Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

Inledning: Svenska skolbarns hälsovanor visar på en ökning av den psykiska ohälsan men också att ungdomar skattar sin emotionella psykiska hälsa som god eller mycket god. Vårdkonsumtionen bland ungdomar i Sverige har ökat markant. WHO definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Syftet med denna studie är att ge en beskrivning av ungdomars existentiella hälsa idag.  Frågeställningar: Hur upplever fyra psykoterapeuter och en psykolog ungdomars/unga vuxnas existentiella hälsa idag? På vilket sätt kan terapi inkluderande existentiella perspektiv bidra till bättre livskvalitet och existentiell hälsa för ungdomar? Metod: Fyra psykoterapeuter och en psykolog har intervjuats. Studien utgick från en deskriptiv, kvalitativ forskningsmetod och bearbetningsmetoden var tema analys.   Resultat: Den existentiella hälsan visar på brister. Ungdomarna i dag beskrivs som existentiellt ensamma med en frånvaro av andliga tankar och med flykt och tomhet som sätt att hantera svårigheter. Ungdomar är mer socialt ensamma idag än tidigare. De blir mer lämnade av sina föräldrar och det finns för lite vuxenstöd. I psykoterapi är det viktigt att förmedla att det är normalt att känna psykisk ohälsa under ungdomstiden och att psykoterapeuten blir en bärare av hopp och mening. Diskussion: Resultatet visar på vikten av att ha längre terapier. Det tar tid att hitta ”sin” väg. Psykoterapeuten kan genom leken i psykoterapin tillsammans med tonåringen bearbeta de existentiella frågorna och skapa mening med livet. Studien visar på behovet av någon form av samtalsforum för tonåringar, enskilt eller i grupp, där de kan få en existentiell grund att stå på. Detta skulle kunna påverka den psykiska hälsan positivt. / Introduction: Swedish schoolchildren’s habits concerning health show a decrease in mental health, but also that adolescents rate their mental emotional health as good or very good. The consumption of psychological healthcare among young adults in Sweden has increased. WHO defines eight different dimensions as important parts for building an existential health: connectedness to a spiritual being or force, meaning of life, awe, wholeness and integration, spiritual strength, inner peace/serenity/harmony, hope and optimism, and faith. The object of this study is to give a description the mental health of young people today. Questions: How do four psychotherapists and one psychologist experience the existential health of young people/young adults today? In what way can therapy including existential perspectives contribute to better quality of life and existential health among young people? Method: Four psychotherapists and one psychologist have been interviewed. The 3 (31) examination method of the study was based on a descriptive and qualitative research. Processing method was the theme analysis. Result: There is a shortage of existential health. Young adults today are described as existentially lonely with an absence of spiritual thoughts and with escape and emptiness as means of dealing with difficulties. Young adults are more socially lonely today than before. They are more left alone by their parents than before and there is not enough grownup support. In psychotherapy it is important to show that it is normal to feel psychologically distressed during youth and that the therapist becomes a carrier of hope and meaning. This can be fulfilled trough the therapeutic relation. Discussion: The result shows the importance of having longer sessions of therapy. It takes time to find “their” way. The psychotherapist can through play in therapy together with thw adolescent work through the existential issues and bring forth a meaning in life. The study shows the need for some kind of forum for teenagers, alone or in a group, where they can find an existential base to stand on. This would affect the mental health positively.

Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a. personalens bristande förmåga att bemöta, informera och stödja sörjande.  Man har också upplevt att behandlingsmetoderna inte anpassas efter patienters specifika behov av hjälp utan utifrån politiska krav på lönsamhet och effektivitet. Den KBT-behandling som erbjuds upplevs inte vara lämplig för att kunna bearbeta en komplicerad sorg. Sörjande efterfrågar i stället psykodynamisk kris-/sorgterapi individuellt och/eller i grupp, som de upplevt positivt från privata vårdgivare, men som anses för dyrt. Svenska kyrkans kostnadsfria sorggrupper har också upplevts positivt, men icke troende och de som har en annan tro tvekar inför att söka sig dit. Det finns ett starkt behov av förbättringar inom professionellt samtalsstöd som idag erbjuds sörjande i Sverige. Det vore önskvärt att fler läkare utbildas till psykoterapeuter så att sörjande skulle kunna få både medicinsk och psykoterapeutisk behandling av en och samma person. Detta skulle bidra till ökad trygghet som är positivt i sorgearbete. Införande av den diskuterade diagnosen förlängt sorgesyndrom i det kommande DSM-V och ICD11, skulle förmodligen underlätta för sörjande att få rätt till sjukskrivning och ge enklare tillgång till lämplig och subventionerad samtalsbehandling. Detta skulle kunna bidra till bättre hälsa och snabbare återgång till arbetslivet, vilket är positivt både ur mänskligt såväl som samhällsmässigt perspektiv.

Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need. These needs were varied and individual; e.g. more/less of undetermined space free of preconceptions, more/less focus on affect, more direction forward, or more space for existentially oriented aspects. Results found good support in previous research except for a strong validation of therapists, even when aspects of therapy had been severely problematic. Experiences of applied method differed extremely among participants. The study highlighted lack of relation between method and outcome, and that positive regard of therapy and alliance were not synonymous with good outcome. Prominent themes were quality of methodological focus on affect and of therapeutic relationship, basic humanistic values, and individual factors of variance. Future research was suggested to focus on integration of methods, on therapists’ common factors, as well as on issues of power in the therapeutic relationship.

