No description available.

<p>Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade vidare ett samband att rättvist ledarskap leder till en minskning av psykosomatiska besvär och minskad grad av turnover intention.</p>

<p>Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistå fattigare länder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska biståndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mål för sitt arbete, varav denna studie fokuserar på två av dem, målet om resurstillväxt, samt målet om miljöhänsyn. Finns där en konflikt mellan dessa mål eller är det snarare så att de är varandras förutsättningar? Genom att studera de rådande teoribildningarna på området och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av såväl textanalys som intervjuer, har Sidas förhållningssätt i denna fråga har kunnat kartläggas. Även om det råder en viss skepsis mot vissa former av tillväxt så kan Sidas förhållningssätt ändå karaktäriseras som tillväxtoptimistiskt. Studiens kritik riktar sig främst mot att det hos Sida saknas en tydlig uppfattning och ståndpunkt om de industrialiserade och rikare ländernas ansvar och roll i utvecklingspolitiken. En större inriktning mot en omfördelning av befintliga resurser och ett beaktande av det rättvisa miljöutrymmet förordas.</p>

Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade vidare ett samband att rättvist ledarskap leder till en minskning av psykosomatiska besvär och minskad grad av turnover intention.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistå fattigare länder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska biståndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mål för sitt arbete, varav denna studie fokuserar på två av dem, målet om resurstillväxt, samt målet om miljöhänsyn. Finns där en konflikt mellan dessa mål eller är det snarare så att de är varandras förutsättningar? Genom att studera de rådande teoribildningarna på området och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av såväl textanalys som intervjuer, har Sidas förhållningssätt i denna fråga har kunnat kartläggas. Även om det råder en viss skepsis mot vissa former av tillväxt så kan Sidas förhållningssätt ändå karaktäriseras som tillväxtoptimistiskt. Studiens kritik riktar sig främst mot att det hos Sida saknas en tydlig uppfattning och ståndpunkt om de industrialiserade och rikare ländernas ansvar och roll i utvecklingspolitiken. En större inriktning mot en omfördelning av befintliga resurser och ett beaktande av det rättvisa miljöutrymmet förordas.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur räntefria lån fungerar och är det i längden det bästa sättet att låna pengar på. Ger en räntefri bankverksamhet ett mer rättvist samhälle?<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi har haft en intervju och inga data som är mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då den intervjuade hade chans att styra hur intervjun artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga. Då syftet med examensarbetet gick ut på att beskriva en verksamhet och förstå hur förloppet och olika handlingar påverkar människorna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Vi har i vår studie kommit fram till att räntefria lån fungerar ungefär som lån med ränta, kostnaden blir ungefär den samma. Det som skiljer lånealternativen åt är att räntefria lån bidrar till ett mer rättvist samhälle. Alltså räntefria lån och sparande har ett bra syfte men vi har kommit fram till att det i praktiken är svårt att genomföra och införa i dagens samhälle.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vårt förslag till fortsatt forskning är att undersöka om det är rent praktiskt genomförbart att införa ett räntefritt samhälle. Och undersöka om det finns andra alternativ än JAK Medlemsbank om man vill låna räntefritt och undersöka om de kanske till och med är bättre.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Denna uppsats ska ge mer förståelse hur räntefria lån går till och fungerar. Vad de totala kostnaderna blir och vad skillnaden är mot lån med ränta. Studien visar även att räntefria lån ger ett mer rättvist samhälle.</p>

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur räntefria lån fungerar och är det i längden det bästa sättet att låna pengar på. Ger en räntefri bankverksamhet ett mer rättvist samhälle?   Metod: I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi har haft en intervju och inga data som är mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då den intervjuade hade chans att styra hur intervjun artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga. Då syftet med examensarbetet gick ut på att beskriva en verksamhet och förstå hur förloppet och olika handlingar påverkar människorna.   Resultat &amp; Slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att räntefria lån fungerar ungefär som lån med ränta, kostnaden blir ungefär den samma. Det som skiljer lånealternativen åt är att räntefria lån bidrar till ett mer rättvist samhälle. Alltså räntefria lån och sparande har ett bra syfte men vi har kommit fram till att det i praktiken är svårt att genomföra och införa i dagens samhälle.   Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att undersöka om det är rent praktiskt genomförbart att införa ett räntefritt samhälle. Och undersöka om det finns andra alternativ än JAK Medlemsbank om man vill låna räntefritt och undersöka om de kanske till och med är bättre.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge mer förståelse hur räntefria lån går till och fungerar. Vad de totala kostnaderna blir och vad skillnaden är mot lån med ränta. Studien visar även att räntefria lån ger ett mer rättvist samhälle.

