Disertacijoje analizuojamas neformalusis suaugusiųjų (25-64 metų amžiaus) švietimas žmogiškojo ir socialinio kapitalo aspektu valstybiniame bei privačiame mokymo sektoriuose besimokančiųjų ir neformalųjį švietimą organizuojančių institucijų lygmenis. Formuluojama problematika, kad neformalusis suaugusiųjų švietimas, kaip vienas svarbiausių asmens sėkmingo veikimo visuomenėje, tenkinant jo/jos pažinimo, lavinimosi bei saviraiškos poreikius garantų, yra daugiau orientuotas į esamų darbdavių lūkesčius darbuotojų kvalifikacijai tobulinti/kelti, akivaizdžiai atsiejant individo saviugdos/asmenybės tobulėjimo bei saviraiškos galimybes (kitaip tariant, atitrūkstama nuo žmogiškojo kapitalo į pirmąją vietą iškeliant socialinį). Taip pat šiame procese pastebimos ir socialinės stratifikacijos apraiškos, ypač išskiriant besimokančiųjų grupių išsilavinimo, amžiaus bei sektorių, kuriuose dirbama, aspektus. Tyrimo eigoje buvo išanalizuoti bei patvirtinti ir ginamieji teiginiai, kad: a) neformaliajame suaugusiųjų švietime valstybinio ir privataus mokymo sektoriuose žmogiškasis kapitalas išlieka orientuotas į socialinio kapitalo kaupimą ir b) skirtumai tarp neformalųjį suaugusiųjų švietimą vykdančių valstybinio ir privataus mokymo sektorių yra nežymūs. / The non-formal adult (25-64 year olds) education in public and private teaching sectors on the basis of social and human capital, including both learners’ and non-formal education organizers’ situation is analyzed in this dissertational research. The specific purpose of this dissertation is seen through the reality that non-formal adult education is more oriented towards the expectations of employers for their employees’ better qualification(s) while placing the possibilities for personal growth and self-expression aside (i.e. escaping from human capital and putting the social capital into the first place). Also, the manifestations of social stratification in these processes are captured as well, by stressing such aspects as: the education of adult learners, the age factor and the sectors where adults work. While implementing the dissertational research, main statements to be defended were explored and confirmed as well: i) human capital remains more oriented towards social capital accumulation in the public and private sectors of non-formal adult education; ii) the differences between non-formal adult education public and private teaching sectors are rather slight.

Pharmacists experience high levels of stress at work, especially from factors intrinsic to their jobs and management roles. In South Africa, the public sector is confronted with situational difficulties such as a shortage of staff and poor working conditions Accordingly, a comparative survey was conducted using a self–constructed questionnaire to obtain individual responses from the pharmacists in the public, as well as the private sector. The focus population was the pharmacists in the public, as well as the private hospitals in the North–West Province. The public sector consists of 30 hospitals and the private sector of 20. By using the convenient sampling method, 100 samples were taken. The questionnaire measured six factors of job satisfaction, namely: job design, salary/remuneration satisfaction, performance management, working arrangements, organisational climate, and professional development. The questionnaire was distributed to 100 pharmacists in total, and a response rate of 66% was obtained. The only medium practical significance shown in the results was between the averages of the private sector (2.89) in contrast with the public sector (3.38). This indicates that the public sector demonstrates less satisfaction with their performance management than the private sector. The data also indicated that the public sector pharmacists are less satisfied with job design, performance of management, professional development, and their working arrangements. The private sector showed only a small difference in the means, when compared to the public sector. It is clear that both sectors illustrate a moderate level of job satisfaction. Recommendations, therefore, included the revisiting of the job design by increasing job rotation and task identity. The need for self–actualization has to be acknowledged and the opportunity for promotion needs to be provided. The link between the actual activity and the bonus, with regards to performance management, has to be re–established, and there has to be transparency throughout. Decision–making control is extremely important and seeing that 82% of the pharmacists were female, the employer can consider accommodating family responsibilities, compressed working weeks, flexible working hours, job sharing, and part–time work. Professional development is also very important within any company and it is vital that the employer deposits time, money and skill into the staff. / Thesis (M.B.A.