Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster.Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori.Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform.Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. / The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services.The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory.The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form.The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.

Introduction: Indigenous matters are viewed as a priority by the library profession around the world and the library law in Sweden states that the national minorities, which include the indigenous Sámi people, are a prioritised group. Despite these facts there is little research on indigenous matters in relation to libraries, library practice, and service. In Sweden especially, there is little focus on the colonial heritage and what effects, if any, it has on the library. Method: This essay aims to examine three areas. First, how libraries in Sweden work to promote and support the Sámi population in regards to culture, language, and identity. Second, what needs and wishes the Sámi population have in regards to library service. Lastly, whether or not the colonial heritage is visible in library practice and service and to what extent. The colonial heritage and its effects is a pervasive theme throughout the essay. To answer these questions three librarians from two different libraries and three Sámi informants were interviewed.  Analysis: Since the heritage from colonialism is a key theme it was natural to apply a postcolonial framework for the text analysis of the interview transcriptions.  Results: The findings show that the colonial heritage is still visible in library practice and service, although not deliberate from the profession. The two libraries in question are working to counteract the colonial heritage while promoting and supporting the Sámi population by providing books in the Sámi languages and making effort to give them a prominent place in the physical library room.  Conclusion: There is still a need for improvements in regards to giving the languages a prominent place in the libraries with for instance signage and shelf placement. As well as organising activities for and about the Sámi population, as pointed out from the Sámi informants. One solution may be to give the Sámi status as an indigenous people in the Swedish library law instead of merely status as a national minority. This could give libraries the economic resources they often lack and thus motivating them to prioritise and make extra efforts in their work to the Sámi population. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

This project introduces the typology of the Pleasure Pier to Stockholm. The Pier starts at Ropsten, an area in the center of the municipality´s extensive plans for The Royal Seaport (or Norra Djurgårdsstaden). The project is a study of the pier typology, how to translate an old idea to give it relevance to Stockholm today, how a structure can be integrated in the intense traffic node that Ropsten will become, and how Stockholm´s abundance of water can become more accessible without diminishing its value.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling? Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll. Hur skall en modern svensk ambassad se ut och fungera och därigenom på bästa sätt representera Sverige? I den frågan ingår en lång rad aspekter som t.ex. hållbarhet (material, byggteknik, transporter, energianvändning), och arkitektonisk gestaltning. Sverige har de senaste åren allt oftare börjat samarbeta med i första hand de andra nordiska länderna i och kring ambassadverksamheten i olika länder. Dessa samarbeten sker dock endast från fall till fall och det finns ingen övergripande generell strategi för hur verksamheter kan kombineras. Tätare samverkan mellan de nordiska länderna kan vara ett effektivt sätt uppnå ett större internationellt inflytande; de fem nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) har en sammanlagd befolkning på 25 miljoner människor och skulle tillsammans utgöra världens tionde största ekonomi. Ett närmare samarbete inom det diplomatiska området är därför rimligt att tänka sig, och en naturlig utgångspunkt för ett sådant samarbete är ambassadernas arkitektur. Tiden då ambassader var och agerade som solitärer är förbi. Sverige har numera varken kapaciteten eller behovet att placera alla sina ambassader i fristående palats, svåråtkomliga och avskilda från staden. Även om det fortfarande kan vara aktuellt för Sverige att på vissa platser att bygga enskilda hus ämnade enbart åt ambassaden, t.ex. House of Sweden i Washington D.C., så ser verkligheten väldigt annorlunda ut för de allra flesta beskickningar i utlandet. I Budapest t.ex. hyr ambassaden idag lokaler i ett anonymt kontorshus. Om Sverige däremot går ihop med andra länder av liknande storlek, företrädelsevis de nordiska, kan man spara både resurser och ekonomi. Närheten till de respektive exportråden, med vilka ett nära samarbete sker redan idag, ger ytterligare synergieffekter. Den samlade storleken gör en egen gemensam byggnad möjlig och ger en större attraktionskraft än om de enskilda länderna agerar separat. Svaret på frågan “Hur ska svenska ambassader fungera i framtiden, och hur kan svenska ambassader fungera bättre i samarbete med andra länder?” är alltså att Sverige skall samarbeta med andra länder i liknande storlek för att spara resurser och kunna dra nytta av samverkan mellan länderna; underlätta nära samarbete med de respektive exportråden; i de fall man väljer att bygga nytt se till att byggnaden i framtiden kan komma att användas av andra än ambassaderna själva; bygga hållbart; om möjligt ta tillvara på lokal kunskap och byggtradition; samt ge något tillbaka till staden och dess invånare.