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier. Resultatet visar på flera uttryckta ideal och resurser som på ett påtagligt vis överensstämmer med kriterierna i CER-modellen. De ideal som tydligast framträder handlar om viljan att lära, att växa som människa, att bli medveten om den egna personen samt att kunna förhålla sig på ett realistiskt sätt till gränssättningar. Resultatet i denna studie visar på en samstämmighet både med tidigare forskning kring vad som anses vara verksamt i psykoterapi och visar på överensstämmelser med CER-modellen och kan med fördel användas av utbildningsinstitut för att aktivt arbeta med att definiera ideal och sammanhang för sina studerande också i syfte att bjuda in till en kritisk diskussion inom professionsgemenskapen om vad dess ideal rymmer och vad de förbiser. / This paper examines the personal resources and ideals expressed by four students at the basic psychotherapy training at the Sankt Lukas institute. Furthermore, the study deals with the correspondence between the expressed resources and ideals of the four students and the CER model by Skovholt and Rønnestad. The CER model describes what it is that makes a psychotherapist successful, a so-called master therapist. The research material consists of eight interviews that are part of a research project, a collaboration between the Sankt Lukas institute and the Department of psychology at Stockholm University, and focuses on the question: What happens to students during psychotherapy and psychotherapist training? The material has been processed in accordance with a descriptive method and then tested against the criteria of the CER model. The result shows several expressed ideals and resources that correspond substantially with the CER model criteria. The ideals that show up most prominently deal with the desire to learn, to grow as a human being, to become aware of oneself, and to be able to realistically relate to the definition of boundaries. The result in this study indicates a concurrence both with previous research on what is considered to be efficient in psychotherapy and with the CER model, and it may very well be used by educational/training institutes in order to actively promote the defining of ideals and contexts to their students, thus also inviting a critical discussion within the professional community on the content of these ideals and what they may overlook.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus. Studien kan bidra med tankar om hur man skulle kunna göra vidare studier rörande utbildning och implementering av evidensbaserade modeller.

No description available.

Inledning: Sigmund Freud omnämner 1912 för första gången i publicerad form det psykoanalytiska lyssnandets princip med begreppet Jämnt svävande uppmärksamhet (JSU) (1912/2002). Begreppet har frekvent refererats till i publikationer om psykoanalys och psykoterapi sedan Freud myntade det.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge innebörd åt och förstå mer om Freuds begrepp och hur psykodynamiska psykoterapeuter med utgångspunkt i Freuds grundregel lyssnar kliniskt idag.  Metod: Genom intervjuer med fem psykoterapeuter söks begreppets kliniska relevans och tillämpbarhet. Intervjuerna analyseras enligt en kombinerad deduktiv och induktiv Tematisk analys.  Resultat: Resultatet visar att jämnt svävande uppmärksamt lyssnande utgörs av en historiserande positionering i förhållande till berättelsen. Lyssnande som läsning utgörs av uppmärksamhet efter semantiska och vokaliserande aspekter av mänskliga erfarenheter bortom språk och begrepp. Lyssnandet i samtalets form karaktäriseras av med-lyssnande.  Diskussion: Analysen visar terapeuternas uppfattning av tillämpbarheten av JSU med hänsyn till begreppets referensvärde. Terapeuternas förståelse av och syn på dess kliniska relevans diskuteras utifrån tillgängliga forskningsresultat från studier av empatisk förståelse och kliniskt lyssnande inom psykoterapi. / Introduction: In 1912, Sigmund Freud first mentions in published form the principle of psychoanalytic listening with the concept ofEvenly Hovering Attention(EHA) (1912/2002). The term has been frequently referenced in publications on psychoanalysis and psychotherapy since Freud coined it.  Research questions: The purpose of this study is to give meaning to and understand more about Freud's concepts and how psychodynamic psychotherapists, based on Freud's groundrule, listen clinically today.  Method:Through interviews with five psychotherapists the clinical relevance and applicableness of the concept is sought. The interviews are analyzed according to a combined deductive and inductive Thematic Analysis.  Results:The results show that evenly hovering attentive listening consists of a historizing positioning in relation to thestory. Listening as readingconsists of attention aftervocalizing aspects of human experiences beyond language. Listening in the form of conversationis characterized by co-listening.  Discussion:The analysis shows the therapists' perception of the applicableness of EHAtaking into account the reference value of the term. The therapists' view of its clinical relevance is discussed based on available research results from studies of empathetic understanding and clinical listening in psychotherapy.

Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi. Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor? Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat. Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat. / Introduction: Feelings play a significant role in mental illness and are a focus in therapeutic work. They may hide behind defenses and in embodied states and may need to be made aware. The study aims to explore art psychotherapists' experiences of expressing emotions in art therapy, to see if art interventions can complement the verbal expression in therapy. Questions: How have art psychotherapists used image creation to express and process their own emotions? How do they feel that it has helped or hindered the mental work with own emotions? Method: The study is based on interviews with five female art psycho­therapists. The material was analyzed in an inductive thematic analysis. Result: The study shows that image creation helps to make emotions visible. It also helps to evoke new, calm and symbolize emotions. Furthermore, it appears that the framework of image creation itself has an impact on emotions. For example, the leader/group can influence, but also what kind of art material is used and how the room is designed. Discussion: The result shows that art interventions both can hinder and promote helpful work with feelings. The therapist's role in dealing with this by assessing the patient and to model containing of emotions is highlighted. Also the importance of controlling variables such as the patient's current situation, type of art material and group climate.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.