Denna studie undersöker hur områdespoliser i Malmö uppfattar och tillämpar principerna för processuell rättvisa i sitt dagliga arbete. Fokus ligger på konceptet processuell rättvisa, som betonar respektfullt bemötande, neutralitet, trovärdighet och delaktighet, viktiga delar för att i brottsförebyggande syfte stärka förtroendet mellan polis och allmänheten. Med en kvalitativ metod, baserat på muntliga och skriftliga intervjuer, har insikter från 4 medarbetare och 2 gruppchefer inom områdespolisen samlats in. Resultaten visar att det finns varierande tolkningar av processuell rättvisa bland poliserna men majoriteten betonade vikten av respektfullt bemötande och opartiskhet. Studien visar också att tillämpningen försvåras av faktorer som situationsfaktorer och tidigare erfarenhet, vilket gör det utmanande för polisen att förhålla sig till teoretiska riktlinjer i alla situationer. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till ökad förståelse för de praktiska utmaningarna vid implementering av processuell rättvisa och föreslår förbättringar för att stärka förtroendet mellan polis och allmänhet. Resultaten kan användas för att belysa hur processuell rättvisa kan underlätta polisens arbete och erbjuda insikter för framtida policys och utbildningsinitiativ. / This study examines how community police officers in Malmö perceive and apply the principles of procedural justice in their daily work. The focus is on the concept of procedural justice, which emphasizes respectfulness, neutrality, trustworthiness, and voice, key components for strengthening trust between the police and the public for crime prevention purposes. Using a qualitative method based on oral and written interviews, insights were gathered from four employees and two group leaders within the community police. The results show that there are varying interpretations of procedural justice among the officers, but the majority emphasized the importance of respectful treatment and impartiality. The study also reveals that the application of procedural justice is hindered by factors such as situational factors and previous experience, making it difficult for the police to adhere to theoretical guidelines in all situations. By highlighting these aspects, the study contributes to a deeper understanding of the practical challenges in implementing procedural justice and suggests improvements to strengthen trust between the police and the public. The findings can be used to illustrate how procedural justice can facilitate police work and provide insights for future policy-making and educational initiatives.

Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap. De etiska konsumenterna har som intention att handla etiska kläder men gör det inte alltid.Syftet med den här uppsatsen är att förstå, beskriva och förklara vad som styr den svenska etiska konsumentens val att handla eller att inte handla etiska modekläder i syfte att öka förståelsen för hur företag kan minska det nu rådande attityd- beteendegapet.För att uppfylla syftet har en studie med en kvalitativ ansats genomförts. Syftet är inte att svara på några frågor eller göra någon form av generalisering, utan hellre att förstå meningen bakom den undersökta gruppen etiska konsumenters beteende. För empiriinsamlingen har fokusgrupper och ostrukturerade intervjuer använts som metod. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av relevant bakgrundinformation, litteratur på ämnet, tidigare forskning och teorier om konsumentbeteende, specifikt etiskt konsumentbeteende.Utkomsten från empirin visar på att de etiska konsumenterna kännetecknas av att vara empatiska och att bry sig mer om sin omgivnings välmående än sin egna ekonomiska vinning. Deras intentioner är att handla etiska kläder, dock stärker den här studien tidigare forskning som visat på att etiska konsumenter inte alltid handlar efter deras etiska intentioner. För etiska konsumenter liksom vanliga konsumenter är pris och design faktorer som spelar in på deras köpbeslut. Den kvalitativa studien pekar på att den etiska konsumenten handlar etiska produkter när de matchar dennes behov och när det finns ett intresse för produkten i sig.Mängden kunskap om problemen i produktionen ökar chansen att konsumenten handlar etiskt men saknas tillgänglig information om produkterna och återförsäljare så finns det en risk att den etiska konsumenten väljer andra produkter framför etiska produkter. Företagen måste inse vikten av att göra sig tillgängliga och sina produkter attraktiva. Studien tyder på att företag, både med och utan etiska koncept, måste ha god kännedom om sina kunder. Även den etiska konsumenten har olika behov beroende av var den befinner sig i livet. Produkterna och marknadsföring av dem bör följaktligen anpassas till den aktuella situationen.The textile and fashion industry increasingly gain attention for not being a sustainable industry. As a result a range of fashion brands have been launched. They consider the impact on the environment and people within the production, why the products from these producers are called ethical fashion. The brands and the stores offering ethical fashion have customers who consider ethical aspects when they buy clothes, so called ethical consumers.Since research on Swedish ethical consumers is limited the authors of this thesis found it interesting to take a closer look at them. Previous research has noticed a gap between the ethical consumers’ attitude towards ethical fashion and their actual consumer behaviour, an attitude-behaviour gap.The purpose of this thesis is to understand, describe and explain what directs the Swedish ethical consumer&apos;s choice to buy or not to buy ethical fashion clothes, in order to increase the understanding of how companies can reduce the existing attitude- behaviour gap.A study with a qualitative approach has been carried out. The aim was not to be able to give answers or make any generalization, instead to understand the meaning behind the group of ethical consumers whose behaviour have been studied. For the gathering of empirical data, focus groups and unstructured interviews have been used as method. The empirical data has been analyzed using relevant background information, literature on the topic, previous research and theories about consumer behaviour, specifically ethical consumer behaviour.The outcome from the empirical data indicates that ethical consumers are characterized by being empathetic and to care more about the well-being of their environment than their personal financial gain. Their intentions are to buy ethical clothes, however this study support previous studies which have shown that ethical consumers not always act according to their ethical intentions. For ethical consumers, just like regular consumers, price and design are factors that have impact on their buying decisions. This qualitative study indicates that the ethical consumer buy ethical products when the products match their needs and when they have an interest in the product itself. The quantity of knowledge about the ethical problems increases the chance that the consumer will buy ethical products, but if information about the products and the retailers is not available there is a risk that the ethical consumer chooses other products instead of ethical ones. It is essential for companies to realize the importance of being available and making their products attractive. The study suggests that companies, both with and without ethical concepts, need to have good knowledge about their customers. Also the ethical consumers have different needs depending on where in life they are. The products and how marketing is used on them must therefore be adjusted accordingly to this. / Program: Textilekonomutbildningen

