This study has focused on obesity prevention efforts in schools in the United States of America. The study was conducted in two states, Oklahoma and New Hampshire. In New Hampshire, the study was focused on more minor efforts which were the "CSHP", HEAL, Early Sprout, FIT, AFHY, 5210, and Kids CATCH Club. In Oklahoma, the focus on the study was on the program It's All About Kids. Method: Unstructured interviews and observation, analysis from an national policy document. A total of seventeen interviews conducted, seven of them in New Hampshire and ten in Oklahoma. All interviews were recorded in addition to three in Oklahoma that was written by hand. Observations have been silent during lessons in New Hampshire and It's All About Kids. Result: New Hampshire: efforts demonstrate an effect; however, it is difficult to get all of them to work in conjunction with the school meals serving, parents involvement and to get the school staff to understand the concept of role models. Oklahoma: The program It’s All About Kids is experiencing them that they have an effect. There is no standardized measurement of the impact. The program has created a higher level of consciousness about the importance of good health and mobility. The program has been difficult to establish a contact with parents and create a higher awareness by the school staff. Conclusion: These programs show an effect, however, showing them a lack of ownership among parents. To engage and involve parents in the school's work and create a higher awareness about role models for school staff and parents would probably give better results.

I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design. Sammanlagt genomfördes 12 individuella intervjuer. Resultatet i studien tyder på att de största problemen med skateboard på allmänna platser är dåligt underlag och bristen på attraktiva platser att utöva sporten på. Det är en vedertagen uppfattning att skateboardparker påverkar utövarnas fysiska aktivitet positivt då deltagarna uppskattar att de åker mer skateboard tillföljd av tillgången av skateboardanläggningar. Skateboardparken bidrar även med en mötesplats för skateboardutövare vilket leder till en ökad social dimension av utövandet och ökar glädjen och nöjet i aktiviteten. Slutligen anses det därmed att skateboardparken är en arena som ökar både den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen bland utövarna.

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser, främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska. Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att vinna i längden. / The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden, with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked on individual, group and organisations levels profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested in occupational health had much to gain in the long run. . Their work was very varied and consisted of health

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.  Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.  Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.

ABSTRACT Bogren, E & Dahl, C. 2010. Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. Purpose : The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? Method: Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. Result: The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. Conclusion: The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. Keywords: Health care, Health promotion, Staffmanager and Health

Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by Folkhälsobyrån AB in Västerås, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on Folkhälsobyrån and administrators on the Social service in Västerås has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informant´s and administrator´s perception of factors that are influencing immigrant´s employment situation in Västerås. The study was conducted by interviewing four informants and two administrators. The results showed that the respondents had positive experiences of the project. The relationship with the clients was generally good, and was affected both by the client's background and motivation, and of the informant's own experiences. The administrators on the Social service were affected by the project mainly through the workload and contact with Folkhälsobyrån. Respondents put forward various proposals for development, and identified issues that affect immigrants' work situation.

Det är betydelsefullt att individen har hälsosamma levnadsvanor för att behålla en god funktionsförmåga i åldrandet och för att minska risken för att drabbas av folksjukdomar. Föreningsliv är en form av en hälsofrämjande insats som lockar många äldre då det ger möjlighet att träffa andra äldre med liknande bakgrund, upplevelser och som talar samma språk. Syriska föreningen bildades år 1977 och arbetar för att på bästa sätt integrera de arabspråkiga invandrarna i det svenska samhället, men också för att stärka bandet mellan det gamla hemlandet och Sverige. Syftet med denna studie var att studera den deltagande gruppens upplevelser av hälsoprojektets verksamhet som bedrivs för äldre arabspråkiga i den Syriska föreningen i Vällingby samt hur hälsoprojektet påverkat deltagarnas självupplevda hälsa. En kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer har tillämpats. Studiens resultat visade att informanterna upplevde att hälsoprojektet hade gett någon form av resultat, antingen fysiska förändringar eller en förbättrad självupplevd hälsa. Det varierade utbudet av aktiviteter har berört faktorer som har betydelse för hälsan vilket informanterna har upplevt som positivt och givande. Efter att ha deltagit i hälsoprojektet upplevde informanterna att de blivit mer medvetna om sin hälsa samt att deras kunskaper om kroppen har ökat. / Healthy lifestyle maintain functional capacity in aging and reduces the risk of illness. Associations, attracting older persons by giving them the opportunity to meet other older people with similar backgrounds, experiences, and who speak the same language, provides health promotive efforts. Syrian Association was formed in 1977 and is working on how best to integrate the Arab-speaking immigrants in Swedish society, but also to strengthen the link between the old country and Sweden. The purpose of this study was to examine the participation of the group's experiences of health project activities for the elderly in the Arab-language Syrian Association in Vällingby and how Health project affected participants' self-perceived health. The qualitative methodology in the form of individual interviews was applied. The informants felt that the health project had some form of influence on, either physical changes or an improved self-perceived health. The study’s results showed that informants felt that health project had some form of impact, either physical changes or an improved self-perceived health. The varied ranges of activities have focused on factors that are important to health, which has the informants perceived as positive and successful. Having participated in the health project informants experienced that they become more aware of their health and their knowledge of the body has increased.