The aim of this diploma thesis is to prove the applicability of sociological methods in the research of audiovisual production. The theoretical part of this thesis is based especially on the approaches of the authors G. H. Gallup and R. L. Nafziger and further the methods used in the given type of research are described. Based on the proven empirical research, the subject of which is a trailer for the upcoming film Adam Ondra: Pushing the Limits and which used qualitative and quantitative methods, which were also described in the theoretical section, the thesis demonstrates the applicability and effectiveness of the use of these methods in research of audiovisual production. In the final section of the thesis, recommendations for optimizing the film trailer in terms of more effective targeting of selected audiences are proposed.

En undersökning av hur online-exponering påverkar kreativa processer. Genom att arbeta i en öppen live-stream har Jerker Österlind inför publik skapat en EP under 30 Twitch-sändningar. Denna text utforskar effekterna av att bjuda in åskådare till vad som brukar ske bakom stängda dörrar, hur det musikaliska resultatet påverkas, hur arbetsprocessen förändras och funderingar om hur livestreaming kan ge nya möjligheter för marknadsföring och karriär. https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=qbFel0xUTaeF4rXiwlR2GQ / An inquiry about the impacts of online exposure on creative processes. By working in a public livestream, Jerker Österlind has made an EP in front of an audience during 30 Twitch broadcasts. This text explores the effects of inviting an audience to things that usually take place behind closed doors, how the musical result is affected, how work methods are changed and how livestreaming can open up new opportunities for marketing and careers.  https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=qbFel0xUTaeF4rXiwlR2GQ / <p>Arbetet presenteras i form av en EP med fem spår. Alla instrument är spelade av J. Österlind.</p><p>Musiken kan höras här:</p><p>https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=qbFel0xUTaeF4rXiwlR2GQ</p><p>och här:</p><p>https://mudbody.bandcamp.com/album/underachieve-ep</p>

Syftet med denna studie var att undersöka scenkonstnärligt yrkesverksammas upplevelse av publikrestriktionerna till följd av Covid-19. För att besvara studiens frågeställning och belysa den individuella aktörens erfarenheter av fenomenet har en kvalitativ forskningsmetod använts. En semistrukturerad intervjuguide utformades utifrån frågeställningen och applicerades vid intervjutillfällena. I studien deltog fyra personer varav två var dansare och två teaterskådespelare. Frågeställningen löd; Hur upplever scenkonstnärligt yrkesverksamma restriktionerna beträffande publikbegränsning i sitt framträdande? Den insamlande data analyserades med tematisk analys och fyra teman fastställdes. Följaktligen; Publikens fysiska närvaro ger energi, att få tillbaka av publiken, andra vägar till prestation och det digitala rummet vidgas. Studiens resultat indikerar att en uteblivande publik haft en upplevd effekt på aktörens energi, nervositet, adrenalin och motivation. Vidare förefaller den direkta responsen av en närvarande publik kunna kopplas till yttre belöningar och motivationsfaktorer. Resultatet talade också för en ökad användning av digitala hjälpmedel i och med Covid-19 då fysiska träffar inte varit möjligt. Detta upplevs ha skapat nya utmaningar i fråga om medier och den kreativa processen. / The purpose of this study was to investigate how professionals within the performing arts experience the public ban as a result of Covid-19. To answer the researche question and shed light on the individual actor's experiences of the phenomenon, a qualitative research method has been applied. A semi-structured interview guide was designed based on the research question and used during the interviews. Four people participated in the study, two of whom were dancers and two theater actors. The question was; How do professionals within the performing arts experience the restrictions regarding audience limitation in their performance? The collected data were analyzed with thematic analysis and four themes were established. The audience's physical presence provides energy, Getting back from the audience, Other paths to performance and the digital space expands. The results of the study indicate that an absent audience had a perceived effect on the actor's energy, nervousness, adrenaline and motivation. Furthermore, the direct response of a present audience seems to be related to external rewards and motivational factors. The result also showed an increased use of digital aids since Covid-19 as physical meetings were not possible. This is perceived to have created new challenges in terms of media and the creative process.

Slakthusområdet, the meatpacking district, is an industrial area from the 20th century. When designing a public center in the new district, the main goal has been how to manifest a public space without contradicting the spatial logic and the history represented in the existing architecture. I have approached architecture through model. With a series of models, and a unconditional approach, separate ideas have resulted in different geometries and shapes. The choice to operate in this media causes a discussion where every shape by itself is questioned and discussed. The proposal is a facility with a variety of programs where the multi-functional building structure frames the many potential activities. The precise cut between two spaces is defined according to their individual character. Yet not without a symmetry and openness which affect the visitors spatial experience to perceive the sensibility of the building where the experiences of the street, activities and building become one. / Slakthusområdet som ny stadsdel är ett område som präglas av 1900-talets stadsplanering - ett renodlat verksamhetsområde, med koppling till köttförädling och närhet till stadens infrastrukturella nod. Vid utformningen av ett lärocenter i den nya stadsdelen har målet varit att skapa en tydlig offentlig byggnad utan att helt bryta mot logiken i den befintliga kulturhistoriska miljön. Det är genom modell jag har försök att närma sig arkitekturen. Inom en satt ram, kravlöshet, har jag materialiserat idéer för att sedan ifrågasätta de olika utfallen. Modellerna jag byggt redovisar en process med intentionen att enkelt kommunicera projektet samt att skapa en diskussion om det som varje enskild modell redovisar, hands-on. Förslaget är en byggnad med en variation av rum. Den multifunktionella byggnadstypen har en horisontell delning där generösa publika ytor och intimare studiemiljöer orienterar sig i olika riktningar. Samtidigt bidrar symmetrin till en ökad förståelse för byggnaden och dess olika rum, detta tillsammans med en öppenhet i planerna gör att man kan röra sig fritt och lätt orientera sig i byggnaden.

