. “Utvecklad självobservation gör det möjligt att prova nya förhållningssätt tillångest, försvar och känslor”, samt 4. “Självkritik och andra försvar minskar,kontakt med känslor fördjupas”. Studiens resultat kan bidra till en förståelse avprocessen bakom SG i IPDT, och visar även på att kvalitativ analys avutvecklingen under flera sessioner kan vara ett sätt att nå ny kunskap om varförvissa patienter plötsligt förbättras under sin terapi. / ERiCA-projektet