Traditional public transport systems are most often insufficient to provide a good transport service to everyone. Especially, it is not always possible for elderly and disabled persons to use the regular system consisting of timetabled services operating along fixed routes. Normally there is some specific service, often called paratransit, offered to these groups of customers. Such transport services provide better service to these customers, but to a higher cost. This thesis considers planning and evaluation of public transport services that are based on the concept of a dial-a-ride service. This kind of service is suitable for elderly and disabled and often operated as a door-to-door service, where customers are served on demand and rides are coordinated via a call-center. The thesis is divided into two parts. In the first part, a modeling system for simulation of dial-a-ride services is presented. It can be used as a tool to study how different ways of operating a dial-a-ride service, affect the performance and efficiency of the service. This system is used to evaluate how algorithmic changes, based on ruin-and-recreate methods, can improve the replanning of already inserted requests, and thereby improve the scheduling. The modeling system is also used to examine the effects of using zone-based distance estimates instead of true, address-based, distances when computing the schedules. The results show that only small differences are found.The second part of the thesis concerns an extension to dial-a-ride services. By combining a dial-a-ride service with a fixed route service, an integrated dial-a-ride service is created, where some part of each journey may be carried out by the fixed route service. An exact mathematical formulation of this problem is presented and it is shown that the formulation is strengthened by valid inequalities, variable substitution and subtour elimination constraints. Simulations of an integrated service are also performed to analyze and evaluate how the attractiveness and operating costs of the service depend on how the demand responsive service is operated.

I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor. Kunder som är missnöjda leder till förlorade intäkter och spridning av negativ word of mouth leder till dåligt rykte på marknaden (Gopala et al. 2010).Studien genomfördes för att få kunskap om vilka faktorer som leder till missnöje i kollektivtrafiken och på vilket sätt resenärerna uttrycker sitt missnöje. Studien inriktades mot kollektivtrafiken i Karlstad och bland studenter vid Karlstads Universitet. Studien baseras dels på fokusgrupper, dels en enkätundersökning samt viss sekundärdata från Karlstadsbuss.Karlstadsbuss egna undersökningar visar att endast 2 % av Karlstads resenärer är missnöjda med bussbolaget (se bilaga 4). Däremot visar resultatet från denna studie att det finns ett betydligt större missnöje bland studenter. Missnöjet förmedlas dock sällan till Karlstadsbuss. Det absolut vanligaste sättet för studenter att uttrycka sitt missnöje genom negativ word of mouth.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa. På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare. Det finns därför ett motstånd mot att finna en lösning som rökarna kan uppfatta som positivt. Studien genomfördes genom att 20 intervjuer gjordes med 20 personer. Dessa valdes ut genom ett så kallat strategiskt urval som bestod utav 10 icke-rökare och 10 rökare, hälften män och hälften kvinnor, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fick svara på åtta frågor utifrån ett förutbestämd frågemall samt eventuella följdfrågor. Jag fann 12 huvudkategorier, sex från vardera grupp. I studien kom jag fram till att det handlar