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Submitted by Aelson Maciera (aelsoncm@terra.com.br) on 2017-08-28T19:04:45Z No. of bitstreams: 1 DissKBM.pdf: 2219600 bytes, checksum: 4e46bc25cea9a368999b11dcc4a15635 (MD5) / Approved for entry into archive by Ronildo Prado (bco.producao.intelectual@gmail.com) on 2017-11-28T14:22:00Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissKBM.pdf: 2219600 bytes, checksum: 4e46bc25cea9a368999b11dcc4a15635 (MD5) / Approved for entry into archive by Ronildo Prado (bco.producao.intelectual@gmail.com) on 2017-11-28T14:22:16Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissKBM.pdf: 2219600 bytes, checksum: 4e46bc25cea9a368999b11dcc4a15635 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-28T14:29:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissKBM.pdf: 2219600 bytes, checksum: 4e46bc25cea9a368999b11dcc4a15635 (MD5) Previous issue date: 2017-02-14 / Não recebi financiamento / The deployment of programs relative to quality of working life (QWL) in the public sector is increasing, emphasazing the concern with the employees in the professional and personal aspects. This essay recognized the relevance of QWL and its actions in these organizations and analyzed the quality of working life programs (QWLP) in three public universities in the geographic area DRSIII-Araraquara. To achieve this, it was made a multicase study to understand the management of QWL e how QWLP are evaluated. For a better comprehension of the QWL and QWLP, it was presented a theoretical material about the issues and themes that involve its main concepts and approaches, the relevant legislation, the QWL programs and its respective evaluation strategies, furthermore, the QWL was showned in the public sector context. It was used a theoretical, empirical, descriptive and explanatory metodology with documental analysis and field research. This Project was approved by the Comitê de Ética em Pesquisa – CEP/UFSCar (Opinion n° 1.613.134/2016). The results and discussion were systematized with the identified particularities in the three investigated cases, followed by the perceptions of QWL and the characterization of each program (management, evaluation, actions and developed activities). It is indicated that the studied programs have their own characteristics (program initiative, motivations, the targetting, as well as the strategies used in the management and evaluation) according to institutional guidelines and demands. In the end, it is presented some suggetions for deployment or improvement of the QWLP in the public sector ruled by empirical and theoretical evidences. / A implantação de programas relativos à qualidade de vida no trabalho (QVT) no setor público é cada vez mais comum, evidenciando a preocupação com os servidores nos aspectos profissionais e pessoais. Reconhecendo a relevância da QVT e suas ações nestas organizações, este trabalho analisou o programa de qualidade de vida no trabalho (PQVT) em três instituições públicas de ensino superior da região geográfica DRSIII-Araraquara. Para isso, foi realizado um estudo multicaso para compreender a gestão da QVT e como os PQVT são avaliados. Para um melhor entendimento sobre a QVT e PQVT, foi apresentado um material teórico acerca das questões e temas que envolvem seus principais conceitos e abordagens, as legislações pertinentes, os programas de QVT e suas respectivas estratégias de avaliações, além de expor sobre a QVT no contexto do setor público. Utilizou-se metodologia teórico-empírica, descritiva e exploratória, com análise documental e pesquisa de campo. Adotou-se procedimentos qualitativos para análise de dados. O Projeto foi aprovado pelo Comitê de Ética em Pesquisa - CEP/UFSCar (Parecer nº 1.613.134/2016). Os resultados e discussão foram sistematizados com as especificidades identificadas nos três casos investigados, seguido das percepções da QVT e a caracterização dos respectivos programas (gestão, avaliação e ações e atividades desenvolvidas). Aponta-se que os programas estudados têm características próprias (iniciativa do programa, motivações, eixo norteador, bem como nas estratégias empregadas na gestão e avaliação) de acordo com diretrizes e demandas institucionais. Apresenta-se ainda algumas sugestões para a implantação e/ou aprimoramento de PQVT no setor público pautadas em evidências empíricas e teóricas.

