Syftet med    studien var att undersöka hur Leanbaserade/Leaninspirerade verksamheter i    svensk offentlig sektor arbetar för att åstadkomma värdeskapande intern    kommunikation. Utgångspunkten var att dagens demografiska utveckling    parallellt med effektiviseringskrav innebär utmaningar för kommuner att    säkra välfärd och kundnöjdhet samt att detta arbete behöver börja internt    gentemot medarbetarna för att ge effekt utåt till kunderna. Lean    kommunikation och kommunikativt ledarskap har seglat upp som två relativt    nya begrepp som ännu inte utforskats så mycket, men som tar sikte på just    värdeskapande kommunikation. Denna studie fokuserade på dessa begrepp på    teoretisk nivå och utforskade hur de kan användas praktiskt och strategiskt    för att stärka värdeskapande intern kommunikation. Empirin utgjordes av    semistrukturerade intervjuer med 15 chefer/ledare från sex kommuner, som    analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen var att det    fanns ganska stor överensstämmelse mellan respondenterna om vad som ansågs    vara framgångsfaktorer, vad som utmärker en bra kommunikativ ledare samt hur    de arbetade med intern kommunikation i det dagliga arbetet. Tydlighet och    visualisering var de mest frekventa aspekter som lyftes. Likaså var    kopplingen till Lean kommunikation och kommunikativt ledarskap påtaglig –    även om inte samtliga intervjuade kände till eller använde begreppen    arbetade de utifrån dem undermedvetet. Däremot var det få som hade    fungerande strategier för att göra cheferna/ledarna mer kommunikativa och    flera lyfte brister kopplade till uppföljning, utvärdering och feedback.    Utifrån studiens resultat togs en modell för Lean kommunikation fram, med    tillhörande checklista, som kan användas av Lean verksamheter för att stärka    och medvetet arbeta med värdeskapande intern kommunikation. / The    purpose of this study was to explore how Lean based/Lean inspired    enterprises in Swedish public sector acts to attain value-adding internal    communication. The starting point was that the contemporary demographic    development combined with demands for cost-effectiveness entail challenges    for municipalities to safeguard welfare and customer satisfaction, and that    this task needs to start internally towards the employees in order to bring    effects externally towards the customers. Lean communication and    communicative leadership has arisen as two relatively new concepts which    have not yet been extensively explored, but which aim precisely at    value-adding communication. This study focussed on these two concepts at a    theoretical level and explored how they can be utilised practically and    strategically in order to improve value-adding internal communication. The    empirical data consisted of semistructured interviews with 15    managers/leaders from six municipalities, which have been analysed with qualitative    content analysis. The conclusion was that there existed a relatively    substantial congruity between the respondents concerning what was considered    success factors, what distinguishes a good communicative leader and how they    handled internal communication in the daily work. Clarity and visualisation    were the most frequently aspects mentioned. Additionally, the linkage to    Lean communication and communicative leadership was palpable – even though    not all of the respondents were familiar with or used the concepts, they    were utilising them subconsciously. However, only a minority of them had    functioning strategies to facilitate leaders to be more communicative and    several of them acknowledged shortcomings concerning follow-up, evaluation    and feedback. Based on the study’s results, a model for Lean communication    was created – with a checklist attached – which can be deployed by Lean    enterprises in order to strengthen and consciously work with value-adding    internal communication. / <p>2019-0-27</p>

Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras. / Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.

This study is in response to globalisation, changing world values and the call in modern literature for leaders of good character. Servant-leadership is offered to fill this requirement because its effectiveness is said to be reliant on the good character of the leader. In the literature this type of leadership is said to represent a new paradigm. The work of servant-leadership's proponent, Robert Greenleaf, is thoroughly examined to explain how his understanding of trust as faith is linked to spirituality and this is the key to understanding the character of servant-leaders. Greenleaf's work is compared with the modern servant-leadership literature and identifies a gap in the literature explaining Greenleaf's spirituality.This is a qualitative analysis using classical Grounded Theory and uses the work of Anthony Giddens to give it a modern sociological grounding. Classical Grounded Theory uses typologies or

多年來公部門受到了雙重的拘束：一是，預算被刪減；二是，處在需提供更多更好的公共服務的壓力之下。通常，公部門在面對上述資源受限、責任要求愈來愈多的環境時，典型的作法就是精減人力及減少計畫。但這是否為解決困境的良方，仍有待研究。學者Osborne及Gaebler在「新政府運動」一書中，認為最好的解決途徑是尋求「更好的治理形態」，即政府應調整本身的體質、增進效能、滿足顧客，使機關能在最低成本下運作。在一片「再造政府」、「再生工程」及「組織精減」聲中，當今的企業體與公部門組織，已意識到只有提供高品質的產品與服務，才能化解組織的存續危機。而全面品質管理便是一條能幫助組織渡過危機的革命性管理途徑，它與傳統管理實務在管理哲學、管理原則、管理焦點、績效評量、確保品質手段、管理結構、及改進的堅持方面都大不相同。全面品質管理是一種管理哲學，它的主要觀念可摘要為四點：經由組織過程中不斷的改進而致力於品質、經由資訊分享與將決策授權到最低的可能層級，轉換組織文化以鼓勵員工投入與賦予員工活力、創造與維持供應者與顧客的關係、使用資料蒐集與統計理論評量績效中的變異。全面品質管理實施時，應有相關的配合措施：建立品質測量系統、使其能與預算及資源系統相結合、調整人力資源系統、注重員工之訓練與發展等。