om de platser där grupperna mötts. Få icke-rökare störs utav rökning om de inte exponeras för den. De platser och situationer där icke-rökarna upplever att de exponeras för rökning är vid entréer till byggnader och i väntan på kollektivtrafiken. Det finns enligt resultatet stöd hos båda grupperna för införande av särskilda rökplatser. Motiven till dessa kan skilja sig åt något mellan grupperna, rökarna vill röka i fred och icke-rökarna vill slippa exponeras. Det finns önskan om ett avstånd om minst 15 meter från offentlig byggnad eller kollektiv trafik men det får enligt rökarna inte vara allt för långt bort. Det får inte bli för besvärligt för då ratas den särskilda platsen för rökning. Rökarna menar att det finns gränser för hur långt de ska behöva gå för att få röka. De vill inte heller behöva springa när tåget/bussen kommer. Vad som kanske är mest intressant när det gäller att icke-rökarna säger sig störas framförallt vid just entréer och platser där de väntar på kollektivtrafiken är att de platserna erbjuder exakt det som rökarna önskar vad gäller utformning av särskilda platser för rökning.  Det finns tak, askkoppar och sittplatser vilket gör att svaret på varför de röker just där kanske inte är så konstigt. Det finns inte något som hindrar dem från att röka där och platsen erbjuder exakt det som rökarna anser att en god rökmiljö ska erbjuda. / Smoking and passive smoking is a public health problem. It is derived from the smokers right to smoke and the non-smokers right not to be exposed. This can lead to conflict between non-smokers and smokers when non-smokers want to avoid exposure to tobacco smoke, while smokers are entitled by law to smoke in an outdoor environment. The purpose of this study is to investigate smokers and non-smokers experiences of smoking with the hope of finding a solution where both groups experiences can be met. Non-smokers do not want to be exposed to smoke and smokers want to smoke undisturbed. There is a problem with the tobacco prevention work carried out in Sweden due to the preventions are aimed to make it inconvenient for the smoker to smoke. Therefore, there is reluctance to find a solution that smokers may perceive as positive. The study was conducted through 20 interviews  with 10 non-smokers and 10 smokers, half of both gender, and qualitative content analysis ,and qualitative content analysis. I found 12 main categories, six from each group. In this study, I concluded that it is about the places where the groups met. Few non-smokers are disturbed of smoking if they are not exposed to it. Places and situations where non-smokers feel that they are exposed to smoking are at entrances and while waiting for public transport. According to the results the two groups supports introduction of special smoking places. The reasons for this may differ slightly between the groups, smokers want to smoke undisturbed and non-smokers do not want to be exposed to smoke. There is desire for a distance of at least 15 meters from the public building or public transport but it may as smokers express not be too far away. Smokers have limits on how far they should have to walk to smoke. They do not want to run from the special smoking place to catch the train / bus. The most interesting is that when it comes to non-smokers, is that they say they are exposed especially at large entrances and places where they are waiting for public transport, while this sites offer exactly what smokers want in terms of the design of special places for smoking. There are roofs, ashtrays and seating and there is nothing to prevent them from smoking there. The sites offer exactly what smokers believe well arranged smoking places are. / Pelle sellgren

