Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar att tidigt identifiera försämrade patienter på vårdavdelningar och kontakta den mobila intensivvårdsgruppen (MIG) för konsultation. Studier har visat att patienter med ökat vårdbehov kan vistas på vårdavdelningar som inte har adekvata personal- och övervakningsresurser. Dessa otillräckliga resurser och att vårda flera patienter samtidigt innebär en stressande arbetssituation. Samarbetet i team mellan intensivvårdssjuksköterskan och sjuksköterskan är avgörande för atten MIG konsultation ska fungera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan vid en MIG konsultation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor på vårdavdelningarintervjuades. Resultat: Analysen utmynnade i fyra underkategorier, två kategorier och ettövergripande tema. Det övergripande temat beskrev en sista utväg som innebar att MIG finnssom ett stöd och en trygghet för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Hur samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan upplevdes berodde på många faktorer som bemötande, förståelseför arbetssituationen och respekt för sjuksköterskans kunskap. Hur samarbetet fungerade med intensivvårdssjuksköterskorna berodde på hur sjuksköterskorna blev bemötta vid MIG-konsultationerna. Slutsats: Oftast är samarbetet i team mellan sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor positivt. Dock kan svårigheter förekomma vilka grundade sig i intensivvårdssjuksköterskornas nedlåtande attityder. Intensivvårdssjuksköterskorna behöver ha förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och ha rimliga förväntningar på dem. / Background: Nurses have a responsibility to early identify deteriorated patients in the general wards and contact the mobile intensive care group (MIG) for consultation. Studies have shown that patients with increased care needs may be in a ward that does not have the adequate staff and monitoring resources. These insufficient resources and nurses multiple patients at the same time implies a stressful work situation. Collaboration in teams between the intensive care nurse and the nurse is crucial for a MIG consultation to work. Aim: To illuminate the nurse's experience of collaboration with the intensive care nurseduring a MIG consultation. Method: Eight individual, semi-structured interviews with nursesworking at four care wards were analysed using inductive qualitative content analysis.Results: The analysis result was presented in four sub-categories, two categories and one theme. The overall theme a last resort described that MIG was there to support the nurses andit was safe to have the MIG at the hospital. How the collaboration with MIG was experienced depended on intensive care nurses´ attitude towards the nurses, such as their understanding of the nurses´ work situation and respected the nurses´ knowledge. How the collaboration worked with the intensive care nurses depended on how the nurses were treated at the MIG-consultations. Conclusion: Most nurses has a positive experience of working with the intensive care nurse, but there were difficulties with the team collaboration. However, difficulties may arise which are based on the condescending attitudes of the intensive care nurses. The intensive care nurses must understand the nurses' work situation and have reasonable expectations of them.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen inom primärvården ökar. Hög ålder är relaterad till minskad användning av digitala tjänster och verktyg. Äldre personer löper risk att drabbas av digitalt utanförskap. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personer över 80 års hantering och upplevelser av digitala verktyg och tjänster på primärvårdsmottagning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med tio personer över 80 år. En semistrukturerad intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet kodades och bildade tre huvudkategorier med respektive två underkategorier. Resultat: Äldre personers upplevelse av delaktighet och kontroll påverkas av om de självständigt hanterar primärvårdens digitala tjänster och verktyg eller överlåter hanteringen till anhöriga. Tillgång till digitala hjälpmedel, fysiska förmågor och begränsningar påverkar upplevelsen. Begriplig information är viktig när det gäller att förstå digitala tjänster och verktyg. Mänsklig kontakt skapar trygghet medan avsaknad av det leder till oro och rädsla. Slutsats: Tillgång till digitala hjälpmedel, möjlighet till hjälp från utomstående, rätt anpassad information och tillgång till mänskligt bemötande är viktigt och ger äldre personer en känsla av trygghet och delaktighet. När dessa områden brister skapar det kontrollförlust och leder till känslor av oro och minskad delaktighet. / Background: Digital development in primary care is increasing. Old age is related to reduced use of digital services and tools. Older people are at risk of digital exclusion. Aim: The aim of the study was to describe older people over 80 years of age handlings and experiences of digital tools and services at primary care clinics. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted interviews with ten people over 80 years of age. A semi-structured interview with open questions based on an interview guide was used. The data was analyzed through qualitative content analysis. The data was coded and formed three main categories with two subcategories, respectively. Results: Older people's experience of participation and control is affected by whether they independently manage primary care's digital services and tools or leave the management to relatives. Access to digital aids, physical abilities, and limitations affect the experience. Information that is comprehensible is important when it comes to understanding digital information. Access to human contact creates security, while the lack of human contact leads to anxiety and fear. Conclusions: Access to digital tool the possibility of help from outsiders, correctly adapted information and access to human interaction are important and give older people a sense of security and participation. When these areas fail, it creates a loss of control and leads to feelings of anxiety and reduced participation.