Nyckelord: Riskhantering, samhällssäkerhet Lag om skydd mot olyckor Säker och trygg kommun Utvärdering Intervjumetod Hälsofrämjande vs skadeprevention Styrkor hos utbildningen Kommunbaserat säkerhetsarbete Vi kan ändå vara säkra på vår sak när vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitéer. Med en blick framåt tror vi att den här typen av utbildning kommer att ges fortsättningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och ändringar i lagstiftning och samhällsstruktur. Om man ska lyfta fram den främsta styrkan i utbildningen, är det möjligheten att kunna påverka innehållet när det gäller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivån i metoderna har framträtt som ett ”vinnande koncept” av den anledningen att det har gått att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna. Förväntningarna på utbildningens användbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med. Mönster som har framträtt i intervjuerna är att upplägget av momenten har varit som en stege, med naturlig ordningsföljd. Det som man lärde sig i början gav förståelse för det som följde i kommande steg. Sammansättningen av deltagarna är också till utbildningens fördel, både när det gäller personerna och vilka deras yrkesområden är, samt kommunsammansättningen. Det har setts som en bra och givande sammansättning att det har varit personer med från både politiska poster, chefer, tjänstemän samt från polis- respektive räddningstjänst. Flertalet av deltagarna fick med sig en mer nyanserad bild av andras yrkesroller än vad de hade innan kursen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter själslig hälsa respektive ohälsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till själslig hälsa? Vad i dessa aktiviteter är det som lockar deltagarna? Metod Studien har bestått av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkäter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa (pilates, qigong, yoga) och enkäterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi använts oss av John W. Fishers teori om själslig hälsa. I denna teori delar han in själslig hälsa i fyra områden; privat, kollektivt, miljö och övernaturligt. Resultat Vårt resultat visar att respondenterna anser att själslig hälsa till stor del utgörs av det privata och kollektiva området i Fishers teori. De andra två områdena; miljö och övernaturligt, berörs inte i samma utsträckning. Aktiviteterna i sig bidrar till själslig hälsa genom att de arbetar med helheten och att hjälper till att hitta närvaro och fokus. Respondenterna framhåller också att de känner sig mindre stressade i vardagen. Träning utförd i lugnt tempo var en av anledningarna som först lockat deltagarna till att börja med dessa aktiviteter. Efter hand har anledningarna utvecklats till möjligheten att fokusera och kontrollera sina tankar. Många av våra respondenter har haft en tidigare bakgrund som utbrända och har med dessa aktiviteter funnit en väg ut. Slutsats Inom dessa aktiviteter definieras själslig hälsa främst inom Fishers första och andra område. Att dessa aktiviteter har blivit en väg ut ur utbrändhet tror vi beror på att de utförs i ett lugnt och harmoniskt tempo och att de fokuserar på att kunna slappna av och falla till ro och att bli närvarande i sin egen kropp. Att arbeta med kroppen som verktyg, med hjälp av tex. andning, blick och fokus, är ett konkret sätt att uppnå själslig hälsa.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar: Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna? Metod Studien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten. Dessa tre variabler var totalt antal dagar som individen varit sjukfrånvarande, antal gånger totalt sjukfrånvarande samt antal gånger som individen varit sjukskriven längre än 14 dagar vilket motsvarar sjuklöneperioden. Alla frågor gällde förhållandena under det senaste året. Resultaten genomgick ett oberoende t-test med signifikansnivån p=0,05. Resultat Resultaten visade att en signifikant skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna förelåg hos kvinnorna i avseende på antal dagar och antal gånger sjukskrivning längre än 14 dagar. En tendens fanns i avseende på antal gånger. Ingen skillnad mellan grupperna förelåg bland männen. Slutsats En högre aktivitetsgrad, motsvarande regelbunden motion, visade sig eventuellt ha ett samband med lägre sjukfrånvaro hos kvinnor i avseende på antal dagar och gånger längre än sjuklöneperioden sjukfrånvarande. På grund av det stora bortfallet bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Fler studier behövs för att kunna visa ett samband med större säkerhet.