Public transport improvement and new public transport management approaches are accepted as the most effective tools in order to cope with the urban transportation problem threatening sustainable urban life and efficient functioning of urban areas. The need for new solutions to replace, or support, costly new capacities created two new concepts at the two ends of the transportation phenomenon / Travel Demand Management (TDM) on the demand side and Transportation System Management (TSM) at the supply side. The main aim of this thesis is to show whether such public transport improvement policies and measures can make a difference in urban transport and traffic, and contribute to the attainment of a more sustainable transport system. In particular, it is intended to assess the role of fare and pricing policies together with modal reorganization strategies in improving public transport, and increasing its ridership.

Public transport organizations, such as Din Tur, require affordable modern solutions to improve their public image and passenger satisfaction. An easy way to create positive associations in people is to provide either useful services or, preferably, entertainment. This report covers the design, development and evaluation of an entertainment system – consisting of a smartphone game, a cloud-hosted backend, and a supporting on-bus hardware system – with the objective of making Din Tur's bus service seem more modern and appealing. The smartphone game, “Håll Platsen”, is developed in Unity game engine, focuses on providing brief entertainment during bus commutes, and incorporates gamification design elements. The Python-based back-end resides in Google's App Engine and Datastore platforms, and provides a unified virtual game environment enabling player cooperation and competition. The prototype on-bus hardware system uses the Raspberry Pi as a Light-Emitting Diode control system to supply real-world feedback of the game's virtual environment. The systems incorporate real-world busstop positioning, player location, online mapping services, team location-control mechanics, reflex-based minigames, player progression mechanics, and mobile-focused design. The resulting system can be useful in estimating public response to non-standard “smart” promotion methods, the use of games to improve everyday routines (i.e. commuting), and serve as a basis for further research in human & smart-technology interaction.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus. Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika. En av de mest välkända styrmetoderna för detta synsätt är det balanserade styrkortet. Balanserade styrkort som flerdimensionell styrmetod är enligt vissa forskare lämpligt även för offentlig verksamhet. Andra forskare menar att offentlig verksamhet genom NPM och fokus på resurshushållning samt effektivitet i sig är endimensionellt. Kollektivtrafiken i Sverige tillhör den offentliga sektorn. Under senare år har kollektivtrafiken dragits med låg effektivitet samtidigt som branschen har som mål att fördubbla resandet. Hur väl balanserade är olika perspektiv inom kollektivtrafiken?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka befintlig perspektivbalans av de mått som används bland svenska kollektivtrafikhuvudmän samt att kartlägga faktiska prioriteringar mellan olika mål och mått. Metod: Till denna studie har det använts kvantitativ metod med en deduktiv ansats, arbetsgången har varit parallell.  Empirisk data har insamlats genom enkätundersökning som skickats ut till respondenter hos samtliga trafikhuvudmän i landet. Slutsats: Inom kollektivtrafiken finns det en relativt god balans mellan olika perspektiv, både i organisationer som uttalat använder sig av balanserade styrkort och de som uppger att de inte gör det. Enkätstudien visar att bland de fem perspektiv som studien utgått från är kundperspektivet och utvecklingsperspektivet de som används mest aktivt inom kollektivtrafiken. Det finansiella perspektivet och effektivitetsperspektivet är något man arbetar mindre med. Några enskilda mått som framstår som mest frekvent använda är antal resenärer, kundnöjdhet och att hålla sig inom budget. Studiens resultat visar att man arbetar mer aktivt med prestationsmätning inom organisationer som använder balanserat styrkort samt att trafikdirektörer arbetar mer aktivt med prestationsmätning jämfört med andra funktioner. / Context: Measuring Performance is an important part of management control, as well as the manner in which these performance measurements are implemented in different organizations. Interest in measuring performance in the public sector has grown with the introduction of New Public Management (NPM). NPM has contributed to a more business-like way of dealing with public management, focusing on efficiency and resource management. Previously, performance measurements were mainly associated with financial performance. During the 1980s and 1990s, criticism arose against what was perceived as being companies focusing solely on financial performance. Complementing non-financial performance measurements were seen as way of bringing more prosperity to organizations. One of the most well-known multi-dimensional management methods is the balanced scorecard. According to some researchers, balanced scorecards are also suitable for public sector management, due to their multiple dimensions. Other research indicates that the influence of NPM and the focus on efficiency and resource management in this sector is one dimensional. The public transport sector in Sweden is partly funded by public finance and hence part of the public sector. During the last decade, public transport has lacked efficiency, while at the same time having a goal of doubling the number of passengers using its services. How balanced are the different perspectives in the public transport in Sweden? Aim: The aim of this study is to investigate the balance between the different modes of performance measurement used within the Swedish public transport system. Secondly, this work aims to map the actual priorities of the different measurements used. Method: This study uses a quantitative method with a deductive approach; the work process has taken place in parallel. Empirical data has been collected by means of a web-based survey that has been sent out to respondents working in all the public transport authorities in Sweden. Conclusion: Within the Swedish public transport system, there is a relatively good balance between different perspectives; this pertains to both the organizations that use balanced scorecards and the non-users. This study shows that among the five researched viewpoints, the customer aspect and the development aspect are the aspects pursued most actively. The financial aspect and efficiency aim are pursued less actively. Single measurements that seem to be most actively used are the number of passengers, customer satisfaction and keeping within budget. The results also indicate that there is a more active work done with performance measurements within organizations, which use balanced scorecards and that traffic directors are using performance measurements more actively than other functions.