With the increasing trust and power of influencers on social media, more research and information are needed on how influencers affect the emotions of their followers. The climate that exists on social media today contributes to calls for unsustainable consumption, which is something that influencers in particular contribute to. This phenomenon is something that requires knowledge, especially in the perspective where people's emotions are analyzed. This study will therefore study how FOMO (Fear Of Missing Out) is experienced on Instagram, from a consumption perspective among young women. The study also aims to investigate how impulsive consumption is triggered by FOMO created by influencers on Instagram. This is relevant as the concept of impulsive consumption creates an unsustainable consumer society. Since, according to previous research, influencers have a great impact on young social media users, this study also seeks to understand which specific characteristics have the greatest impact on purchase decisions. The empirical material has been collected through eight qualitative interviews that have been analyzed using the analysis strategy of thematization. The analysis has answered the three research questions set for the study: • How do young female social media users relate to the potential relationship between FOMO and impulsive buying decisions? • What emotions are created in young female social media users during impulsive consumption on Instagram? • What specific characteristics of influencers do young female social media users perceive as triggers for impulsive buying? The results of this paper shown that FOMO is a problem linked to consumption on social media. However, there is no established sense of fear but rather a sense of shame. Thus, the concept of SOMO (Shame Of Missing Out) is proposed in the study's discussion as the concept could be relevant for further studies. The study has also concluded that influencers affect the behavior of friendship circles, which means that people who do not follow influencers are also affected by their behavior in consumption. There are differing opinions about which character traits of influencers are seen as triggers for impulsive consumption. It appears from the collected empirical data that down-to-earth character traits are effective, but also character traits that show a luxurious lifestyle. This study has shown that there is an established problem regarding FOMO, consumption and influencers that needs attention. However, more research is needed to be able to draw more reliable conclusions on the subject / I takt med influencers ökade förtroende och makt på sociala medier krävs det mer forskning och information hur influencers påverkar deras följares känslor. Klimatet som finns på sociala medier idag bidrar till uppmaningar om ohållbar konsumtion, detta är något som främst influencers bidrar till. Detta fenomen är något som kräver kunskap framför allt i perspektivet där människors känslor analyseras. Denna studie kommer därmed att studera hur FOMO (Fear Of Missing Out) upplevs på Instagram, ur ett konsumtionsperspektiv hos unga kvinnor. Studien ämnar även att undersöka hur impulsiv konsumtion triggas av FOMO som skapas av influencers på Instagram. Detta är relevant då impulsiv konsumtion skapar ett ohållbart konsumtionssamhälle. Eftersom influencers enligt tidigare forskning har stor påverkan på unga sociala medieanvändare söker denna studie även att förstå vilka specifika karaktärsdrag som har störst påverkan på köpbeslut. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer som har analyserats utifrån analysstrategin tematisering. Analysen har besvarat de tre ställda forskningsfrågorna för studien: • Hur förhåller sig unga kvinnliga sociala medieanvändare till den potentiella relationen mellan FOMO och impulsiva köpbeslut? • Vilka känslor skapas hos unga kvinnliga sociala medieanvändare vid impulsiv konsumtion på Instagram? • Vilka specifika karaktärsdrag hos influencers upplever unga kvinnliga sociala medieanvändare är triggande för att handla impulsivt? Resultatet i denna uppsats visar att FOMO är ett problem kopplat till konsumtion på sociala medier. Däremot framkommer det inte en konstaterad känsla av rädsla utan snarare en känsla av skam. Därmed föreslås begreppet SOMO (Shame Of Missing Out) i studiens diskussion då begreppet skulle kunna vara relevant för fortsatta studier. Studien har även kommit fram till att influencers påverkar vänskapskretsars beteenden, vilket gör att personer som inte följer influencers likväl påverkas av deras beteenden inom konsumtion. Det finns spridda åsikter kring vilka karaktärsdrag hos influencers som ses som triggande för impulsiv konsumtion. Det framkommer från den insamlade empirin att jordnära karaktärsdrag är effektiva, men även karaktärsdrag som visar på en lyxig livsstil. Denna studie har visat att det finns ett konstaterat problem angående FOMO, konsumtion och influencers som behöver uppmärksammas. Det krävs däremot mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser kring ämnet.