Background: The world faces a consumption crisis. The fashion industry in particular is a branch in which excessive consumption patterns are present. Consumers have intentions to consume products that are more sustainable but often do not purchase accordingly; this is commonly called the CSR-consumer paradox. Also on the supply side, many fair fashion retailers have great and rigor Corporate Social Responsibility (CSR) efforts, but often face challenges along the supply chain. This can lead to a gap between organizations’ CSR and sustainability intentions and practices possible.  Purpose: The purpose of this thesis is threefold. Firstly, it attempts to shed light on how organizational members approach their company’s CSR and sustainability notions and practices and how they relate to it. Secondly, the study aims to investigate other related areas where organizational members’ private cognitions are not congruent with their company’s notion. Thirdly, organizational members’ strategies to handle such incongruent cognitions and potential conflicts will be explored.  Theoretical Framework and Method: To gain a fuller understanding of the research problem this thesis will draw on qualitative data from semi-structured interviews and use Festinger’s (1957) Cognitive Dissonance Theory (CDT) as a theoretical lens Findings and Conclusions: The findings show that organizational members display a high fit between private cognitions and their companies’ understanding of sustainability and CSR and actively seek such companies. However, in terms of sustainable consumption levels and compromises on sustainability, cognitions conflict. They can reconcile this conflict with a variety of strategies. The organizational members’ conflict in relation to sustainability practices and consumption levels can be seen as the counterpart to the CSR-consumer paradox in an organizational context. Thus, we term this phenomenon the "CSR- Organizational Paradox”. / Hintergrund: Die Welt steckt in einer Konsumkrise und v.a. in der Modeindustrie gibt es exzessives Konsumverhalten. Konsumenten haben die Absicht nachhaltige Produkte zu konsumieren, aber kaufen oft nicht entsprechend ein; dies wird gemeinhin als das ‘CSR-consumer paradox’ bezeichnet. Auch auf der Unternehmensseite zeigen viele Einzelhändler für nachhaltige Mode ernsthafte Corporate Social Responsibility (CSR) Bemühungen, aber stehen dabei oft vor vielen Herausforderungen entlang der gesamten Lieferkette. Dies kann dazu führen, dass eine Lücke zwischen den eigentlichen Absichten und den tatsächlichen Praktiken eines Unternehmens im Bereich CSR und Nachhaltigkeit entsteht.  Zweck: Diese Arbeit bezweckt drei Ziele. Erstens versucht sie zu beleuchten, wie Mitglieder von Organisationen an die CSR- und Nachhaltigkeitsvorstellungen und-praktiken ihres Unternehmens herangehen und wie sie sich dazu verhalten. Zweitens zielt die Studie darauf ab, andere verwandte Bereiche zu untersuchen, in denen private Kognitionen der Organisationsmitglieder nicht mit den Vorstellungen ihres Unternehmens übereinstimmen. Drittens soll untersucht werden, wie die Organisationsmitglieder mit inkongruenten Kognitionen und möglichen Konflikten umgehen.  Theoretischer Hintergrund und Methode: Um ein umfassenderes Verständnis des Forschungsproblems zu gewinnen, wird diese Arbeit auf qualitative Daten aus halbstrukturierten Interviews zurückgreifen und Festingers (1957) ‘Kognitive Dissonanztheorie‘ (CDT) als theoretische Linse verwenden Ergebnisse und Schlussfolgerungen: Die Ergebnisse zeigen, dass die Organisationsmitglieder eine hohe Übereinstimmung zwischen privaten Kognitionen und dem Verständnis ihrer Unternehmen von Nachhaltigkeit und CSR aufweisen und sich aktiv solche Unternehmen aussuchen. Im Hinblick auf nachhaltige Konsumniveaus und Kompromisse bezüglich Nachhaltigkeit sind private Kognitionen jedoch oft im Widerspruch zu den Vorstellungen des Unternehmens. Die Organisationsmitglieder können diesen Konflikt aber durch verschiedene Strategien lösen. Der Konflikt der Organisationsmitglieder in Bezug auf Nachhaltigkeitspraktiken und Konsumniveaus kann als Gegenstück zum ‘CSR-consumer paradox’ in einem organisatorischen Kontext gesehen werden. Daher bezeichnen wir dieses Phänomen als „CSR- Organizational Paradox“. / Bakgrund: Världen står inför en konsumtionskris. Mode- och klädindustrin är en bransch där överdrivna konsumtionsmönster går att finna i stor utsträckning. Konsumenter säger sig ha för avsikt att konsumera produkter som är mer hållbara men köper ofta inte dessa; detta benämns som ’CSR-consumer paradox’. Även på utbudssidan tar många hållbara modeföretag stort ansvar för sitt hållbarhetsarbete genom strikt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR), men möter ofta utmaningar längs leveranskedjan. Detta kan leda till klyftor mellan organisationernas CSR- och hållbarhetsintentioner och deras möjliga praxis. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. För det första försöker den belysa hur organisationsmedlemmar förhåller sig och relaterar till företagets CSR- och hållbarhetsintentioner och praxis. För det andra syftar studien till att undersöka andra relaterade områden där organisationsmedlemmarnas privata kognitioner inte överensstämmer med deras företags intentioner. För det tredje kommer organisationsmedlemmarnas strategier för att hantera sådana inkongruenta kognitioner och potentiella konflikter utforskas. Teoretiskt ramverk och metod: För att få en mer fullständig förståelse av forskningsproblemen baseras denna uppsats på kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer och använder Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans (CDT) som en teoretisk lins. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att organisationsmedlemmar uppvisar hög korrelation mellan privata kognitioner och deras företags förståelse för hållbarhet och CSR och aktivt söker sig till sådana företag. När det gäller hållbara konsumtionsnivåer och kompromisser om hållbarhet, är dessa kognitioner ofta i konflikt gentemot företagets intentioner. Organisationsmedlemmarna kan ofta lösa dessa interna konflikter med en mängd olika strategier. Organisationsmedlemmarnas konflikt i relation till hållbarhetspraxis och konsumtionsnivåer kan ses som en motsvarighet till ’CSR-consumer paradox’ ett organisatoriskt sammanhang. Därför benämner vi detta fenomen ”CSR- Organizational Paradox”.