It has become more important for operators to be able to predict the future number of public transport passengers when consider to place a tender for operating public transport in a city or region, this is due to the new types of operator contracts was introduced quite recently. There are models in use today that can predict this, but they are often time consuming and complex and therefore it can be expensive to perform a forecast. Aside from this, most models in use for Sweden today are adapted for larger cities. Thus, the aim of this thesis is to propose a model that requires minimal input data with a short set up and execution time that can be used to predict a forecast for the public transport system in smaller cities without notably affecting the quality of the result. The developed model is based on a forecast model called LuTrans, which in turn is based on a common method, the four step model. The aim of the model lies within public transportation but it also consider other modes. The input data used by the model mainly consists of socio-economic data, the travel time and distance between all the zones in the network. The model also considers the cost for traveling by car or public transport. The developed model was applied to the Swedish city, Örebro, where a forecast was conducted for a future scenario. It is easily to apply the model to different cities to estimate a forecast for the public transport system. The developed model for the base scenario predicts trips for individual bus lines with an accuracy of 85 % for the city of Örebro. The developed model gave the result that the trips made by public transport in the future scenario of Örebro 2025 will increase annually by 0.94 %. The conclusion is that it is possible to develop a simple model that can be easily applied for a desired city. Although the developed model produced a plausible result for Örebro, further work such as implementation on other cities are required in order to fully evaluate the developed model.

The Swedish public bus transport sector is showing a negative development as costs are escalating and the number of passengers is stagnating. Based on theories in Public-Private Partnerships and inter-organizational cooperation, this paper presents an exploratory study how the cooperation between public and private actors affects the quality of public bus transport. Evidence shows that the negative development in the sector is mainly due to the nature of the contracts between public and private actors. Despite the contracts, two of four cases have increased their quality and public welfare through cooperation between the actors.The results highlight the importance of customizing the cooperation based on each actors´ driving force in the contract. Additionally are detailed goal setting and a clear inter-organizational structure strongly correlating with increased quality, finally is trust identified as a corner stone for the construction of a successful cooperation.

The objective of the thesis is to explore ways to assess safety in an urban context and intransport nodes. The thesis is composed of articles which aim at assessing whether safety levels vary within a city, at a public transportation network, particularly at stations, and finally making suggestions to increase safety in these environments. The analysis makes use of Geographical Information Systems (GIS), statistical techniques and combines several different data sources. Fieldwork supports the data sources by presenting an investigation of the current environment at and around the underground stations in Stockholm. Regression models were used to assess the (strength) relationships between levels of crime and the socialand physical environment at underground stations. Findings show that urban crime in Stockholm municipality concentrates in stable hotspots, however, varying by type of crime, in different places at different times. A majority of the hotspots were located close to underground stations. The environment at underground stations has a significant impact on the crime levels at these transport nodes. For instance, low guardianship opportunities were related with higher crime rates, while well-illuminated and open stations showed lower crime rates. An open lay-out would provide better opportunities for guardianship, which in turn may decrease crime levels. The surrounding socio-economic composition of neighborhoods and the physical and social environment surrounding the stations affected crime levels similarly. For instance, mixed land-uses surrounding the station could be linked to increased crime rates. However, crime levels showed a varying distribution over time and space. Different stations showed different levels of crime at different times of the day, moreover, this also showed to be depended on crime type. For instance, theft wouldconcentrate at central stations at peak hours, when it is most crowded. The results include suggestions for policymakers and organizations dealing with urban safety, planning and public transportation, such as police, transportation companies and municipal planners. The results suggest that crime interventions should take into account the dynamic patterns of crime and adopt a more holistic approach taking into account the station and its surroundings. / <p>QC 20140211</p> / Safety in Transport Nodes: The Influence of Environmental Attrivutes on Crime and Perceived Safety

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort. Många orter och städer runt om i världen har idag avgiftsfri kollektivtrafik, men många har också återgått till vanlig taxa. Främsta orsaken har varit svårigheten att finansiera systemet. Kommuner och städer har olika geografiska, strukturella, ekonomiska och politiska förutsättningar, vilket är anledningen till varför resultaten blivit så varierande. Bland framgångsfaktorerna som har identifierats utmärker sig möjligheterna att samordna olika trafikslag, ett bra samarbete mellan ansvariga myndigheter och ett politiskt engagemang. Orter där en betydande andel av befolkningen reste rabatterat tidigare har haft lättare att finansiera ett helt avgiftsfritt system. De ökade kostnaderna i kombination med förlorade biljettintäkter har för många varit en svår ekvation att lösa.