Bakgrund: Att jobba i den stressfulla och komplexa miljö som tillhör intensiv- och akutsjukvårdens vardag har visat sig medföra större risker för att utveckla arbetsrelaterad stress och negativa känslomässiga reaktioner. En sjuksköterskas förmåga att hantera sina egna känslor påverkar direkt omvårdnaden och relationen till patienter och deras familjer. För att bibehålla en god psykisk hälsa och välbefinnande är det viktigt för sjuksköterskor att utveckla och använda effektiva strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Metod: Designen för arbetet gjordes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sjutton specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesi intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Metoden för att analysera data var kritisk incidentteknik. Resultat: Analysen av data resulterade i fem slutkategorier. Specialistsjuksköterkors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner innefattade; Att prata om händelsen med andra, Att ta stöd i varandra och hjälpas åt, Att tillåta sig att visa känslor och känna med patienten, Att strukturera upp arbetet, fokusera på vad som ska göras och lita på sin kompetens samt, Att utöva egenvård och ta hand om sig själv Slutsats: Att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar har visat att det är avgörande för att upprätthålla en hög nivå av arbetsprestation och professionalism. Studien ger en djupare förståelse för hur olika strategier kan användas för att sjuksköterskan ska behålla en god hälsa och kunna ge en god omvårdnad. En nyckelfaktor var att prata om händelsen och en önskan om större stöd och uppmärksamhet inom ämnet från både verksamheten och sjuksköterskeutbildningens håll.

Elektrokardiogram (EKG) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för diagnostik i ambulanssjukvården. Att kunna tolka EKG korrekt är av vikt för att säkerställa en säker vård för patienten. Tidigare forskning om ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att tolka EKG saknas. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att tolka EKG i samband med prehospital vård. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer och induktiv ansats. Tolv intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet som resulterade i tre generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna erfar en personlig utveckling, ett organisatoriskt stöd och beaktar vårdmötet vid tolkning av EKG. Erfarenheten är att två olika dimensioner, den existentiella dimensionen och den strukturella dimensionen, påverkar ambulanssjuksköterskorna vid tolkning av EKG i samband med prehospital vård. Ett korrekt tolkat EKG kan ge patienten bättre förutsättningar för en god vård. Enligt ambulanssjuksköterskorna i studien tycks arbetslivserfarenhet ge mer kunskap inom EKG-tolkning, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Kontinuerlig utbildning inom EKG-tolkning kan troligtvis behövas. / Electrocardiogram (ECG) is a common aid for diagnostic work up in ambulance care. To be able to interpret the ECG correctly it is important to ensure a safe care for the patient. Previous research regarding ambulance nurses’ experience of interpretating the ECG is lacking. The aim with the study was to describe ambulance nurses’ experiences of interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. The study is of qualitative design with unstructured interviews and an inductive approach. Twelve interviews with ambulance nurses were carried out. Qualitative content analysis was used to analyze the findings which resulted in three generic categories with two to four subcategories each. The study showed that the ambulance nurses experience a personal development, an organizational support and consider the care meeting when interpretating ECG. The experience is that two different dimensions, the existential dimension and the structural dimension, affect the ambulance nurses when interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. A correctly interpretated ECG can give the patient better conditions for a good care. According to the ambulance nurses in the study work experience seem to give more knowledge in ECG-interpretation, which differs from previous research. Continuous education in ECG-interpretation is probably required.