先進的科技來自人性，組織的管理從「心」出發。人是組織中的核心元素，而信任是人際關係中所不可或缺的因素。 本研究係以訪談的方式，透過相關理論來探討公務機關組織人際信任的實際情形。經文獻回顧，藉由善意、依賴、風險、心理狀態及倫理等五項構念，進而發展出訪談的題綱。 訪談的結果經由不同構念的分析，發現個案機關組織人際信任的情形為： 1.主管領導風格與善意構念間，無直接關連性。 2.組織內部確實存在並依賴內團體。 3.組織成員願意且能承擔信任的風險。 4.不存在社會交換理論中的利益交換。 5.重視公務倫理勝於專業能力。 6.機關有其獨特性。 在正反合的思辨中，本研究提出對組織及人員的建議，期能對後續研究者有所助益。 / Advanced technology comes from human nature, the administration of organization originates from the mindset. Human being is the key element in the organization, whilst the trust is an indispensable factor in interpersonal relationship. This study, by means of related theory, explores actual status of interpersonal trust in the organizations of the public sector through interviews. After literature review, the contents for interviews are developed by using the 5 constructs that include Benevolence, Dependence, Risk, Psychological State and Ethics. The results of interviews are analyzed by different constructs and the following status are concluded with regard to the interpersonal trust in the organization of the public sector. 1.There is no direct connection between the leadership of command leader and Benevolence Construct. 2.The sub-groups do exist and are mutually depended 3.Members of the organizations are willing and able to undertake the risk of trust 4.The interest exchange of the social exchange theory does not exist. 5.More attention is paid to the Public Ethics than to professional capability in the organization. 6.The organization has its own characteristic. Through repeated dialectic research, this study has come up with suggestions to both organizations and personnel. It is expected that these suggestions are instrumental to the subsequent researchers.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts.</p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.</p><p><strong>Empiri: </strong>Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim is to describe and analyze how a group of professionals is affected by changed skill requirements and repeated business takeovers.</p><p><strong>Methodology: </strong>We have made a qualitative case study of the ambulance operations in Östergötland, a part of the health care that is publicly funded but run by a private operator. Both primary and secondary data have been used.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The theoretical perspective includes the transformation of the public sector, competence, change, stress, professional role and professional identity.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Primary data has been collected from three interviews with people who are connected to the specific operations and the employees in some way. Secondary data has been collected from literature and electronically published articles.</p><p><strong>Result: </strong>The Ambulance operations have gone thru some changes the last decades. The operations has been privatized, has become more technologically advanced and there has been an increase in the skill requirements for employees. These increased requirements have led to a greater focus on formal education, and attempts to strengthen the professional identity and a strive for professionalism.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst. Organisationerna i studien är Biografteatern Rio/Framtidens Mötesplats AB, Dramalabbet, Musikföreningen Fritz’s Corner samt Orionteatern AB. Empirin bygger främst på intervjuer med representanter för dessa kulturorganisationer samt en intervju med en handläggare på Stockholm stads kulturförvaltning.</p><p>I studien framkommer bland annat att Stockholms stads fördelning av verksamhets- och projektstöd fortfarande i första hand baseras på kvalitativa bedömningar av de sökande och deras verksamheter även om ansökningshandlingar blivit mer och mer kvantitativt inriktade i sin utformning. Införandet av incitamentsstrukturen har lett till en förändrad instrumentell syn på kulturen och kulturpolitiken, med ett ökat fokus på att företagisera den fria kulturlivet. Studien visar upp en bild av att Stockholms kulturpolitik under den senaste mandatperioden blivit mer polariserad. Där det tidigare rått en generell samsyn kring kulturpolitiska satsningar har det under den senaste mandatperioden, och framför allt kopplat till införandet av incitamentsstrukturen, skapats en tydligare kulturpolitisk skillnad mellan de politiska blocken.</p><p>I studien framkommer också att kulturorganisationernas finansieringstradition, som bland annat är kopplat till hur det offentliga anslagen ser ut, starkt har påverkat verksamheternas organisering, bland annat syns detta i att organisationerna utvecklat ett managementstyre. Organisationerna i studien skiljer sig i hur starkt deras verksamhet är beroende av offentliga medel. En sak som framkommer är dock att samtliga verksamheter på något sätt skulle behöva ändra sin grundläggande konstnärliga inriktning om stödet skulle försvinna.</p>

<p>Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.</p><p> Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda.</p> / <p>A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified.</p><p>The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.</p>