Bakgrund: Det krävs en förändring av hur vi använder jordens resurser för att uppnå en hållbar utveckling, vilket inkluderar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Region Kronoberg ska ta fram ett hållbarhetsprogram för 2019-2022 där alla tre aspekter av hållbarhet beaktas. Ett aktuellt problem är den klimatpåverkan som regionen har idag på grund av tjänsteresor. Det är bara möjligt att bedöma hållbarheten i ett transportsystem om de ingående parametrarna definieras och mäts, ofta finns det dock inte praktisk vägledning. Ett behov finns därför av ett sammanhållet styrdokument med konkreta mål. För att begränsa transporters negativa effekter kan olika strategier och lösningar vidtas och åtgärder behöver genomföras för att uppnå uppsatta hållbarhetsmål.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hållbarhetsmått, mål och åtgärder som kan relateras till tjänsteresor i befintlig teori och bland Sveriges regioner, och med utgångspunkt i den kartläggningen ge förslag på hållbarhetsmål och hållbarhetsmått samt hållbarhetsfrämjande åtgärder gällande tjänsteresor för användning i framtagandet av Region Kronobergs kommande hållbarhetsprogram.   Metod:  Studien genomfördes med en flerfallsdesign och har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamlingen har skett i form av ostrukturerade intervjuer, mailkonversationer, fokusgrupper samt offentliga och internt tillhandahållna dokument. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ dataanalys.   Slutsats: Idag saknas en sammantagen helhetsbild över hållbarhetsarbetet och det är problem med förankringen av mål. Kärnan i att driva mot en mer hållbar riktning är att förändra beteenden. Sex mått som på olika sätt representerar de tre hållbarhetsdimensionerna föreslås. Till dessa kopplas fyra mål som avser minska klimatpåverkande utsläpp, öka andelen förnybara bränslen och ersätta fysiska möten med resfria möten. En rad föreslagna åtgärder presenteras, däribland en konkret och tydlig resepolicy, en uppdaterad klimatväxlingsmodell, förbättrade uppföljningsrutiner för mätning, förenklade rutiner kring uthyrning av bilpoolsbilar och cyklar samt informationsinsatser.   Nyckelord: Hållbarhet, Hållbar utveckling, Tjänsteresor, Regioner, Offentlig verksamhet / Background: We need a change in how we use the Earth's resources to achieve sustainable development, including environmental, social and economic sustainability. Region Kronoberg will develop a sustainability program for 2019-2022, taking into account all three aspects of sustainability. A current problem is the climate impact the region has today due to emissions. It is only possible to assess the sustainability of a transport system if the parameters are defined and measured, but there is often no practical guidance. Therefore, there is a need for a coherent management document with concrete goals. To limit the negative effects of transports, different strategies and solutions can be taken and measures need to be implemented to achieve the determined sustainability goals.   Purpose: The purpose of this study was to map sustainability indicators, goals and measures related to business travel in existing theory and among Sweden's regions, and based on this mapping suggest sustainability indicators, goals and measures for use in the development of Region Kronoberg's future sustainability program.   Methodology: The study was conducted as a multiple case study with a deductive approach and a qualitative research strategy. Data collection was in the form of unstructured interviews, mail conversations, focus groups, as well as publicly published and internally acquired documents. The empirical material was then analyzed by qualitative data analysis.   Conclusions: There is a lack of a comprehensive overall picture of sustainability as well as problems with anchoring goals. The essence of driving towards a more sustainable direction is to change behavior. Six indicators that represent the three sustainability dimensions in different ways are proposed. Four goals are linked to these indicators with the aim to reduce climate-related emissions, increasing the proportion of renewable fuels and replacing physical meetings with meetings that doesn’t require travel. A range of proposed actions are presented, including a concrete and clear travel policy, an updated climate change model, improved monitoring routines for measuring, simplified procedures for car and bicycle rental, as well as information efforts.   Keywords: Sustainability, Sustainable development, Business travel, Business trip, Work travel, Regions, Public Sector, Government

The purpose of this thesis is to examine how the Swedish public sector, exemplified by a Swedish municipality, evaluates its managers. With the support of scientific research it proposes possible solutions to improve the evaluation of managers across the public sector. The municipality is located in western Sweden. Senior management has contributed to this thesis by providing access to senior managers across different divisions within the municipality. The study has been performed by conducting personal interviews with eight senior managers. The interviews were structured and all of the managers were asked a series of nine standardised questions. Using their initial responses they were then asked a series of individual questions based upon their answers to the nine standardised questions. The results of the study shows that whilst the municipality has created routines for the evaluation of its managers it does not always evaluate the formal part of management. Almost all of the interviewed managers have experienced flaws with the current methodology. They made several suggestions to improve the process. Using existing research, the study was also able to highlight potential flaws with the evaluation process and suggested several ways to improve upon current practices.

The reforms in the public sector, as consequence of New Public Management, have led to flattened organizational structure, increasing the span of control(SOC) width for managers. The aim of the study was to investigate the association between SOC width, working conditions (job demands, job resources and engaged leadership), employee health and engagement. SOC was measured as predictor for employee health and engagement, where mediation of working conditions effect on the relation was examined. Self-administrated surveys were collected from 1551 employees working under 109 managers in four public sector municipal operations in Sweden. The result displayed that it was unfavorable to have managers with a wide SOC for the employees working conditions, engagement and health. SOC was a significant predictor for health, while mediation of working conditions could not account for the relationship. These results indicate that a narrow SOC may improve working conditions and health outcomes for employees.