Till följd av NPM (New public management) och de ökade kraven på produktivitet och effektivitet har sjuksköterskors arbetssituation försämrats alltmer under de senaste decennierna. Det har resulterat i en försämrad hälsa hos sjuksköterskorna och många sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Det har bland annat genererat brist på erfarna sjuksköterskor på akutvårdsavdelningarna som bedrivs dygnet runt i regionerna och detta anser Socialstyrelsen utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Ett bra verksamhetsnära ledarskap, i regionerna benämns dessa som första linjens chefer, är en betydande faktor för sjuksköterskors hälsa och vilja att stanna kvar på sin arbetsplats. Det är därför av intresse att undersöka vilka ledaregenskaper som krävs för att erfarna sjuksköterskor skall arbeta kvar på vårdavdelningar som är öppna dygnet runt. Syftet med studien är att utröna vad som är viktiga hörnstenar i det hälsofrämjande ledarskapet för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i dygnet runt verksamhet. Som metod användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats, åtta intervjuer utfördes totalt. Råmaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman identifierades. Resultatet utmynnade i tre teman: individuellt stöd, teamarbete och kommunikation. Informanterna lyfte bland annat individanpassade scheman, kompetensutveckling och temaarbete som viktiga aspekter för att kvarstanna på arbetsplatsen. Ett salutogent förhållningssätt och specifika hälsofrämjande ledarskapsegenskaper är grunderna för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i verksamheter som bedrivs dygnet runt. Cheferna i en dygnet runt-verksamhet bör besitta följande förmågor: rak och tydlig kommunikation, förmåga att skapa tillit, vara lyhörda, kunna entusiasmera, prestigelöshet, vara drivna och målfokuserade samt inneha ett coachande förhållningssätt. Definition av erfarna sjuksköterskor, se sida 7 under Metod. / As a result of NPM (New public management) and the increased demands on productivity and efficiency, the work situation of nurses has deteriorated more and more in recent decades. This has resulted in a deterioration in the health of the nurses and a number of staff have chosen to leave the profession. Among other things, it has generated a shortage of experienced nurses in the Swedish emergency departments with twenty-four seven operations in the regions, and the Swedish National Board of Health and Welfare considers this to be a threat to patient safety. A leadership with the adjacent connection to the ward and the staff, are referred to as first-line managers in the Swedish regions. These mangers are significant factors for nurses' health and willingness to stay in their workplace. It is therefore of interest to investigate what leadership qualities are required for experienced1 nurses to continue working in wards that are open twenty-four seven. The purpose of the study is to find out what are important cornerstones in the health promoting leadership in order to retain experienced nurses in twenty-four seven operations. As a method, semi-structured qualitative interviews with an inductive approach were used, eight interviews were performed. The raw material was analyzed using content analysis and meaningful units, codes, categories and themes were identified. The result resulted in three themes: individual support, teamwork and communication. The informants highlighted, among other things, individualized schedules, skills development and team work as important aspects for staying in the workplace. The result was that specific health promoting leadership qualities and a salutogenic approach are the foundations for retaining experienced nurses in twenty-four seven operations. The managers in a twenty-four seven operations should possess the following abilities: straight forward and clear communication, the ability to create trust, be responsive, be able to enthuse, lack prestige, be driven and goal focused and have a coaching attitude. For a definition of experienced nurses, see page 7 under Method.