Die vorliegende Arbeit enthält eine statistische Analyse der Gesamtheit öffentlicher Unternehmen in Deutschland und ihrer wirtschaftlichen Lage. Für diese Untersuchung stand eine Datenbank für etwa 9000 öffentliche Unternehmen mit knapp 500 Merkmalen zur Verfügung, die im Wesentlichen den Posten der Jahresabschlüsse und verschiedenen Identifikationsmerkmalen (wie u. a. Unternehmenssitz, Wirtschaftszweig und Rechtsform) entsprechen. Die Analyse umfasst den Zeitraum von 1998 bis 2006. Die extrem umfangreiche Datengrundlage – Jahresabschlussstatistiken öffentlicher Unternehmen – ist für einen Statistiker eine große Versuchung. In der Arbeit wurden Methoden der beschreibenden Statistik und der Jahresabschlussanalyse mit Bilanzkennzahlen angewandt. Vor allem in den letzten zwanzig Jahren wurde die Entwicklung der Gesamtheit öffentlicher Unternehmen durch Wandelprozesse geprägt und von Diskussionen über ihre Leistungsfähigkeit begleitet. Die Dynamik der Gesamtheit öffentlicher Unternehmen zeigt sich v. a. an der Vielfalt ihrer Aufgabenbereiche und Organisationsformen. Daher wurde in dieser Arbeit versucht, zunächst eine Bestandsaufnahme des öffentlichen Unternehmensbereichs durchzuführen. Ein weiteres Ziel war die Beschreibung der Wirtschaftslage öffentlicher Unternehmen im letzten Jahrzehnt, wobei ihre Leistungsfähigkeit in den Vordergrund gestellt wird. Die Leistungsfähigkeit öffentlicher Unternehmen nur über die betriebswirtschaftliche Effizienz zu messen, ist gewiss einseitig und nicht ausreichend. Diese ließ sich aber im Vergleich zur volkswirtschaftlichen oder sozialen Effizienz leichter operationalisieren: Die betriebswirtschaftlichen Effizienzkriterien können gut aus den Jahresabschlüssen abgeleitet werden. Dadurch wird auch ein Vergleich mit privaten Unternehmen in gewissen Grenzen möglich. Die Beschreibung der Wirtschaftslage öffentlicher Unternehmen wurde als Analyse ihrer einzelnen Teillagen (Vermögens-, Finanz- und Ertragslage) strukturiert. Insgesamt unterstreicht die Analyse der Teillagen die enge Verflechtung zwischen öffentlichen Unternehmen und öffentlichen Haushalten. Die vorliegende Untersuchung soll die Forschung auf dem Gebiet der datengetriebenen Statistik, die im Universitätsbereich in letzten Jahren im Vergleich zur modellgetriebenen Statistik oft vernachlässigt wurde, ausweiten. / This monograph deals with state-owned companies in Germany. The study focuses on a statistical analysis of all state-owned companies in Germany and their economic situation. Approximately 9,000 state-owned companies, with nearly 500 characteristical items surveyed for every company, comprise the database for this statistical analysis. The elements examined are firstly the entries of the annual balance sheets. In addition, there are the identifying characteristics, such as the type of industry, the legal form, or the operating location, in the databank. The analysis covers the period from 1998 to 2007. It’s very tantalizing for a statistician to work with the statistics of the annual balance sheets of the state-owned companies in Germany because of the large volumes of data. Both the methods of the descriptive statistics and the financial statement analysis with the balance sheet ratios were applied in this study. Especially over the last twenty years, the changes in the economic sector have led to discussions about the potential performance of the companies. The population dynamics of the state-owned enterprises are seen in the variety of the types of their activities and services and new legal forms. Therefore, the first goal of this analysis was to take an inventory of the German state-owned companies. The second goal of this work was to describe the economic situation of the state-owned companies in the last decade, with the emphasis on their performance. To measure the performance of the state-owned companies using only the economic efficiency as criterion is insufficient. However, the economic efficiency is easy to operationalise compared to, for example, social efficiency, because the ratios of the economic efficiency can be easily derived from the annual balance sheets of the companies. Besides that, using the ratios of the economic efficiency makes the comparison between the state-owned companies and the private ones easier. The description of the economic situation of the state-owned companies is based on the analysis of their assets, as well as their financial and earning positions. Altogether, the analysis of different positions emphasized the interdependence between the state-owned companies and their owners (regional authorities). From the methodological point of view, this study tried to extend research in the field of the data-driven statistics, which has been a neglected topic at universities in the last years when compared to model-driven statistics.

The primary aim of this thesis was to undertake research in a Higher Education and Training Institution in a Provincial Government Department in the Western Cape to determine which variables affect the services that are being delivered and the quality of the services and how these services could be improved. The population selected for the purpose of the research was a large number of students at a Higher Education and Training Institution in a Provincial Government Department in the Western Cape. A research sample represented by a subset of participants from this organisation was selected. A biographical questionnaire and the SERVQUAL questionnaire were administered to a sample of 130 students enrolled at a Higher Education Institution in the Western Cape. The results indicate that there are significant relationships between selected biographical variables and perceptions of service quality. Moreover, there were also statistically significant differences in perceptions on the variables Reliability, Responsiveness, Assurance, Tangibles and Empathy. Tentative conclusions can be drawn from the results and recommendations regarding future research are highlighted.