The title of this licentiate thesis is: Urban contract archaeology, public outreach and schools. Beyond the horizons of history teaching.   The aim of my licentiate thesis is to investigate how educational programs for schools are implemented within the framework of contract archaeology. I study the underlying incentives that motivate public outreach within contract archaeology, who carries out the outreach and what impact educational programs have on schools. My research project also aims to explore how public outreach within contract archaeology can be organized to meet schools´ demand for knowledge and activities. With an interdisciplinary approach, taken from archaeology and educational sciences, the goal is to instigate a dialogue between the scientific community and contract archaeology, as well as between contract archaeology and schools. As a primary goal, midway into in my doctoral degree, I have chosen in this licentiate thesis to study the practices of public outreach on urban excavation sites in Sweden, specifically studying outreach practices towards schools. The research queries in the licentiate thesis are:   What are the purposes and objectives with public outreach in contract archaeology? What are the preconditions for working with public outreach in contract archaeology? How are the practices of public outreach aimed at schools conducted at urban excavation sites? How do educational programs within contract archaeology address the needs and goals of school education?   Based on these queries, I also discuss how contract archaeology in the future can make possible broader collaborations with schools. This serves as an introduction to how archaeo-didactics can evolve bringing together contract archaeology's goals and potential in an educational situation, with the needs and goals of school education.

The Swedish car fleet is currently amidst a transition of electrification. This increases the need for an extensive charging infrastructure, and thereby smoothly functioning payment methods for charging. At the time being, there are many charging operators in the market that provide their own payment solutions for charging Battery Electric Vehicles (BEV) and Plug-­in Hybrid Electric Vehicles (PHEV), as the market has developed without any regulations. In consideration of this problem definition, the possibilities and challenges for developing a common payment system was analyzed. With this aim, three key areas were studied: Firstly, the prerequisites for a common payment system in the market was investigated through the historical evolution of such a system in the banking industry. From this, parallels could be drawn to the current market situation of the BEV and PHEV charging industry. Secondly, the problematization was further researched in regard to the customer perspective of the current payment processes. Finally, the prerequisites for a common payment system was analyzed in regard to a company perspective. The three areas were researched through the following three methods: a literary analysis, a questionnaire and a field study at a company. The results show that a need for a unification of payments is present in heterogeneous markets. Therefore, the BEV and PHEV charging market has adequate preconditions for the development of a common payment system considering the innumerable amount of charging operators that currently exist in the market. Furthermore, the results from the questionnaire showed that a majority of BEV and PHEV users are unsatisfied with the current conformation of the payment processes. Lastly, the results show that in regard to the company perspective, there is a satisfactory market climate for entry of a common payment solution considering the business model and technological solution of the analyzed company as well as the customer need. / I takt med att Sveriges bilflotta elektrifieras ökar även behovet av en utbredd laddinfrastruktur och med det ett smidigt sätt att betala för laddningen. I dagsläget tillhandahåller många laddoperatörer egna betalningslösningar för laddning av el­ och laddhybridbilar då marknadens framväxt skett utan reglering. Utifrån denna problemformulering undersöktes möjligheter och utmaningar för ett gemensamt betalningssystem. Under studiens gång undersöktes i detta syfte tre områden: För det första utforskades förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem genom att dra historiska paralleller från utvecklingen av ett sådant system inom bankindustrin. För det andra undersöktes problematiseringen utifrån ett kundperspektiv kring dagens betalningslösningar. Slutligen analyserades förutsättningarna för ett gemensamt betalningssystem ur ett företagsperspektiv. Områdena undersöktes genom följande tre metoder; en litteraturstudie, en enkätstudie och en fältstudie på ett företag. Resultaten visar att ett behov av enhetliga betalningar uppstår i samband med heterogena marknader. Därmed har marknaden för laddning av el­ och laddhybridbilar idag goda förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem utifrån den variation av laddoperatörer på dagens marknad. Vidare visade enkätresultaten att en majoritet av el­ och laddhybridbilsägare är missnöjda gällande utformningen av dagens betalningsprocesser. Slutligen visade resultaten ur ett företagsperspektiv att det finns goda förutsättningar för introducering av en gemensam betalningslösning utifrån analys av affärsmodell, teknologisk lösning och kundbehov.